Com a finalidade de analisar os indicadores intervenientes do dimensionamento de profissionais de enfermagem, para assistência no período transoperatório do Centro Cirúrgico (CC), especializado em oncologia, foi realizada esta investigação de abordagem quantitativa, tipo estudo de caso, observacional, transversal e descritiva. A metodologia empregada compreendeu: identificação das atividades, por meio do registro no prontuário e da observação das atividades executadas pela equipe de enfermagem; mapeamento das atividades em linguagem padronizada de intervenções de enfermagem, segundo a Nursing Interventions Classification (NIC); validação das intervenções/atividades de enfermagem, utilizando a técnica de oficina de trabalho; mensuração do tempo despendido nas intervenções/atividades de enfermagem, adotando-se a técnica de amostragem do trabalho e identificação dos indicadores para o cálculo de profissionais de enfermagem. Foram identificadas e validadas 49 intervenções de enfermagem, sete domínios e 20 classes, segundo a taxonomia da NIC. Obteve-se 4831 mensurações de intervenções/atividades realizadas pela equipe de enfermagem, no transoperatório do CC. Os profissionais despenderam: enfermeiros 42,79% do seu tempo em intervenções de cuidados diretos e 42,00% em indiretos, 8,00% em atividades pessoais e 7,21% em associadas ao trabalho; técnicos de enfermagem (Circulação de Sala de Operação - CSO) 64,27% em intervenções de cuidados diretos e 30,46% em indiretos, 0,45% em atividades associadas e 4,82% em pessoais; técnicos de enfermagem (Instrumentação Cirúrgica - IC) 94,85% em intervenções de cuidados diretos e 2,20% em indiretos e 2,95% em atividades pessoais; técnicos de enfermagem (Recepção de Pacientes - RP) 57,08% em intervenções de cuidados diretos e 28,75% em indiretos, 7,92% em atividades associadas e 6,25% em pessoais e a equipe de enfermagem 70,91% em intervenções de cuidados diretos e 22,38% em indiretos, 2,05% em atividades associadas e 4,66% em pessoais ao trabalho. O domínio da taxonomia da NIC, de maior representatividade para a equipe de enfermagem, foi o Fisiológico Complexo (61,68%), com a intervenção Assistência Cirúrgica (30,62%), a mais frequente. No período de estudo, foram realizadas 85 cirurgias, com o maior movimento cirúrgico de porte I (34,12%); tempo médio do intraoperatório de 218,10min; tempo médio para o intervalo de substituição de cirurgia de 48,12min, correspondendo ao tempo médio de limpeza e reabastecimento da SO de 33,81min e ao tempo médio de espera de 14,31min. A taxa de ocupação do CC foi de 78,57% e a quantidade de SO foi adequada para o atendimento de cirurgias eletivas e urgência/emergência e encaixes. O enfermeiro participa 18,38% e os técnicos de enfermagem 81,62% da carga de trabalho. A produtividade da equipe de enfermagem atingiu 95,34%, considerada alta, com base nos dados preconizados na literatura. A análise dos indicadores intervenientes no dimensionamento de profissionais de enfermagem do CC possibilitou reformular a equação proposta por Possari (2001) e obter valores mais próximos à realidade do CC. O conhecimento da carga de trabalho, no que se refere à identificação das intervenções/atividades realizadas pela equipe de enfermagem, poderá contribuir na argumentação efetiva de um quadro de profissionais adequado às necessidades de cuidado, no período transoperatório, que proporcione segurança ao paciente e à equipe de enfermagem que o assiste. / In order to analyze indicators involved in nursing staff for assistance during the perioperative period of a Specialized Oncology Surgical Center (SC), this observational, transverse and descriptive case study was carried out in a quantitative method. The methodology included: identification of activities by means of written records and observation of activities performed by nursing staff; mapping activities in standardized language of nursing interventions according to Nursing Interventions Classification (NIC), validation of interventions / nursing activities using the workshop technique , measuring time spent on interventions / nursing activities adopting the work-sampling technique and identifying indicators for the calculation of nursing staff. Forty-nine nursing interventions, seven domains and 20 classes were identified and validated, according to NIC taxonomy. We obtained 4831 measurements of interventions / activities performed by nursing staff, in the perioperative period, at the SC. Time spent by the professionals were as follows: nurses 42.79% of their time in direct care interventions and 42.00% in indirect, 8.00% on personal activities and 7.21% in work-related activities; nursing technicians (Room Operating Circulation - ROC) 64.27% in direct care interventions and 30.46% in indirect activities, 0.45% in associated activities and 4.82% on personal activities; nursing technicians (Instrumented surgery - IS) 94.85% in direct care interventions and 2.20% indirect and 2.95% on personal activities; nursing technicians (Patient Reception area- PR) 57.08% in