Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram. För att uppfylla syftet studerades insamlat intervjumaterial med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram genom noggrant utvalda bilder och bildtexter i syfte att framställa sig själva som positiva, framgångsrika, och attraktiva. Det är även viktigt för målgruppen att vara trovärdig i sin självpresentation. Vidare framkommer att självpresentationen huvudsakligen skapas genom förberedande och upprätthållande åtgärder, samt att unga vuxna är väl medvetna om publikens närvaro och anpassar sin publicering för att inte skapa spänningar i offline-baserade relationer.

Goda relationer påverkar barns utveckling och lärande. Personalen i förskolan ska skapa relationer som är personliga till varje enskilt barn oavsett deras olika förutsättningar och behov så att de får möjlighet att utvecklas och lära sig. Studiens syfte är att medvetandegöra och öka kunskapen om vilka olika uppfattningar förskolepersonal har om relationsskapande till barnen i förskolan. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har sin utgångspunkt i fallbeskrivningar har vi undersökt detta. Resultatet visar att förskolepersonal uttrycker att respekten för individen samt bekräftelsen av barnets känslor är en viktig del i det relationsfrämjande arbetet. Relationens kvalitet ses av de intervjuade förskollärarna och barnskötarna som ett resultat av positiva händelser som gynnar såväl barn som personal. Vår slutsats är att förskolepersonalens relationskompetens har betydelsen för hur relationen till det enskilda barnet blir.

Sweden has a number of smaller towns with a long history of heavy industrial labour. When these industrial towns are discussed it is not unusual too also mention a certain kind of mentality that is said to occur on these places, a kind of industrial spirit shared by the workers and in some regards also by the whole community. In Avesta, an industrial town in the middle of Sweden, there is a word used to describe the people working at the local mills and sometimes also other inhabitants in the town. This word is bruksare, which freely translated to English could be “industrial worker”. But this study is based on a thesis that the term bruksare has more to it than just to be employed by the mill, that the place itself will affect the choice to identify oneself as a bruksare. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the meaning of a place might affect the choice to identify oneself as a bruksare. The study is achieved by a qualitative method using semi-structured interviews. Four individuals inhabited in Avesta are interviewed to share their thoughts, feelings and opinions regarding the subject. The empirical data collected from the interviews are analysed using a method of thematization and coding and the whole study is conducted within a humanistic theoretical frame. A conclusion will be made that there are two types of bruksare, the industrial working bruksare and the indirect bruksare. It will be concluded that the place does have a certain meaning in the choice to identify oneself as a bruksare, but it will be more or less important depending on the type of bruksare.

Det här examensarbetet är inspirerat av fenomenografin och hade i syfte att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med läsförståelse inom svenskämnet och hur undervisningen möjliggör en god utveckling av läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Studiens teoretiska ramverk är sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk forskningsansats. Examensarbetet besvarar frågorna: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå läsförståelse? Hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt Vad finner lärarna utmanande vid läsförståelseundervisning? Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare som har erfarenhet av att undervisa i årskurs 1-3. Resultatet visar på att lärarna upplever att det viktigaste i undervisningen av läsförståelse är individanpassad undervisning. Detta säger lärarna också är det som upplevs vara den största utmaningen. Slutsatsen är att samtliga lärare arbetar på liknande sätt och ser utmaningar i att individanpassa undervisningen samt varierande arbetssätt. / This thesis is inspired by phenomenography and aims at examining how educators teach reading comprehension in the Swedish subject and how the teaching enables good reading ability among pupils in years 1-3. The study’s theoretical framework is Socio-cultural perspective and phenomenographic research effort. The project answers the questions: What do educators think is important for teaching so that pupils can achieve reading comprehension? How do the teachers work practically with reading comprehension while teaching? And what do educators find challenging in teaching reading comprehension? Qualitative interviews were conducted with teachers who have or work in years 1-3. The result shows that teachers feel that the most important thing in teaching comprehension is individualized teaching. At the same time, this is also what teachers find the most challenging. The conclusion is that all teachers work in a similar way and face challenges with individual learning as well as varying working methods.

