Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av; I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia? Varför tolkar barnen historien som de gör? Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena?   I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten. Det blir då av ännu större vikt att barnet kan tolka bilder. Texten i boken är däremot enkel och entydig, även om den motsäger bilderna. En fråga ställs till Uma och hon svarar i de flesta fall nekande. Konklusionen blir att texten är enkel att tolka medan det krävs mer av barnet för att kunna tolka bilderna. Då barnet inte har bilderna framför sig blir det i efterhand svårt att beskriva alla detaljer och de väljer då texten som var enklare. Det var markanta skillnader mellan vad barnen sa under läsningen och vad de svarade på frågorna efter. Tydligast kan detta ses vid det sista intervjutillfället då alla barnen sa något under läsningen. Skillnaderna finns dock även under första och andra intervjutillfället. Under läsningen verkade barnen uppleva att det som de såg i bilderna var av hög modalitet. Dock valde de att texten hade högre modalitet i efterhand.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten. Sammanfattningsvis kunde vi se att barnen visar ödmjukhet och acceptans för de barn som utmanar de traditionella genusmönstren.

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books. This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis. It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis.   The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om användandet av bilderböcker och de budskap bild och text förmedlar till barn. Studien baseras på frågeställningarna: På vilket sätt anser förskollärare att bilderböcker bidrar till barns utveckling och lärande? Hur talar förskollärare om genus och mångfald i bilderböcker? Hur anser förskollärare att bilderböcker kan vara ett stöd i relationer i barngruppen? Den kvalitativa metod som användes för att besvara frågeställningarna bestod av enskilda intervjuer med sex förskollärare från tre kommunala förskolor. Resultatet visade att förskollärarna är väl medvetna om bilderböckers språkfrämjande funktion. Bilderböcker används dagligen i verksamheten, både individuellt och i grupp. I studien konstaterades det att förskollärarna har en stor bidragande roll gällande bilderböcker och barns möjlighet till utökat ordförråd och ordförståelse. Studien visade även förskollärarnas medvetenhet kring bilderböcker och de budskap de förmedlar. Ämnen som utanförskap, konflikter, genus och mångfald visade sig i resultatet vara viktiga ämnen att begrunda vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterade vikten av en variation av bilderböcker och dess innehåll. Detta för att möjliggöra för alla barn att identifiera sig med karaktärerna och därmed känna en tillhörighet. Studiens övergripande resultat visade att samspel är centralt vid användandet av bilderböcker, både mellan förskollärare och barn samt mellan barn och barn. Samspelet konstaterades var det som huvudsakligen bidrar till barns utveckling och lärande vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn konstruerar kön och identitet utifrån text och bild i bilderböcker. Utifrån syftet formulerades frågeställningen Hur förhåller sig barn till kön och identitet i bilderböcker? För att besvara frågeställningen utfördes fyra halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra barn och med hjälp av tre bilderböcker utfördes boksamtal med respektive barn som fick svara på följande frågor: Finns det någon flicka/pojke i boken? Hur vet du att det är en flicka/pojke? Vem i boken skulle du vilja vara/inte vara? Varför? Resultatet visar att barn konstruerar och motiverar könet hos en karaktär i bilderböcker genom dess fysiska attribut, som hårfrisyr och klädsel, men även genom vilken färg denna har. Saknades tydliga fysiska attribut kunde barnen säga att en karaktär var pojke eller flicka, men inte motivera varför. Gällande identitetsfrågan hade barnen svårt att svara på frågan vem de skulle vilja vara. Däremot kunde de formulera vilken/vilka av karaktärerna de tyckte om, vilket motiverades av barnets egna preferenser, alltså vad barnet själv gillade. Resultatet diskuterades med stöd av teorier och tidigare forskning kring kön, könsscheman, normer och identitet samt teorier om bilderbokens inverkan på barns könsskapande.

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med barnboken? Vi belyser i bakgrundenbarnbokens historik, vilken betydelse barnboken har på förskolan och hur man använder sigav barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av barnboken både vid planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen. Barnboken var även ett viktigt redskap när manarbetade med temaarbete, man utgick oftast från en bok och kompletterade gärna med flera.

<p>Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.</p>