direct care interventions and 28.75% indirect, 7.92 % in associated activities and 6.25% on personal activities and nursing staff 70.91% in direct care interventions and 22.38% indirect , 2.05% in associated activities and 4.66% on personal related-work. The most representative NIC taxonomy domain for the nursing staff was the Physiological Complex (61.68%), being the Surgical Assistance intervention (30.62%) the most frequent. During the study 85 surgeries were performed, with predominance of surgeries of major size procedures (34.12%), mean time of intraoperative 218.10 min, mean time interval for replacement surgery of 48.12 min, corresponding to the mean time for cleaning and refilling the OR of 33.81 min and the mean time of waiting 14.31 min. The occupancy rate of SC was 78.57% and the number of OR was adequate for the assistance of elective and urgent/emergency and optional surgeries. The nurse participates 18.38% of the workload and nursing technicians 81.62%. The nursing staff productivity reached 95.34%, considered high when compared to data recommended in the literature. The analysis of the intervenient indicators involved in nursing staff on SC allowed to reformulate the equation proposed by Possari (2001) and to obtain values closer to the reality of SC. Knowledge of the workload with regard to identification of interventions / activities performed by nursing staff may help in effective reasoning about a professional staff appropriate to the needs of care during perioperative period, providing safety for patient and nursing staff.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Die Studienarbeit stellt das Krankheitsbild der Demenz kurz dar und gibt einen Überblick über die aktuelle Situation der Betreuung von Menschen mit einer schweren Demenz in Pflegeoasen sowie über derzeit vorliegende Studien und Evaluationen. Der demographische Wandel hat auch zur Folge, dass immer mehr Menschen an Demenz erkranken. Deshalb müssen Pflegeheime die Pflegekonzepte stärker an der Krankheit Demenz ausrichten. Als Pflegeoase bezeichnet man einen auf besondere Art und Weise gestalteten, gemeinsam genutzten Lebensraum für Menschen im schwersten Stadium der Demenz innerhalb stationärer Altenpflegeeinrichtungen. Für Menschen in einem weit fortgeschrittenen Stadium der Demenz kann ein eigens für sie konzipierter Schutzraum von Vorteil sein und sich positiv auf deren Wohlbefinden, Verhaltensweisen und Lebenssituation auswirken.

Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur kundfokus enligt Total Quality Management kan förstärkas i socialtjänstens uppföljning av insatsen vård-och omsorgsboende. Genom kvalitativ metod har dokumentanalys och kartläggning av dokument från socialstyrelsen och tre olika kommuner genomförts för att undersöka vilka verktyg för kvalitetssäkring som används av socialtjänsten idag. Verktygen som inhämtades var identiska i form av kvantitativa uppföljningsfrågor. De bedömdes inte vara tillräckligt kundorienterade ur TQM perspektiv och därför modifierades dessa till en ny intervjumall med öppna frågor. Den modifierade intervjumallen testades på fyra informanter som bor på vård-och omsorgsboende för att undersöka på vilket sätt kundperspektivet i uppföljningsprocessen kan bidra till högre kvalitet på insatsen. Slutsatsen är att uppföljningar med öppna frågor var ett steg närmare kundperspektivet, men dock inte tillräckligt då uppföljningsfrågorna endast undersökte informanternas basbehov. Förbättringsområden på insatsen vård-och omsorgsboende som identifierats från informanternas utsagor stämmer med vad tidigare forskning definierat som största svårighet med implementering av TQM i offentlig sektor: begränsade ekonomiska resurser samt att tillgodose en stor grupps varierade och individuella behov. Begränsade ekonomiska resurser leder till personalbrist, brist på utbud på aktiviteter och hur ofta de kan genomföras samt mindre varierade måltider och sämre kvalitet på råvaror. / The purpose of this report is to contribute with knowledge of how customer focus from a perspective of Total Quality Management can be strengthened in the social services' follow-up of care and care housing. Qualitative document and survey analysis of documents from the Swedish National Board of Social Affairs and three different municipalities were carried out to investigate which tools for quality assurance are used by the social service today. The tools obtained were identical in the form of quantitative follow-up questions. They were not considered to be sufficiently customer-oriented from TQM's perspective and therefore these were modified to a new interview template with open questions. The modified interview template was tested on four informants who live in nursing homes to investigate how the customer perspective in the follow-up process can contribute to higher quality of the intervention. The conclusion is that follow-ups with open questions were one step closer to the customer perspective, but not enough, since the follow-up questions only examined the informants' basic needs. Areas of improvement in nursing home care services identified from the informants' statements are consistent with what previous research has defined as the greatest difficulty in implementing TQM in the public sector: limited financial resources and meeting a large group's varied and individual needs. Limited financial resources lead to staff shortages, lack of range of activities and how often they can be carried out as well as less varied meals and poor quality of raw materials / <p>2020-06-26</p>

