Even though a school in Southern Virginia had been utilizing a variety of manipulatives, calculators, and computers to transition students through the concrete-representational-abstract (CRA) sequence; students did not meet the state proficiency requirement on the standardized math assessment. A qualitative descriptive case study design, grounded in Bruner's learning theory on the modes of representation, was utilized to explore fifth-grade teachers' perceptions of their math instructional practices. The central question was about 5th-grade teachers' perceptions of utilizing a wide variety of manipulatives, calculators, and computers to transition students from concrete understandings to pictorial representations before they embark upon abstract concepts. Data were collected through observations, interviews, and archival data. The data were analyzed through thematic analysis and coded through the constant comparison approach. The data collection revealed that the 4 participants were utilizing a wide variety of manipulatives, calculators, and computers to transition students through the CRA sequence; however, the teachers were unable to teach students to a level of mastery due to various barriers. The study's findings suggest that the research site would benefit from a three-day professional development plan, created to address the lack of teaching to mastery. This study will contribute to positive social change because it addressed the math achievement gap that is widening in America. This study's findings could benefit local, district, and state stakeholders as the project addresses teaching students to the appropriate cognitive levels to prepare for lifelong learning in mathematics, as well as for standardized assessments.

Bråk är inkörsporten till rationella tal och en god förståelse av bråk ligger till grund för den enskilda elevens fortsatta matematikutveckling. Yngre elever, i de tidiga skolåren, har ofta en intuitiv förståelse för enkla bråk, men glappet till den mer formella undervisningen är stort. Svårigheter att lära sig bråk är genomgående och ger långtgående konsekvenser. Det är därför av stor vikt att tidigt uppmärksamma och ge stöd till de elever som möter svårigheter inom detta område. Vi har replikerat en tidigare genomförd interventionsstudie med enskild intensivundervisning kring bråk genom explicit undervisning och CRA. Interventionen fokuserar på bråk som tal, där tallinjen spelar en avgörande roll, och består av nio lektionstillfällen. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om interventioner i matematik samt att undersöka vilken effekt ett interventionsprogram med enskild intensivundervisning har på elever i matematiksvårigheter i årskurs 5 och 6. Syftet har också varit att undersöka om elevernas relationer till matematikämnet kan förändras av interventionen.  Studien är en experimentell fallstudie med sex deltagare, där varje individ utgör sin egen kontroll. Data har samlats in i form av resultat på olika tester och skattningar, före, under och efter interventionen. Resultatet visar på en signifikant förbättring av elevernas kunskaper om bråk som tal efter genomförd intervention. Dessutom framkommer en spridningseffekt till området bråk som del av en helhet/antal, vilket tyder på en ökad konceptuell förståelse av bråk. Elevernas kunskaper kvarstår vid ett fördröjt eftertest, fem veckor efter avslutad intervention.  Den slutsats vi drar utifrån resultatet är att en kortare intervention på individnivå, om bråk som tal med tallinjen i fokus, kan ge stor effekt på elevernas kunskaper, som kvarstår över tid. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring huruvida elevernas relationer till matematikämnet förändras av interventionen.

