Med målet att undersöka huruvida Sveriges planer för biodrivmedeltillverkning är tillräckligt väl underbyggd har denna uppsats fokuserat på att undersöka vad biokol är, hur det produceras och vilka egenskaper det besitter. Biokol och biodrivmedel har därefter jämförts och analyserats ur hållbara dimensioner, så som ekologiska, sociala och ekonomiska, med tillägget att fungera som bistånd.Trots goda karaktärsdrag hos biodrivmedel och en hög självförsörjningsgrad i Sverige så pekar resultaten av denna uppsats mot att Sverige snarast bör tillsätta en offentlig utredning med fokus på biokol och att denna utredning undersöker om produktion kan ske i samverkan med biodrivmedel.Biokol har visat sig inneha en oerhörd potential som jordförbättrare och avfallshanterare, vilket gynnar biståndsidén. Det är dessutom synnerligen potent som en motkraft mot global uppvärmning till följd av ökande atmosfäriskt koldioxid och dess tillverkning bidrar dessutom med goda egenskaper vad gäller energieffektivitet och synergisamverkan med aktörer som kräver uppvärmning. / With the aim to investigate whether Swedens plans for biofuel production is sufficiently substantiated, this paper has focused on researching what biochar is, how it is produced and what characteristics it possesses. Biochar and biofuel has then been compared and analysed from sustainable dimensions, such as ecological, social and economic, with the addition of the potential as aid.Despite the beneficial traits of biofuel, and a high level of self-sufficiency in Sweden, the results of this article points towards the recommendation that Sweden as soon as possible appoints an official investigation focusing on biochar, and that this investigation also concentrates on researching whether biochar can be produced in conjunction with biofuels.Biochar has proven to possess enormous potential as soil improvement and waste disposer, which benefits the idea of it working as foreign aid. It is also particularly potent as a counter to the rising levels of atmospheric carbon dioxide with it’s consequence of global warming. Its production contributes to great opportunities concerning energy efficiency and synergistic interaction with actors who requires a lot of heating.

No description available.

I det här examensarbetet har utvecklingen av den svenska politiken kring biodrivmedel under perioden 1975–2020 undersökts. Detta i syfte att öka förståelsen för de politiska motiv som legat till grund vid utformningen av politiska styrmedel samt hur sambanden mellan styrmedel och biodrivmedelsproduktion utvecklats. I rapporten ingår granskningen av de propositioner och underlagsrapporter som varit grund till svenska styrmedel riktade mot biodrivmedel. Styrmedelsförslagen har beskrivits och vissa skillnader mellan underlagsrapporter och slutgiltigt förslag har diskuterats. De motiveringar och politiska mål som hänvisas till i styrmedelsförslagen har satts i en bredare kontext för att beskriva hur utvecklingen sett ut. Utvecklingen av biodrivmedelsmarknaden har samtidigt undersökts med hjälp av Energimyndighetens årliga rapporter samt årsredovisningar och offentliga uttalanden från de största biodrivmedelsproducenterna. Vad denna genomgång visat är att biodrivmedel använts som ett medel för att minska användningen av fossilbaserad bensin och diesel för att nå målen inom ett flertal olika politikområden. I början av tidsperioden var det främsta målet att öka den svenska energiförsörjningstryggheten, det målet kompletterades sedan med mål om att minska hälso- och miljöskadliga utsläpp. Att minska utsläppen av växthusgaser började sedan bli allt mer prioriterat och har under de senaste 20–30 åren varit det främsta målet. Vilka målsättningar som biodrivmedel kopplats till har skiftat under tidperioden och det har även funnits skillnader mellan olika styrmedel under samma tidsperiod. Forsknings- och utvecklingsstöd har varit fokuserade på att omvandla inhemska råvaror till biodrivmedel. Finansiella- och administrativa styrmedel har i stället främst varit utformade för att öka andelen biodrivmedel i den totala mängden drivmedel och inte för att öka den inhemska produktionen. Efter Sveriges inträde i EU har en stor del av den svenska biodrivmedelspolitiken varit utformad till att uppfylla de EU-direktiv som funnits. De styrmedel som existerat har haft en tydlig koppling till hur den svenska biodrivmedelsmarknaden utvecklats men sambandet är komplext och det har även funnits andra faktorer så som oljepriset som också haft en påverkan på utvecklingen. / In this thesis, the development of Swedish biofuel policy during the period 1975–2020 were investigated. The goal was to increase the understanding of the political motives behind the formulation of policy instruments and how the links between policy instruments and biofuel production have developed. A review of policy instruments targeting biofuels were conducted and presented in the report. The basis for the policy proposals has been summarized and some differences between the suggested policy and the final proposal have been discussed. The justifications and policy objectives referred to in the proposals have been put in a broader context to describe the development. The development of the biofuel market was investigated using the reports compiled annually by the Swedish Energy Agency, as well as previous compilations from several journals. What these reviews have shown is that biofuels have been used as a means of reducing the use of fossil-based petrol and diesel to achieve the targets in several different policy areas. At the beginning of the period, the main goal was to increase Swedish energy security, which was then supplemented by the goal of reducing harmful emissions. Reducing greenhouse gas emissions then became an increasing priority and has over the past 20–30 years been the main goal. The objectives to which biofuels have been linked have both changed during the period, and there have also been d¬ifferences between different policy instruments during the same period. Research and development support have been focused on converting domestic raw materials into biofuels, while financial and administrative instruments have mainly been designed to increase the share of biofuel use within the total use of transportation fuels and not to increase domestic production. Since Sweden's entry into the EU, a large part of the Swedish biofuels policy has been designed to comply with the EU directives that have existed. The policy instruments that have existed have had a clear connection to how the Swedish biofuels market has developed, but the relationship is complex and there have also been other factors that have affected the development, such as the oil price.