Sammanfattning Titel: I mötet med depressiv ohälsa på äldreboenden Handledare: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Forskning pekar på en betydande omfattning av depressiv ohälsa bland äldre på äldreboende, något som medför mänskligt lidande och hög belastning på samhället. Mot den bakgrunden ämnar följande studie undersöka förekomst och symtombild av denna ohälsa utifrån vård-och omsorgspersonals erfarenheter. Studien syftar även till att utforska de bemötande- och arbetsstrategier som medarbetarna använder i sina yrkesroller samt om olika yrkesbakgrund förefaller utgöra grund för skillnader i arbetet med depressiva äldre på äldreboenden. I syfte att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med elva yrkesverksamma personer. Bearbetning av empirin har skett utifrån en tematisk ansats och med stöd av teorierna kring ålderism och livslopp.  Den upplevda förekomsten av depressiv ohälsa varierar utifrån intervjupersonernas erfarenheter, men flertalet upplever att problematiken är omfattande bland de äldre på boenden. Symtomen för depressiv ohälsa skiftar, men det råder samstämmighet bland de intervjuade att symtomen ofta är diffusa och sällan uttrycks med konkreta ord. Personalen beskriver att de utifrån sin kompetens och i nära samarbete inom arbetsgruppen använder sig av olika övergripande bemötandestrategier som anpassas utifrån de individuella behoven och förutsättningarna med ambitionen att bedriva en god vård. Mindre skillnader mellan yrkesgrupperna har iakttagits i det att sjuksköterskorna förefaller ge uttryck för en starkare tilltro till kliniskt medicinsk vård medan omvårdnadspersonalen i större utsträckning lyfter dess risker och i stället framhåller vikten av nära relationer för att skapa god vård och omsorg.  Begränsade förutsättningar i tid och kompetens utgör dock hinder och belyser behovet av att förhålla sig till ålderistiska föreställningar och tillskapa resurser för att leva upp till samhällets ambitioner för en äldreomsorg som möter allt fler äldre med komplex problematik. Det är av vikt att rikta forskning mot hur vård-och omsorgspersonalens uttryckta behov av ökad individuell kompetens avseende depressiv ohälsa bland äldre kan understödjas på ett optimalt sätt. / Abstract Title: Dealing with depressive illness in nursing homes Tutor: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Research indicates a significant extent of depressive illness among the elderly in nursing homes, something that causes human suffering and a high burden on society. The following study intends to investigate the prevalence and symptoms based on the experiences of health and care professionals. The study also aims to explore the treatment and work strategies that employees use in their professional roles and whether different professional backgrounds seem to form differences in working with depressed elderly people in nursing homes. Eleven semi-structured interviews were conducted with professionals in the specified field of work in order to answer the questions. The empirical data was processed using a thematic approach supported by theories of ageism and life course.   The perceived incidence of depressive illness varies based on the interviewees' experiences, but the majority experience this to be extensive among the elderly in nursing homes. The symptoms of depressive illness vary, but there is a consensus among the interviewees that the symptoms are often diffuse and rarely expressed in specific words. Care and nursing staff describe that, based on their competence and in close collaboration within the team, they use various overall treatment strategies based on the individual needs and conditions with the ambition of conducting good care. Minor differences between professional groups have been observed, nurses seem to express a stronger reliance on clinical medical care, while other nursing staff are more likely to highlight its risks and instead emphasize the importance of close relationships in providing good care and support. However, the study points towards that limited time and individual skills obstruct as well as highlight the need to address ageist notions and provide resources to meet society's ambitions for elderly care, which is facing an increasing number of older people with complex problems. It is important to focus research on how to optimally support the expressed needs of health and social care professionals, for increased individual competence in relation to depressive illness in older people.

