No description available.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål. Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara. Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ”ämnet”. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

Univ., Diss.--Trondheim, 2006.

No description available.

Biblical mythology as a possible programme for a musical work never attracted Tchaikovsky''s interest. Epistolary heritage also does not give the reason to suppose that the Bible was the composer''s favourite book. Nevertheless, these superficially obvious facts do not settle the question about Tchaikovsky and the Bible.

I denna uppsats jämförs det interna narrativets utveckling hos Apg 8:4-15:35 i en läsning av ursprungstexten såsom den presenteras i B2000 med det utökade narrativet såsom det presenteras i Codex Bezae (D). Apg 8:4 tar vid efter att Stefanos stenats och vid 15:35 har apostlamötet i Jerusalem ägt rum och Paulus missionsresor börjar.  Genom att göra denna jämförelse går det att se OM och i sådanafall i vilken utsträckning Codex Bezae påverkar förståelsen av det interna narrativet. I denna uppsats undersöks även olika möjligheter i den pågående debatten kring den narrativa enheten hos Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Detta genom att undersöka vilken "sida" i debatten (enhetligt eller ej enhetligt narrativ) som till störst del stödjs av det undersökta narrativet i Apg. De två olika sidorna i debatten representeras av Robert C. Tannehill respektive Richard R. Pervo. Respektive forskares resonemang kring de verser som behandlas inom denna uppsats ställs motvarandra.

No description available.

No description available.

No description available.

Der Beitrag von Theresia Swars, Eine Fremde in Israel – ein Israelit in der Fremde. Fremdsein im Vergleich am Beispiel der biblischen Gestalten Rut und Josef, eröffnet die zweite, texthermeneutische und sprachwissenschaftliche Aufsatzgruppe des Bandes, um letztmalig, jetzt aus der fachwissenschaftlichen Perspektive der Biblischen Theologie, Fragen des ‚Gender‘ mit dem Problemkreis ‚Migration‘ zu überschneiden. Konsent mit der aktuellen Forschungsmeinung, dass der Komplex aus Flucht, Vertreibung, Schutz von Fremden und Gastfreundschaft ein universelles, identitätskonstitutives Merkmal aller antiken Religionen sei, liest auch Swars die Bibel als ‚Flüchtlingsbuch‘, wo sich gerade im Alten Testament – und notwendig aus jüdischisraelitischer Sicht – zahlreiche Bilder des Fremden sowie Fremdheits- und Integrationserfahrungen narrativiert finden. Der Erkenntniszugewinn verdankt sich der geschlechtswissenschaftlichen Dimensionierung der Fragestellung. Indem die Verfasserin die Erzählungen von Rut und Josef genderanalytisch vergleicht, kann sie nicht nur zentrale (genderneutrale) Gemeinsamkeiten dieser ‚zwei Lebenswege über Ländergrenzen hinweg‘ herausarbeiten, so etwa die (untypische) Absenz fremdenfeindlicher (anti-ägyptischer und anti-moabitischer) Stereotype oder die hohe Bedeutung, die religiösen und familialen Momenten bei der Integration Ruts und Re-Integration Josefs in den jüdisch-israelischen Sozial- und Kulturraum zukommen. Der Beitrag zeigt vielmehr, dass und wie der auffälligste Unterschied der beiden Migrations- und Integrationsbiographien – Ruts: linear, Josefs: non-linear – mit Genderdifferenzierungen zusammenhängt.