Uppdragsgivare för examensarbetet är Skanska Sverige AB, Region Mellansverige väg- och anläggning. Examensarbetets centrala del handlar om klimatpåverkan, en fallstudie görs mot ett pågående väg- och anläggningsprojekt för att studera projektets växthusgasutsläpp. Syftet är att analysera stora klimatbelastande faktorer i projektet samt diskutera och lyfta fram potentiella åtgärder för klimatbesparing. Författarna har tagit del av Skanskas interna klimatkalkyl som kartlägger miljöutsläpp hos projektet. Utifrån klimatkalkylens poster granskades de stora, relevanta och påverkbara utsläppen. Grävmaskiner och dumper har en sammanlagd andel på 30 % av projektets totala andel växthusgasutsläpp. Dessa maskiner drivs idag med fossil diesel och låginblandad RME. Att byta drivmedel till HVO100 medför en reducering av växthusgasutsläpp med 71 % för maskinerna och sänker projektets totala utsläpp med 20 % vilket är den åtgärd som ger bäst resultat. Även ett drivmedelsskifte till 100 % RME ger en 48 % reducering av maskinernas utsläpp och sänker hela projektets utsläpp med 13 %. Examensarbetet lyfter problematiken angående den bristande tillgången till hållbara råvaror för biodrivmedelsproduktion och presenterar forskning för framtida råvarupotentialer. Hur massor hanteras i ett vägprojekt har stor betydelse för byggskedets klimatpåverkan. Skanska har i projektet återanvänt en del av schaktmassorna och gamla betonggrunder som utfyllnadsmaterial samt fräst upp asfalt och återanvänt det som bärlager i uppbyggnaden för ny väg. Den sammanlagda besparingen för dessa tre åtgärder är cirka 4 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Hade återstående mängd fall A-massor återanvänts hade besparingen ökat med cirka 10 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Slutsatsen är att det finns potential att reducera utsläppen i projektet tack vare byte av drivmedel samt återanvändning av schaktmassor. / The client for the degree project is Skanska Sweden AB, Region Central Sweden Road and Construction. The central part of the thesis is about climate impact, a case study is carried out against an ongoing road and construction project to study the project's greenhouse gas emissions. The aim is to analyze major climate-burdening factors in the project and to discuss and highlight potential measures for climate saving. The authors have taken note of Skanska’s internal climate calculation that map environmental emissions at the project. Based on the items of the climate calculation, the large, relevant, and avoidable emissions were examined.  Excavators and dump trucks have a total share of 30 % of the project's total share of greenhouse gas emissions. The machines are currently powered by fossil diesel and low-mix RME. Changing fuel to HVO100 results in a reduction of greenhouse gas emissions by 71% for the machines and reduces the project's total emissions by 20%, which is the measure that gives the best results. Even a fuel shift to 100% RME provides a 48% reduction of the machines emissions and lowers the entire project's emissions by 13%. The degree project lifts the problem regarding the lack of access to sustainable raw materials for biofuel production and presents research for future commodity potentials.  How masses are handled in a road project is of great importance for the climate impact of the construction phase. In the project, Skanska has reused some of the excavation rubble and old concrete foundations as fillers and milled up asphalt and reused it as a bearing in the construction for a new road. The total saving for these three measures is approximately 4 % of the project's total greenhouse gas emissions. Had the remaining amount of case A-masses been reused, the savings would have increased by about 10 % of the project's total greenhouse gas emissions.  The conclusion is that there is potential to reduce emissions in the project thanks to the change of fuel and reuse of excavation rubble.