Vård- och omsorgspersonal påverkas i dagsläget av hög stressrelaterad ohälsa, samtidigt som få interventioner implementeras för att hantera det. Studiens syfte var att utforska vård- och omsorgspersonals upplevelse av en internetbaserad stresshanteringskurs utifrån compassionfokuserad terapi med fokus på kursens genomförbarhet och hur den påverkat hantering av arbete och vardagligt liv. Flertalet regioner i Sverige representerades av elva deltagare som arbetade med direkt patientkontakt inom vård- och omsorg. Deltagarna besvarade frågeformulären Treatment Credibility Scale och “Utvärdering av stresshanteringskursen”. Sju deltagare deltog även i en semistrukturerad intervju som syftade till att utforska upplevelsen av kursen. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt deskriptiv sammanställning av frågeformulären. Resultatet påvisade att kursen hade hög genomförbarhet som ökade deltagarnas upplevda stresshantering. Alla deltagarna beskrev nya förhållningssätt utifrån bland annat ökade insikter och nya färdigheter. Studiens resultat indikerar att en liknande kurs kan implementeras i större skala för att öka vård- och omsorgspersonals hantering av stress samt öka välmående. / Care and nursing staff are currently affected by high-stress-related health issues, while few interventions are implemented to handle it. The purpose of the study was to explore care and nursing staff´s experiences of an internet-based stress management course based on compassion-focused therapy with a focus on the course's feasibility and how it affected coping of work and everyday life stress. Some regions in Sweden were represented by eleven participants who worked with direct patient contact in healthcare. Participants answered the questionnaires Treatment Credibility Scale and “Evaluation of the stress management course”. Seven participants also participated in a semi-structured interview which aimed to explore the experience of the course. The material was analyzed with qualitative content analysis and a descriptive compilation of the questionnaires. The results showed that the course had high feasibility that increased the participants' stress management. All participants described new approaches based on, for instance, increased insights and new skills. The results of the study indicate that a similar course can be implemented to a greater extent to increase care and nursing staff's coping of stress and well-being. / ICOP

Studier visar att elever på yrkesutbildningar för vård- och omsorgsyrken riskerar att drabbas av arbetsskador som exempelvis belastningsbesvär vid sin yrkesdebut. Vård- och omsorgsgymnasiets läroplan har mål som innefattar arbetsmiljökunskap. Det saknas idag studier på området arbetsmiljöundervisning på vård- och omsorgsgymnasium. En bättre förståelse för de utmaningar som yrkeslärare upplever, kan på sikt förbättra undervisningen och därmed elevernas möjlighet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.Syftet med studien var att undersöka yrkeslärares erfarenheter av arbetsmiljöundervisningen på vård- och omsorgsgymnasium. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio yrkeslärare och därefter följde en tematisk innehållsanalys. Studien visar att yrkeslärarna upplever en kombination av komplexitetoch frihet. De undervisar utifrån sin egen kunskap och erfarenhet. De väljer själva upplägg, material och de upplever en utmaning med att få arbetsmiljöundervisningen enhetlig nationellt. Det framkommer i intervjuerna att yrkeslärarna upplever svårigheter att göra ämnet intressant och dagsaktuellt. De påtalar att det är komplext att utföra en arbetsmiljöundervisning som förbereder eleverna på bredden av arbetsplatser och arbetsmiljörisker som finns inom vård- och omsorgsyrken. Studiens fynd framhäver att yrkeslärarna behöver större samarbete och kunskapsutbyte med andra professioner och näringslivet, för att kunna utföra en arbetsmiljöundervisning som är dagsaktuell. För att förändra arbetsmiljön inom vård och omsorgssektorn framhäver yrkeslärarna att det krävs större engagemang från chefer, ledning, kommun och samhälle i stort. / The aim of this study was to investigate vocational teachers experience in work environment education at care and nursing high schools in Sweden. The study was conducted through nine semi-structured interviews and a thematic content analysis was performed. The result showed that vocational teachers in nursing high schoolsexperience a combination of complexity and freedom of choice. They teach based on their own knowledge and experience. The content and materials are their own choosing,and they experience challenges in achieving a nationally standardized work environment education. They struggle to make the subject interesting and relevant for the students. It also appears that they experience it demanding to carry out work environment education that prepares the students for all types of work environment risk factors that exist in a healthcare profession. The findings suggest a need of greater collaboration with other professions and the business community. To change the work environment in the healthcare sector the vocational teachers imply a need of a greater commitment from management, the municipality, and the society at large.

