The transmission of Covid-19 has put Sweden in a new situation with unique challenges for the society and its population. Based on the restrictions and exhortation to stay at home during transmission of Covid-19, concern has been increased about the pandemics potential impact on domestic violence. Newspapers all around the world post warning signs for increased phone calls to social services and hotlines from women who are exposed to domestic violence. Focusing on the Swedish context, this thesis has inquired workers at social services and women's shelters who in particular support and help women, who are victims of domestic violence. The data collection has been focused on how they work with the women during the transmission of Covid-19 to get an understanding of how this might affect their day to day work. The data have been collected through semi-structured interviews and have been analysed through qualitative content analysis. The data has shown that the work has been affected in several ways: with social distance, physical distance in treatment, decreased preventive work, difficulties to reach the women who are controlled by their perpetrators, and the general work in the field with cooperation with other agencies.

Titel: Småföretags möte med covid-19 - En kvalitativ studie om förändring av strategi vid kris Författare: Annie Johansson & Louise Åberg Handledare: Pia Nylinder Examinator: Petter Boye Institution: Ekonomprogrammet, Linnéuniversitetet i Kalmar. Introduktion: I början av våren 2020 spred sig viruset covid-19 över hela världen. Detta virus ha orsakat stora ekonomiska konsekvenser för bland annat företag i Sverige och de har svårigheter att klara sig ekonomiskt. Det finns emellertid bristande forskning om hur små företags tillämpning av strategi vid kris samt hur denna strategi förändras för att de ekonomiskt ska kunna gå runt. Speciellt vid en pandemi som covid-19 då det är första gången detta drabbar världen i modern tid. Det är ett unikt tillfälle att fånga upp små företagens agerande mitt i detta kaos. Syfte: Syftet med studien är att analysera om och hur småföretag i Sverige förändrar sin strategi till följd av covid-19 pandemin. För att kunna analysera detta kommer vi fokusera på hur företagen hanterar sin strategi när de är i kris i jämförelse med vilka strategier de hade innan krisen påverkade dem. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod där en växling mellan teori och empiri har nyttjats för att möjliggöra en justering av teorin för att matcha studiens riktning. En resebyrå, en camping samt en livsmedelsbutik har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer, vilket vi baserar vår empiri på. Intervjuerna har skett med personer som är kunniga inom området på sitt företag. Slutsats: Studien har visat att samtliga tre företag genomgår strategiförändringar i samband med covid-19 för att ekonomiskt klara av krisen. Resultatet visar även att företagen arbetar mer med en strategi som process än strategi som plan p.g.a. av det ökade behovet av flexibilitet. Även andra faktorer som bland annat kundfokus och tekniskt innovativa idéer skapar möjligheter för företaget att utveckla sig även i kriser. / Title: Small companies meets with Covid-19 - A qualitative study on changing strategy in crisis Authors: Annie Johansson & Louise Åberg Supervisor: Pia Nylinder Examiner: Petter Boye Institution: Bachelor of Science in Business and Economics, Linnaeus University, Sweden Introduction: In early spring 2020, the virus covid-19 spread throughout the world. This virus has caused great financial consequences for companies, among other, in Sweden and they have difficulties in managing financially. However, there is a lack of research on how small companies apply strategy in crisis as well as how this strategy changes in order to be economically viable. Especially in a pandemic like covid-19 when it is the first time this has hit the world in modern times. It is a unique moment to catch up with small businesses in the midst of this chaos. Purpose: The purpose of the study is to analyse if and how small companies in Sweden are changing their strategy in results of the covid-19 pandemic. In order to analyse this, we will focus on how the companies manage their strategy when they are in crisis to compare to the strategy they used before the crisis. Method: The study was conducted using a qualitative research method where an alternation between theory and empiricism was used to enable an adjustment of the theory to match the study's direction. A travel agency, a camping and a grocery store have been interviewed through semi-structured interviews, on which we base our empiricism. The interviews have taken place with people who are knowledgeable in the field at their company. Conclusion: The study has shown that all three companies are undergoing strategy changes in conjunction with covid-19 to financially cope with the crisis. The result also shows that the companies work more with a strategy as a process than a strategy as a plan, because of the increased need for flexibility. Other factors such as customer focus and technologically innovative ideas also create opportunities for the company to develop even in crises.