This master thesis will be part of a larger project called Sustainable Energy Transition in Aviation (SETA), which will be done in collaboration with the Division of Sustainability, Industrial Dynamics and Entrepreneurship (SIDE) at INDEK. The overall thesis aims to contribute to accelerate the energy transition within the aviation sector, with a focus on three technologies: bio-based jet fuels, hydrogen fuels and electrical aircraft. Moving on, this research project is being pursued because aviation is one of the most important CO2 emitters in Sweden. Indeed it accounts for 5% of total Swedish emissions (Klimatpolitiska Rådet, 2020). Due to its complexity as a socio technical system and its tight interrelations between its components, aviation is struggling to change. Therefore, a transformative pressure is raising in order to meet 2030 and 2045 targets. The aim of the research is to highlight how the introduction of alternative fuels and technologies might help aviation to reach carbon neutrality. Moreover, the aviation industry could be classified as a socio-technical system, thereby a conceptual framework was used to better analyze its transition. The Multi-Level Perspective framework (MLP) was thus applied with the intent of describing how the sustainable energy transformation will happen at the different levels. Through interviews it was possible to underline the different challenges within the aviation system, while also highlighting future scenarios of the air transport sector. Furthermore, by developing a modelling analysis through the LEAP software, it was possible to hypothesized several scenarios where biofuels, hydrogen and electric airplanes growth varies under specific assumptions. Finally, the analysis highlighted that the introduction of these alternative technologies will be crucial to support aviation in its green transformation. Indeed, between year 2015 and 2045, the total emissions from the analyzed transport sector were reduced by 90%. Therefore, aviation will essentially need these new technologies in order to transform and become greener. / Detta examensarbete kommer att ingå i ett större projekt som heter Sustainable Energy Transition in Aviation (SETA), vilket kommer att göras i samarbete med avdelningen för hållbarhet, industriell dynamik och entreprenörskap (SIDE) vid INDEK. Den övergripande avhandlingen syftar till att bidra till att påskynda energiövergången inom flygsektorn, med fokus på tre tekniker: biobaserade jetbränslen, vätgasbränslen och elektriska flygplan. Detta forskningsprojekt pågår eftersom luftfarten skapar stora mängder koldioxidutsläpp i Sverige. Det står för 5% av de totala svenska utsläppen (Klimatpolitiska Rådet, 2020). På grund av dess komplexitet som ett sociotekniskt system och dess snäva samband mellan komponenter, kämpar luftfarten för att förändras. Därför ökar ett transformerande tryck för att nå 2030 och 2045 mål. Syftet med forskningen är att belysa hur införandet av alternativa bränslen och tekniker kan hjälpa luftfarten att nå koldioxidneutralitet. Dessutom kan flygindustrin klassificeras som ett socio-tekniskt system, varigenom en konceptuell ram användes för att bättre analysera dess övergång. Multi-Level Perspective Framework (MLP) tillämpades således med avsikten att beskriva hur den hållbara energiomvandlingen kommer att ske på de olika nivåerna. Genom intervjuer var det möjligt att ta fram de olika utmaningarna inom flygsystemet, samtidigt som man framhävde framtida scenarier inom lufttransportsektorn. Genom att utveckla en modelleringsanalys genom LEAPprogramvaran var det dessutom möjligt att hypotisera flera scenarier där biodrivmedel, väte och elektriska flygplanstillväxt varierar under specifika antaganden. Slutligen visade analysen att införandet av dessa alternativa tekniker kommer att vara avgörande för att stödja luftfarten i dess gröna omvandling. Mellan 2015 och 2045 minskade de totala utsläppen från den analyserade transportsektorn med 90%. Därför kommer luftfarten i huvudsak att behöva dessa nya tekniker för att förändras och bli grönare.