Bakgrunden till studien är att människor som lever i missbruk ofta har en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. NEPO-teamet är en insats som beviljas av Skellefteå kommuns socialkontor. Målgruppen är individer med missbruksproblematik i kombination med neuropsykiatrisk problematik, men utan krav på fastställd diagnos. Den här studien syftar till att undersöka hur NEPO-teamets (neuropsykiatriskt omsorgsteam) vuxenbehandlare jobbar med målgruppen, samt undersöka de organisatoriska förutsättningarna, i form av resurser och förhållningssätt, sett ur de anställdas perspektiv. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen och samtliga anställda i NEPO-teamet. Resultatet av studien visar på att NEPO-teamets anställda inte är styrda att jobba efter en specifik metod och att personalen har ett väldigt stort handlingsutrymme. Deras ledord är ”strukturerad flexibilitet”, som genomsyrar kulturen i hela verksamheten. Det stora handlingsutrymmet uttrycks vara en förutsättning för att nå effekt i målgruppens komplexa problematik. NEPO-teamet jobbar med klienten i helhet, vilket innebär att de skräddarsyr stödet efter individen på alla klientens olika livsområden och använder sig av bland annat CRA-metoden som verktyg.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur användningen av konkreta material påverkar elevernas lärande och motivation i matematik i förskoleklass till och med årskurs tre. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningarna om vilken effekt konkreta material har på elevernas intresse och motivation i ämnet matematik, samt hur elevernas kunskap och lärande påverkas. För att besvara studiens frågeställningar har en informationssökning genomförts med hjälp av databaserna ERC (European Research Council) och ERIC (Educational Resources Information Center) som finns i gränssnitten EBSCO. En annan metod som använts är manuell sökning. Sammanlagt har nio vetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut och analyserats. Resultatet visar positiva effekter som användning av konkreta material har på elevernas lärande och engagemang. Resultatet visar att användandet av konkreta material hjälper eleverna att förstå abstraktionen i de olika matematiska områdena, samt stärker elevernas lust att lära sig matematik. En del av forskningen redovisar också positiva resultat av CRA-metoden (Concrete-Representational-Abstract) som är en metod där eleverna lär sig genom att först bekanta sig med konkreta föremål, sedan genom bildliga representationer av de konkreta föremålen för att avslutningsvis genomföra abstrakta uppgifter. Slutsatsen av kunskapsöversikten är således att använda sig av konkreta material gynnar elevernas kunskap, lärande, motivation och intresse.

Syftet med studien var att undersöka möjligheten att stärka förståelsen för bråk som tal hos elever med bristande taluppfattning, genom en kort intervention i matematik. I studien ingick fyra elever i årskurs 6 som alla är i svårigheter i matematik. Interventionen genomfördes under tre veckor och föregicks av en baslinjetestning. De nio lektionerna genomfördes som enskild undervisning. Lektionerna var strukturerade efter metoden CRA och explicita instruktioner. Studien är en experimentell fallstudie med single case-design med multipel baslinje. Data samlades in med hjälp av tre tester som testade tallinjeestimering, bråktalsjämförelse och ekvivalenta bråk. Testerna genomfördes under baslinjetestningen, under interventionen och även som ett fördröjt eftertest. Resultatet visade inte på någon signifikant förbättring av elevernas förståelse för bråk om vi endast utgår från resultatet på dessa tester. Om vi däremot jämför resultatet på det för- och eftertest som gjordes ser vi att eleverna utvecklade sina kunskaper om bråktal. Elevernas inställning till matematik och tilltro till den egna förmågan undersöktes också före och efter interventionen. Någon skillnad kunde inte konstateras. Däremot upplevde elevernas ordinarie lärare en positiv förändring hos eleverna efter interventionen. Eleverna var mer positiva till matematik och mer aktiva under lektionerna.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare har för syn på laborativt material, hur lärare väljer att arbeta med laborativt material men även hur det ser ut med material i skolan. Metoden för denna undersökning är en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra lärare som undervisar eller har undervisat i matematik. Resultatet i studien visar att alla lärare har en positiv syn på laborativt material, och att alla lärare försöker använda det så mycket som möjligt i sin matematikundervisning. Lärarna beskrev det som att laborativt material hjälpte eleverna att se helheten i uppgiften och få en större förståelse för matematiska begrepp. Alla lärare var överens om att när man väljer att arbeta med laborativt material, försöker man göra det på alla matematiska områden som det går. Men att det är tidsbrist eller materialbrist som ofta stoppar de från att arbeta laborativt. Den stora skillnaden mellan lärarna som intervjuades var tillgången till material, både i klassrummet och på skolan. Vissa hade eget material i klassrummet och tillgång till mycket extramaterial som de kunde låna, medan andra inte hade eget material i klassrummet och inte heller hade möjlighet att låna material.

Title: Credit Rating Impact on Information Environment – A study on the informational impact of credit ratings in financial markets using equity analysts’ performance as proxy. Introduction: The credit rating agencies provide risk assessment for a massive amount of financial assets around the world. These risk assessments are in turn used by numerous different market participants. The general idea behind this industry is that the credit ratings provide additional information or alternatively increase the quality of information in financial markets. Recent studies (most of which is written after the financial crisis of 2008) argue that there are several issues in the rating processes leading to failure to provide accurate ratings. Other studies still claim that credit rating agencies still provide useful information or alternatively increase the quality of information by sorting and ranking public knowledge of assets. We see the need for an investigating study examining the informational benefits of credit rating in the information environment of markets. Research Approach: How does the issuing of credit ratings impact the information environment in financial markets? Purpose: The study aim to contribute to the understanding of the current and historical effects that credit ratings have, and have had, on the information quality of markets and hence the efficiency of markets. Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. To analyze the effects on market information we use the BKLS model (Barron, Kim, Lim & Stevens, 1998), which uses equity analysts’ performance as proxy for the information environment. These data are then used in a long-term time-series study looking for long-term changes in analysts’ performance with yearly observations. Furthermore we test the instant market effects on stock prices from the issuing of a credit rating in a secondary short-term time-series study with daily observations. Conclusions: We find that the issuing of a credit rating in fact decreases the amount/quality of information available in financial markets (both public and private information). We contribute these effects to conflicts of interest in the rating processes and agency problems in the relationship between issuer and credit rating agency. Several practical examples of this are found such as ratings shopping, solicitation of ratings issuing, agencies offering consultant services and the lack of regulatory measures taken by regulators such as ESMA and SEC. We propose several ways of developing the research in this field; most importantly we want to see future studies on the differences between solicited/unsolicited issuing of ratings.

O presente trabalho discute o conceito e natureza jurídica da Cota de Reserva Ambiental (CRA) enquanto instrumento de política ambiental previsto no Novo Código Florestal Brasileiro (Lei Federal nº 12.651/12). O problema de pesquisa se funda em saber se a atual proposta de regulamentação da CRA permitirá a efetividade do instituto. Aspectos teóricos foram discutidos com base em material documental e bibliográfico, recolhidos no âmbito das ciências do direito e da economia. Ao fim, foi realizada pesquisa exploratória sobre o tema, baseada em entrevistas com gestores ambientais, analisadas sob o método dialético-qualitativo. O objetivo, de modo geral, é discutir o atual marco regulatório sobre o tema, de modo criar propostas a sua efetividade. / This paper discusses the concept and legal nature of the Environmental Reserve Quota (CRA) as an environmental policy instrument regulated by the New Brazilian Forest Code (Federal Law nº 12.651/12). The research problem seeks to identify if the current proposal for regulation of the CRA will allow the effectiveness of this institute. Theoretical aspects were discussed on the basis of documentary and bibliographic material collected in the sciences of law and economics. By the end, an exploratory research was conducted on the subject, based on interviews with environmental managers, analyzed from a dialectical qualitative method. The goal, in general, is to discuss the current regulatory framework on the subject with the intention to make proposals to its effectiveness.

O presente trabalho discute o conceito e natureza jurídica da Cota de Reserva Ambiental (CRA) enquanto instrumento de política ambiental previsto no Novo Código Florestal Brasileiro (Lei Federal nº 12.651/12). O problema de pesquisa se funda em saber se a atual proposta de regulamentação da CRA permitirá a efetividade do instituto. Aspectos teóricos foram discutidos com base em material documental e bibliográfico, recolhidos no âmbito das ciências do direito e da economia. Ao fim, foi realizada pesquisa exploratória sobre o tema, baseada em entrevistas com gestores ambientais, analisadas sob o método dialético-qualitativo. O objetivo, de modo geral, é discutir o atual marco regulatório sobre o tema, de modo criar propostas a sua efetividade. / This paper discusses the concept and legal nature of the Environmental Reserve Quota (CRA) as an environmental policy instrument regulated by the New Brazilian Forest Code (Federal Law nº 12.651/12). The research problem seeks to identify if the current proposal for regulation of the CRA will allow the effectiveness of this institute. Theoretical aspects were discussed on the basis of documentary and bibliographic material collected in the sciences of law and economics. By the end, an exploratory research was conducted on the subject, based on interviews with environmental managers, analyzed from a dialectical qualitative method. The goal, in general, is to discuss the current regulatory framework on the subject with the intention to make proposals to its effectiveness.