Detta är en kvantitativ undersökning om svenskars förtroende för svenska nyhetsmedier och hurderas användning av dessa ser ut under Covid-19 pandemin. Studien ämnar ta reda påskillnaderna mellan svenskars förtroende för och användning av public service baserade i densocialt ansvarstagande ideologin, och kommersiella medier baserade i den frihetliga ideologin. Demedier som representerar public service är SVT och SR, medan de som representerar dekommersiella medierna är TV4, DN och Aftonbladet. Studien bygger på svar från 300respondenter som hittade enkäten via Facebook. Resultatet av studien visade att respondenternauppger högre förtroende för public service-medierna än för de kommersiella medierna.Förtroende och nyttjande under kris för respektive medier skiljer sig inte särskilt mycket, demarginella skillnader som visar sig i förändring innan och under kris är så pass små att det heltenkelt kan bero på slumpen. / This is a quantitative study of the Swedes' trust in Swedish news media and how the respondent’susage of the same media is viewed during the Covid-19 pandemic. The study aims to find out thedifferences between Swedes' trust in public service which is based on the socially responsibleideology, and commercial media which is based on the freedom ideology. The mediarepresenting public service are SVT and SR, while those representing the commercial media areTV4, DN and Aftonbladet. The study is based on answers from 300 respondents who found thesurvey via Facebook. The results of the study showed that the respondents indicated higherconfidence in the public service media than in the commercial media. The trust and utilizationduring crisis for the respective media are not very different, the marginal differences that changebefore and during the crisis are so small that it could simply be due to chance.

This study is about Swedish consumers' travel behavior and how they approach travel during the ongoing pandemic COVID-19. The study examines how COVID-19 has affected Swedish consumers thoughts about travel, what factors affect Swedish consumers travel behavior during a pandemic and what attitudes Swedish consumers have to travel during COVID-19. In order to get answers to the present purpose and question, this study has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with 12 respondents who have some kind of connection to travel. The theoretical framework of the study is based on the Theory of planned behavior and concepts as crises and risks, risk perception, the role of the media in crises. The results showed that swedish consumers follow authorities recommendations and restrictions to avoid risks that may arise in connection with COVID-19. The results also show that swedish consumers perceive risk as something negative and that COVID-19 is more or less is perceived as a risk. Consumers feel that media and news updates causes concern through scary headlines. But at the same time, they have helped consumers to form their own perceptions. The swedish consumers travel behavior has changed as the results also show that swedish consumers follow the travel advice of the authorities. / Denna studie handlar om svenska konsumenters resebeteenden och hur de ställer sig till resande under den pågående pandemin COVID-19. Studien undersöker bland annat hur COVID-19 har påverkat svenska konsumenters tankar kring resande, vilka faktorer det är som påverkar svenska konsumenters resebeteenden vid en pandemi och vilka attityder svenska konsumenter har till resande under COVID-19. För att få svar på föreliggande syfte och frågeställningar har denna studie utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med 11 respondenter som reser regelbundet. Studien tar avstamp i det teoretiska ramverket teorin om planerat beteende samt begreppen risker, riskuppfattning och massmedia. I resultatet framkom det att konsumenterna följer myndigheternas rekommendationer och restriktioner för att undvika risker som kan uppstå i samband med COVID-19. Resultaten visar även att svenska konsumenter uppfattar begreppet risk som något negativt och att COVID-19 mer eller mindre utgör en risk för de. Konsumenter upplever att medier och nyhetsuppdateringar har skapat en oro genom skrämmande rubriker, men att de på samma gång har hjälpt konsumenterna att bilda sin egna uppfattning. Svenska konsumenters resebeteenden har förändrats då resultaten även visar på att svenska konsumenter följer myndigheternas reseavrådan.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett stort samhällsproblem. Ett resultat av den fortskridande coronapandemin, och dess restriktioner som innebär individuella rörelsebegränsningar, är att kriminologer befarar en ökning av våld i nära relation i Sverige. Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida pandemin har resulterat i en förändring av antalet kvinnor som söker hjälp hos svenska kvinnojourer under våren 2020 och möjliga förklaringar till detta fenomen. Därigenom undersökning utforskades och konceptualiserades våld i nära relation i förhållande till coronakrisen. I förfarandet av studien användes en mixad design för att få en djupare och vidare förståelse för ämnet. Med en kvantitativ enkät kartlades nationellt huruvida 93 kvinnojourer runt om i Sverige uppfattar en eventuell förändring. Genom sex kvalitativa intervjuer återgav representanter för svenska kvinnojourer sina upplevelser. Resultatet visar på varierande uppfattningar om det har skett en förändring på belastningen sedan coronautbrottet i Sverige. Däremot delar alla informanter uppfattningen om att det faktiska relationsvåldet har ökat under krisen. Informanternas förklaringar till denna utveckling grundas i ett strukturellt perspektiv, men kopplas även till individuella faktorer som kan förstärkas under krisen och öka risken för våld i nära relation. / Intimate partner violence is a major issue in our society. As a result of the emerging Corona Virus Pandemic, and the restrictions this has placed upon individual mobility, criminologists have come to fear that the pandemic has caused an increase in violence against women in the Swedish society. The following study seeks to investigate whether the pandemic has led to changing numbers of women entering women’s shelters in the spring of 2020 and possible explanations of this phenomena. In doing so, the main objective is to evaluate and conceptualise intimate partner violence in relation to the crisis. In order to fully grasp both the width and depth of this issue, the preferable method of choice was a mixed design. To quantify the national perception, 93 respondents from different women’s shelters were surveyed. In addition, six qualitative interviews with various women’s shelters representatives were conducted. The result shows varying understandings whether the numbers of women seeking help has changed since the outbreak of the Corona Virus in Sweden. However, all of the informants share a strong belief that intimate partner violence has increased during the pandemic. The informants’ explanations for this development derives from a structural theoretical standpoint, while also pointing to individual factors that may be enhanced during the crisis and increase the risk of intimate partner violence.

This essay examines the aviation companies SAS,Norwegian and Finnair and their crisis communicationon social media before and after the beginning of the COVID-19 crisis. The theories used are Situational Crisis Communication Theory and Corporate Apologiatogether with the general study of crisis communication. The study was done with a quantitative analysis with a coding scheme. The results show us that the aviation companies have a similar approach on social media but with very distinct differences. Everyone used the SCCTs rebuild strategy eventhough the theory recommends the diminish strategy. Every aviation company used Apologias bolstering reaction through accepting responsibility and put themself in positive perspective. Interesting discoveries were that the companies did not act as the SCCT recommends. Norwegian stops publishing content on their social media in the middle of march. Finnair have a primary focus on Twitter where they also have the least amount of followers. The aviation companies drastically changes their communication when the crisis present it self. / I den här rapporten undersöks flygbolagen SAS, Norwegian och Finnairs kriskommunikation på sociala medier under COVID-19 krisens början. Teorierna som används är Situational Crisis Communications Theory och Corporate Apologia tillsammans med den allmänna kriskommunikationsforskningen. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys med kodschema. Resultatet visar på att flygbolagen har en liknande strategi på sociala medier men med tydliga skillnader. Alla använde sig av SCCTs återskapandestrategi medan teorin rekommenderar den förminskande strategin. Alla flygbolag gick också efter Apologias bolsteringsstrategi genom att ta ansvar i krisen men sätta sig själva i gott ljus. Intressanta fynd var att flygbolagen inte agerar enligt SCCTs teori. Norwegian slutar att uppdatera sina sociala medier mitt under tidsperioden. Finnair fokuserar starkast på Twitter där de har minst antal följare. Flygbolagen förändrar sin kommunikation totalt när krisen inträffar.