Flertalet stora produktionsbolag inom förädlingsprocessen av råvaror har som mål att så mycket som möjligt av materialet i produktiosprocessen kommer till användning. Detta kan ske genom att effektivisera produktionen, men även genom att de restprodukter som uppkommer återanvänds tillbaka i processen alternativt komma till användning i nya områden, hela tiden i åtanke att bibehålla samma kvalitet på ursprungsprodukten. Detta arbete har valt att fokusera på restprodukter från de två områdena skogs- och pappersindustrin samt gruvoch stålindustrin. I gruv- och stålindustrin kommer stora kvantiteter av restprodukter upp under produktionsprocesserna i form av bland annat sidoberg, anrikningssand och slagger. Ofta gör de stora mängderna restprodukter att det blir logistiska problem när nya områden för produkterna ska analyseras, även att det finns svårigheter att få lönsamhet i de nya områdena. Ur perspektivet skogsindustrin kommer detta arbete att fokusera på den del av branschen som producerar för pappersindustrin. I arbetet har undersökningar gjorts på vilka produkter respektive industrier i nuläget producerar genom sina restprodukter och avfall, samt vilka i framtiden som har potential att produceras. Detta har gjorts genom att intervjua centrala personer för området på företag som är stora aktörer inom respektive industri samt litteraturstudier inom dessa områden. Det som erhölls genom arbetet var att skogs- och pappersindustrin redan i dagsläget har ett välfungerande system och får generellt lite restprodukter som är svåra att komma till ny använding alternativt läggs på deponi. De små mängder som uppkommer bedrivs det samtidigt utveckling på för att även de ska kunna tas tillvara på, exempel på detta är biodrivmedel där företag som SCA har planer att utvidga sin verksamhet. Gruv- och stålindustrin hade även de utveckling för att minska och förädla de restprodukter som uppkommer, bland annat försöker LKAB utveckla gödsel ur den fosfor som finns i anrikningssand och sidoberg, samt att SSAB exempelvis kan använda sina slagger i asfalt och cementproduktionen / Several of the big production companies aim to use as much of their products as possible in the manufacturing of raw materials. This can be done by streamlining or reusing the residual products from the production process for new products, while still ensuring the quality of the product. This article focuses on the products from the wood and paper industry and the mining and steel industry. In the mining and steel industry, large quantities of residual products come up during the production processes in the form of, for example, country rock, enrichment sand and slag. Often, the large quantities of residual products cause logistical problems when analyzing new areas for the products, also that there are difficulties in obtaining profitability in the new areas. In the perspective of wood industry will this work focus on the areas which produces for the paper industry.In this area, studies have been done on which products each respective industry produces today with their residuals and waste. The study relied on interviews with key people in every area of each big company. They found that the wood and paper industry already has a system that works well and generally has only a few residuals that are hard to get rid of in landfills, and the small amounts of residuals that do exist are being developed so that they can also be utilized (biofuel companies like SCA are expanding their operations to do this). The mining and steel industry has also made progress toward minimizing and refining their residuals. For example, LKAB is trying to develop fertilizers from the phosphorus found in tailings and country rock, and SSAB is using its slag in asphalt and cement production.

Syftet var att finna en biologisk behandlingsmetodik för avloppsvatten som skullekunna reducera utsläpp av näringsämnen till recipienten Humlebäcken frånavloppsreningsverket (ARV) i Nyvång. Nyvångs reningsverk planeras uppgraderas och utökas och därtill har ärendet nekats då utsläpp till Humlebäcken förfaras bli för höga. Mikroalger som behandlingsmetod för avloppsvatten undersöktes via litteraturanalys ibåde svenska klimat och vid uppskalning. Det kunde inte hittas metodik eller teknik för att på industriell skala använda mikroalger till behandling av avloppsvatten idag. Dock presenteras flera olika tekniker som kan kopplas samman för ökad effektivitet. Vidare finns det stor potential om att mikroalgssystem kan kopplas samman med andra industriers spillvärme och rökgaser för ökad produktion av biomassa och rening av rökgas. Andra former av kemisk försedimentering och anaerob behandling från Energipositiv Rening presenteras, möjligheten finns att dessa kan kopplas samman med mikroalgssystem för komplett behandling till lägre kostnader av konventionell behandlingsteknik. Till slut presenteras påverkande faktorer vid nordiska klimat och utmaningar i form av striktare reningskrav och återföring av slam. Det presenteras kort om andra biologiska tekniker som svampodling och multitrofiskt vattenbruk vilka kan kopplas samman medmikroalgssystem för ökad resurseffektivitet och högre reningsgrad. Se figur 18 förgrafisk summering. / The purpose was to find a biological treatment method for wastewater which could reduce emissions of nutrients to the recipient Humlebäcken from the wastewater treatment plant (WWTP) in Nyvång. Since Nyvång WWTP plans to upgrade and expand have been denied for fears of further contamination of Humlebäcken. Microalgae as a treatment method was examined in this literature analysis for Swedish climates and upscaling. For industrial purposes no technique or method could befound which could be applied to wastewater currently. Several techniques are presented however in the hopes that in combining them a higher efficiency might beachieved. If microalgae systems could be integrated with waste heat and flue gas from industry, then higher productivity could be achieved whilst reducing emissions from the flue gas. Other forms of pre-sedimentation and anaerobic treatment methods from EnergyPositive Purification systems are presented as there's a possibility these can be connected to microalgae systems for complete treatment and less costs. Factors which affect microalgae cultivation in Nordic climates and challenges in terms of stricter emission requirements and reuse of sludge are presented lastly. Other biological treatment methods like mushroom and multi-trophic aquaculture which can be integrated to microalgae systems are shown in hopes of achieving higher resource efficiency and pollution reduction. See figure 18 for graphical abstract.

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years. / Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden