Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialarbetare från kommunala och ideella verksamheter upplever arbetet med hemlösa och hur deras arbete kan påverka de hemlösas möjligheter till stöd och eget boende. För att undersöka och svara på syftet etablerades två frågeställningar. Våra frågeställningar berörde kontakten och samverkan mellan stödverksamheterna samt deras kontakt till de hemlösa. Undersökningen är utformad med en kvalitativ ansats där sju stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts. De deltagande i studien arbetar på olika sätt med hemlöshet och kommer i direkt kontakt med hemlösa individer. Vi tog hjälp av teoretiska utgångspunkter om stigma, makt och samverkan för att kunna analysera vårt resultat. Vårt resultat visade att de hemlösas kontakt till socialarbetare är väsentlig för att kunna ta sig ur hemlösheten. Det framkom även att både de ideella och kommunala verksamheterna är viktiga eftersom deras arbete ser olika ut och därför kan möta hemlösa som befinner sig på olika plan i sin hemlöshet. Samverkan har också visat sig vara betydlig eftersom den möjliggör att de hemlösa som väljer att endast vistas på de ideella verksamheterna fångas upp genom ett samarbete mellan de kommunala och ideella verksamheterna. / The aim with this study was to explore how social workers from communal and non-profit organizations experience the work with homeless people and how their work can affect the homeless people’s opportunities to get support and their own home. To examine and answer the aim we established two questions. These questions referred to the contact and cooperation between the organizations and their relation to the homeless. The study has been designed with a qualitative method where seven semi-structured interviews have been made. The participants in the study are all working with homelessness and meet homeless individuals. To analyze our result we used theories such as stigma, power and cooperation. Our result showed that homeless people’s contact with social workers is essential to be able to get out of homelessness. What also emerged was that both the non-profit and the communal organizations are important since their work looks various which means they can meet homeless people that are on different levels in their homelessness. Cooperation has also been shown to be important since it makes it possible for the homeless that chooses to only visit the non-profit organizations to get help because of collaboration between the communal and non-profit organizations.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways

Syftet med uppsatsen var göra en jämförelse mellan två kommunala insatser mot hemlöshet, Bostad Först och Boendetrappan. Studien genomfördes i form av en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen genomfördes i databasen EBSCO och resulterade i nio utvalda artiklar. All empiri analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Två teorier användes för att analysera resultatet, empowerment och kritisk praktikteori. Resultatet visade fler fördelar än nackdelar med Bostad Först och fler nackdelar än fördelar med Boendetrappan. Resultatet visade också att det fanns både likheter och olikheter mellan insatserna där likheterna speglade organisatoriska förutsättningar och hinder medan olikheterna visade på olika arbetssätt med klienterna. Slutsatsen i denna studie var att Bostad Först bedömdes vara mer effektivt för långsiktig lösning av hemlöshet. / The aim of this study was to make a comparison between two municipal social services efforts against homelessness, Housing First and the Traditional Housing Staircase Model. The study was conducted in the form of a general literature study. The literature search was performed in the EBSCO database and resulted in nine selected articles. All empirical data was analyzed using Fribergs analytical model. Two theories were used to analyze the result, empowerment, and critical practice theory. The result showed more advantages than disadvantages with Housing First, and more disadvantages than advantages with the Traditional Housing Staircase Model. The result also showed that there were both similarities and differences between the two social service efforts where the similarities reflected organizational conditions and obstacles, while the similarities showed different methods of working with the clients. The conclusion of this study was that Housing First was assessed to be more effective for a long-term solution of homelessness.

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own. Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort? Further analysis of the accounts of informants’ views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention. In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work.