This thesis seeks to understand the importance of collaboration among Swedish municipalitiesduring the Covid-19-pandemic. The study is based on a case study of four differently sizedmunicipalities through a qualitative content analysis. Through the application of crisis management and an integrative framework for collaborative governance, coupled with previous research on the area, it was shown that smaller municipalities in particular tend to use collaboration as a means to gather experience and resources which their own organization lacks. Findings show that collaboration was widespread during the Covid-19-pandemic in municipal departments which is in line with Swedish law and principles which expresses they are legally obligated to collaborate during crises. Further analysis of results suggest that municipalities have utilized collaboration in different ways while collaborating actors have been partly the same which is in line with previous research. The analysis concludes that the importance of collaboration for municipalities during the Covid-19-pandemic are of great magnitude as it creates opportunities within crisis management to solve issues which cannot be solved on their own.

Bakgrund: Ett företagsekonomiskt problem som organisationer stöter på är förändringen som sker på arbetsmarknaden i samband med den ökade digitaliseringen. Den ökade digitaliseringen har lett till att organisationer har behövt ställa om sina employer branding strategier. Detta för att kunna tillmötesgå de nya förväntningar och efterfrågningar som ställs på organisationen från den externa miljön, och framför allt från arbetssökande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den ökade digitaliseringen inverkar på organisationers employer branding strategier vid attrahering av personal. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats där roll av teori inte är studiens utgångspunkt. För att kunna beskriva den ökade digitaliseringens inverkan på employer branding, har en kvalitativ fallstudie utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av personer inom HR-avdelningar som arbetar strategiskt med employer branding. Därefter har en tematisk kartläggningsmetod använts för att kunna tolka informanternas svar. Slutsats: I studiens slutsats beskrivs de aspekter som har inverkat på en organisations employer branding strategier vid attrahering av personal på en ökad digitaliserad arbetsmarknad. Aspekterna som lyftes fram genom studiens empiriinsamling var organisationens synlighet, kommunikation, associering med interna ambassadörer och efterfrågan av hemarbete. Dessa aspekter beskriver hur organisationer har behövt ställa om sina strategier samt vilka förväntningar som finns på organisationer i samband med den ökade digitaliseringen. / Background: A business economic issue that organizations encounter is the change that is taking place in the labor market in connection with the increased digitalization. The increased digitalization has led to organizations having to change their employer branding strategies. This is to be able to meet the new expectations and demands placed on the organization from the external environment, and above all from jobseekers. Purpose: The purpose of the study is to describe how the increased digitalization affects organizations' employer branding strategies when attracting staff Method: The study was conducted with an inductive approach where the role of theory is not the starting point of the study. In order to be able to describe the impact of increased digitalization on employer branding, a qualitative case study has been conducted with the help of semi-structured interviews. The informants have consisted of people in HR departments who work strategically with employer branding. Subsequently, a thematic mapping method was used to be able to interpret the informants' answers. Conclusion: The study's conclusion describes the aspects that have influenced an organization's employer branding strategies in attracting staff in an increased digitalized labor market. The aspects highlighted through the study's empirical collection were the organization's visibility, communication, association with internal ambassadors and the demand for teleworking. These aspects describe how organizations have had to change their strategies and what expectations there are of organizations in connection with the increased digitalization.

Many organizations needed to have a remote workplace during the Covid-19 pandemic, which has led to many organizations now having a hybrid workplace after the pandemic. To understand this phenomenon, there is an importance of understanding the structures that appear within organizations that have a hybrid workplace. The aim of this study was to understand which social structures are created by communication processes in an organization, that for the first time is a hybrid workplace. The aim of the study is answered by these two questions:  How are communication processes adapted in a hybrid workplace?How are structures maintained in a hybrid workplace? The theoretical approach of the study is the Theory of Structuration by Anthony Giddens. This is a case study of one organization that has a hybrid workplace. The used method was semi structured interviews, which were analyzed through a thematic analysis.  The result showed that the Organization formed new structures due to new digital tools, the flexibility, the hybrid rule and the team's different actions. Since the employees of the Organization have begun to act on these aspects, new structures have been created. As they continue to follow these rules, the structures are maintained.  The study has contributed to an understanding of the hybrid workplace in Sweden, which nowadays is a relatively broad phenomenon. Because the phenomenon is relatively new, it is difficult to discern how a hybrid workplace should be structured at such an early stage of a change process.

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och förståelsen om fastighetsförvaltningsbranschen under en Black Swan ur ett ledarperspektiv och strävar efter att besvara frågeställningen: vad har förändrats för ledarna inom fastighetsförvaltningsbranschen under Covid-19 pandemin? Metod: Insamlingen av empiri har skett genom semi-strukturerade intervjuer av nio respondenter som är ledare på olika nivåer i de fem organisationer som är representerade i studien. Resultatet från de digitala intervjuerna har transkriberats, kodats och reducerats för att utgöra grunden i formandet av studiens teori utifrån en induktiv ansats.  Resultat och slutsats: Studien visar att ledarskapet under pandemin kännetecknats av hierarkiska strukturer och auktoritära tendenser med ett ökat fokus på styrning och kontroll. De väsentliga faktorerna som förändrats för ledarna är distansarbete och digitala mötesformer vilket resulterat i ökad kommunikation och en förflyttning från strategiskt till operativt arbete. I studien identifieras även ett rationalitetsdilemma och en identitetsparadox inom branschen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap och förståelse till tidigare forskning om ledares utmaningar, förändrade förutsättningar och hur ledarskapet utövats under Covid-19 pandemin. Arbetet bidrar även med empiri om ledarskapet inom fastighetsförvaltning, ett område som tidigare är förhållandevis outforskat inom ämnet Ledarskap och Organisationer.  Förslag till fortsatt forskning: Fördjupade studier är nödvändiga om ledarskapet i fastighetsförvaltningsbranschen där även medarbetarperspektivet inkluderas. Det existerar även ett behov för jämförande studier mellan branscher som påverkats på andra sätt av Covid-19 alternativt hade en mer flexibel struktur och arbetssätt före pandemin. / Aim: The study aims to add to the knowledge and understanding about the property management industry during a Black Swan event from a leader perspective and strive to answer the question: what changed for leaders in the property management industry during the Covid-19 pandemic? Method: Data collection was executed through semi-structured interviews of nine respondents who are leaders on various levels in the five organizations represented in the study. Results from the digital interviews were transcribed, coded and reduced in order to be the base for the study’s theory from an inductive approach.  Result and conclusion: The study shows that the leadership during the pandemic were characterized by hierarchical structures and authoritative tendencies with focus on management and control. Factors that have changed for leaders are primarily remote work and digital meetings which have resulted in increased communication and turn from a strategic focus to an operational. The study also identifies a rationalization dilemma and an identity paradox within the business.  Contribution of the thesis: The study adds to the understanding and knowledge of previous research on challenges, changed conditions and how the leadership is executed during the Covid-19 pandemic. It also adds empirical findings on leadership in the property management industry, a field with previously limited research within the subject Leadership and Organizations.  Suggestion for future research: Additional studies are needed about leadership within property management organizations where the employee perspective is included. Also, comparative studies are needed in other business fields where the pandemic has had a greater impact or in organizations that had a more flexible structure before the pandemic.