The purpose of the study has been to investigate youths experiences of being unemployed and having a job. To answer the purpose of the study, two questions have been asked; how young people are affected by having and missing a job and the importance of work for youths after being unemployed. In order to complete the study, we have used a qualitative research interview, through semi-structured life-world interviews. To the study, nine life-world interviews have been conducted to gain an increased understanding of the informants' experiences of having and missing a job. To the study, theoretical concepts have been used and those who have been treated are identifying, stigma, pride and shame, inclusion, exclusion and alienation. These theoretical concepts have been used to interpret the stories and experiences of the informants. In order to analyze the collected material we have been using deductive and inductive coding. Based on the coding, we have come up with five different themes, where two of themes represent youths experiences as unemployed and reads as follows: Limited and to be different. Themes that represent experiences of having a job are as follows: Pride, independence and economy. The result shows that youths are affected by unemployment in the form of youths having an unstructured everyday life, limited economy, poor self-image and experiencing the feeling of stigma. The result shows that youths are positively affected by having a job in the form of increased self-confidence, pride and improved economics that give greater opportunities to participate in various social activities with friends such as coffee, dinner or bowl etc. In addition, the result shows that job have a decisive role for youths to take an adult position and thus also adopt a new identity. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelser av att vara arbetslösa respektive att ha ett arbete. För att besvara syftet med studien har två frågeställningar ställts; hur ungdomarna påverkas av att ha samt sakna ett arbete och vilken betydelse arbete har för ungdomarna efter att ha varit arbetslösa. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju, detta genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Till studien har nio livsvärldsintervjuer genomförts för att få en ökad förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter av att ha samt sakna ett arbete. Till studien har teoretiska begrepp används och de som har behandlats är identitetsskapande, stigma, stolthet och skam, inkludering, exkludering och alienation. Dessa teoretiska begrepp har tillämpats för att tolka informanternas berättelser och erfarenheter. För att analysera det insamlade materialet har vi använts oss av deduktiv och induktiv kodning. Utifrån kodningen har vi kommit fram till fem olika teman, där två av teman representerar ungdomars upplevelser och erfarenheter som arbetslösa och lyder på följande sätt; begränsad och vara annorlunda. Teman som representerar upplevelser och erfarenheter av att ha ett arbete lyder på följande sätt; stolthet, självständighet och ekonomi. I resultatet framkommer det att ungdomarna påverkas av arbetslösheten i form av att ungdomarna får en ostrukturerad vardag, begränsad ekonomi, dålig självbild och upplevt känslan av stigma. Det framkommer i resultatet att ungdomarna påverkas positivt genom att inneha ett arbete i form av ökad självförtroende, stolthet samt förbättrad ekonomi som ger större möjlighet till att delta på olika sociala aktiviteter med vänner såsom fika, äta middag eller bowla etc. Dessutom redovisar resultatet att arbetet har en avgörande roll för ungdomarna att inta en vuxen position och därmed också inta en ny identitet.

During the 1970s the day care centrs expanded in Sweden. Since then a large number of children have attended such centers. For the first time in western history peiople grew up in two systems: the family home and the day care center. The aim of the present study is to find out how young people look upon growing up in a day care center. The children´s perspective is related to the perspective of adults to find out if and in what respects they differ. The study is based upon Bronfenbrenner´s ecologiacal theory of human development. Stern and Emde are used as complementary authorities. Forty young people, 16-17 years old, from middle and lower classes in Stockholm participating in the Family Support and Development (FAST) project from approximately four years of age, were interviewed about their memories of their childhood in daycare centers. They were asked about their pshysical, social and emotional environments and their daily schedule.their narratives are related both to observations from the time when they were approximately four years old and to their situation today including school results, interests and views of the future. Their memories agree with the observations and their school results are good. They have a great belief in their future. They memorize according to strong positive or negative emotions. Situations in which they are personally involved are most important. The results show that three young people dislike the day care center mostly because of their experience of loss of interest and lack of affecrton from the pre-schoolteachers. The remaining 37 young people see the day care center as a complement to their family home. None of the youngsters would like to grow up "only" at home. The childhood is looked upon ass a whole and not as being part of two systems. Most important are the companions and playing together with them. In their own world and in the hidden curriculum the children explored the world. In addition there is a demand also for learning to read and write. They look upon the pre-school teachers as significant adults - not having the same importance as the parents - but serving as models. Adults are sorted out according to those who understand children and those who do not. Humor is of great importance as well as the adult´s grasping ofthe child´s wish to perceive reality from a child´s perspective. Most important is the grown up´s ability to comprehend the child and to let the child be the person he or she feels himself to be.

Kvinnors upplevelse i samband med akuta kejsarsnitt har belysts i flertalet studier. Beskrivning av upplevelsen är kantad av oro, smärta och svårigheter att först vad som hänt. Definitionen på omedelbara kejsarsnitt är otydligt vilket har resulterat i att många studier använder begreppet akut och inkluderar där både akuta och omedelbara kejsarsnitt. Renodlade studier på den allvarligaste formen av kejsarsnitt, det omedelbara kejsarsnittet, har inte gått att finna. Då tidsaspekten anses vara en faktor som kan påverka upplevelsen framstod det som intressant att undersöka hur omedelbara kejsarsnitt upplevs. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av omedelbara kejsarsnitt. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomfört genom semistrukturerade djupintervjuer och analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att omedelbara kejsarsnitt många gånger upplevs traumatiska. Utdragna förlossningsförlopp var vanliga och kvinnan kände oro för om hon och barnet skulle överleva. När larmet hade gått skedde det ibland så snabbt att patienten inte hade förstått vad som var på väg att ske. Informationen brast. Vårdande kommunikation ansågs avgörande i detta skede. Efterförloppet präglades av mycket smärta som hindrade kvinnorna att ta hand om sig själva och barnet. Behovet av en god smärtlindringsregim var tydlig. Uppföljning var betydande och många gånger avgörande för hur kvinnorna kunde leva med sina minnen efteråt. Det var viktigt att kunna se ett sammanhang. Huvudkategorierna som framkom var; information från vårdgivare till patient, utlämnad i sin otillräcklighet samt behovet av en utförlig uppföljning.

Avslutsprocessen är en del i HR-arbetet som fått mindre uppmärksamhet forskningsmässigt än exempelvis rekrytering. Tillgänglig forskning inom området visar att arbetsgivare har mycket att vinna på att göra goda avslut. Denna studie syftade till att beskriva och analysera avslutsprocessen genom att undersöka tillvägagångssätt i avslutshantering. Studien ville svara på frågor om vad som prioriteras vid avslut och avslutsprocessens del i HR-arbetet. Sex semistukturerade intervjuer genomfördes med HR-partners/HR-chefer på större privata företag. Resultatet visade att goda avslut motiveras på tre olika vis. Avslut kan hanteras med hänsyn till employer branding, där det viktigaste är att kunna avsluta på ett sätt som gör medarbetaren villig att vara en god ambassadör för företaget. Det kunde också ses ur ett utvecklingsperspektiv, där företaget tar tillfället i akt att identifiera eventuella förbättringsområden som den anställde upplevt och delat med sig av. Avslut kunde också ske i ett mer omhändertagande syfte, där medarbetaren uppmärksammas och ges möjlighet att ventilera sina tankar. Förståelseför avslutets betydelse framstod som ett utvecklingsområde för att avsluten skulle kunna genereraett mervärde för företagen, oavsett vilket syfte avslutsarbetet hade.

En av njurarnas funktion är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt försämras denna förmåga och dialys kan behövas för att kompensera funktionen. Det finns två olika dialysmetoder; hemodialys och peritonealdialys, vilket renar blodet på en konstgjord väg. Personer som erhåller hemodialys behandlas vanligtvis på sjukhus men liksom peritonealdialys går det att behandlas med hemodilays även i personens egna hem. Sjuksköterskan har ett ansvar att kunna ge en god vård vilket bland annat innebär att ta hänsyn till och få en uppfattning om personens livsvärld. Detta är en förutsättning för att kunna möta patienten, för att kunna ge individanpassad utbildning samt att arbeta hälsobefrämjande specifikt mot den enskilde personens behov. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av att leva med hemdialys. Metod var en litteraturöversikt där analysen utgjordes av sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visade att hemdialys har en positiv inverkan på hälsan och att personerna upplevde en känsla av frihet. Sjuksköterskans stöd har visats ha en stor betydelse för personerna och att det är viktigt med en noggrann utbildning. Personerna upplevde en oro över att de var ensamma i ansvaret för behandlingen och även för att komplikationer skulle uppstå. Dialysbehandlingen gjorde att hemmet förändrades då mycket material skulle förvaras, det visades även att familjens stöd var betydelsefullt. Slutsatsen är att hemdialys har en positiv påverkan på hälsan men det har även visats skapa oro gällande det stora ansvaret för behandlingen. Sjuksköterskans stöd är betydelsefullt för att stärka personens självförtroende. Kunskapen kan användas för att förbättra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur ett begränsat antal förskollärare tänker kring och arbetar med leken i utformandet av utbildningen. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att leken utgör grunden för allt lärande och att de aktivt utgår från leken i utformande och genomförande av utbildningen. Resultatet visade även att närvarande och observanta pedagoger är viktigt när det kommer till deltagande i barnens lek. Vi drog tre slutsatser. Första slutsatsen blev att förskollärarna använde leken som pedagogiskt verktyg både spontana och planerade aktiviteter. Andra slutsatsen blev att de utgår från leken i utformningen av olika miljöer. Den tredje och sista slutsatsen vi drog var att lek tillsammans med trygghet är det viktigaste elementet för barns lärande.