Aim: The aim of this study was to investigate the frequency of and the gender differences in the use of professional home care in Germany. Methods: We used harmonized data from three large cohort studies from Germany (“Healthy Aging: Gender-specific trajectories into the latest life”; AgeDifferent.de Platform). Data were available for 5,393 older individuals (75 years and older). Mean age was 80.2 years (SD: 4.1 years), 66.6% were female. Professional homecare outcome variables were use of outpatient nursing care, paid household assistance, and meals on wheels’ services. Logistic regression models were used, adjusting for important sociodemographic variables. Results: Altogether 5.2% of older individuals used outpatient nursing care (6.2% women and 3.2% men; p < 0.001), 24.2% used paid household assistance (26.1% women and 20.5% men; p < 0.001) and 4.4% used meals on wheels’ services (4.5% women and 4.0% men; p = 0.49). Regression analysis revealed that women had higher odds of using paid household assistance than men (OR = 1.48, 95% CI: [1.24–1.76]; p < 0.001), whereas they had lower odds of using meals on wheels’ services (OR = 0.64, 95% CI: [0.42–0.97]; p < 0.05). No statistically significant differences in using outpatient nursing care between women and men were found (OR = 1.26, 95% CI: [0.87–1.81]; p = 0.225). Further, the use of home care was mainly associated with health-related variables (e.g., stroke, Parkinson’s disease) and walking impairments. Conclusions: Our study showed that gender differences exist in using paid household assistance and in culinary dependency. For example, meals on wheels’ services are of great importance (e.g., for individuals living alone or for individuals with low social support). Gender differences were not identified regarding outpatient nursing care. Use of professional home care servicesmay contribute to maintaining autonomy and independence in old age.

Bakgrund: De patienter som har hemsjukvård har ofta flera samtidiga medicinska sjukdomar och är vanligen äldre personer. Eftersom alkoholkonsumtionen i den äldre befolkningen ökar är sannolikheten hög att i hemsjukvård möta patienter som konsumerar alkohol. Att ge vård och omvårdnad i patientens hem skiljer sig från andra vårdkontexter på grund av hemmet som vårdmiljö, patientens integritet, vårdrelationen samt även utifrån samverkan med andra vårdgivare. Tidigare forskning visar på olika svårigheter för sjuksköterskor att samtala med patienter om alkoholkonsumtion och olika förhållningssätt i vårdandet av patienter som konsumerar alkohol.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 12 sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården belystes från olika aspekter. Studiens resultat mynnade ut i fyra kategorier: Hinder för att samtala med patienten om alkoholkonsumtion, Ökad samverkan efter samtal om patientens alkoholkonsumtion, Varierande förutsättningar för sjuksköterskan att samtala med patienten om alkohol samt Konsekvenser av samtal om alkohol med patienten.  Slutsats: Vård och omvårdnad av patienter som konsumerar alkohol i hemsjukvården påverkades på olika sätt utifrån sjuksköterskans erfarenheter av att samtala eller inte samtala om alkohol med patienten. Kunskaper, riktlinjer och rutiner för stöd samt bedömning av patientens alkoholkonsumtion behöver förstärkas och implementeras för att en säker vård och omvårdnad ska kunna ges av sjuksköterskor i hemsjukvården. / Background: The patients within home health care often have several different diagnoses of medical illnesses and are usually older people. As alcohol consumption in the elderly population increases, the probability of encountering patients who consume alcohol within home health care is high. Providing care and nursing in the patient’s home differs from other contexts of care because of the home as a care environment, the patient’s integrity, the relationship of care and because of the cooperation with other providers of care. Previous research shows varying difficulties for nurses in talking to patients about alcohol consumption and different approaches in caring for patients who consume alcohol.  Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of talking about alcohol with the patient and with other providers of care in home health care.  Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with 12 nurses in home health care. The interviews were analysed using manifest content analysis.  Result: Nurses’ experiences of talking about alcohol in home health care with the patient and with other providers of care around the patient were highlighted from different aspects. The results of the study unfolded in four categories: Obstacles in talking with the patient about alcohol consumption, Increased cooperation after talking about the patient’s alcohol consumption, Varying conditions for the nurse to talk to the patient about alcohol, and Consequences of talking about alcohol with the patient. Conclusion: Care and nursing of patients who consume alcohol within home health care was affected in different ways based on the nurse’s experiences of talking or not talking about alcohol with the patient. Knowledge, guidelines and routines for support and assessment of the patient’s alcohol consumption need to be strengthened and implemented so that safe care and nursing can be provided by the nurses in home health care.