Bakgrund: Forskning visar att skärmanvändningen hos barn- och ungdomar går allt längre ner i åldrarna. Det går också att se ett samband mellan ökad skärmtid och ohälsa hos barn- och ungdomar. Skärmvanor är ett relativt nytt ämne som tas upp på BHV och forskningen är begränsad. Detta ställer höga krav på att BHV-sjuksköterskor har effektiva strategier och tillräckligt med evidensbaserad kunskap om skärmanvändandets effekter på barnet för att ge råd och stöd till familjer på BHV. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors hälsofrämjande strategier med föräldrar och barn om skärmvanor. Metod: En induktiv kvalitativ design användes. Barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor från olika barnhälsocentraler i södra och mellersta Sverige deltog i studien. Nio semistrukturerade intervjuer hölls. Deltagarna valdes ut genom strategiskt urval samt snöbollsurval. Data samlades in och analyserades enligt Granheim och Lundmans manifesta innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultatet: Samtalets betydelse, som belyser vikten av samtalen på BHV för att skapa goda relationer med familjerna. Vikten av information, som är betydelsefullt för att kunna nå ut med evidensbaserad information till föräldrar och barn. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med kunskap om hur samtal kring skärmvanor på BHV kunde hållas. De saknade även uppdaterad forskning och tydliga riktlinjer relaterat till skärmvanor. / Background: The research shows that the use of screens by children and young people goes lower down in ages . It is also possible to see a connection between increased screen time and reduced health in children and young people. Screen habits are a relatively new topic addressed at BHV and the research is limited. This sets high demands that BHV nurses have effective strategies and all the knowledge about the effects of screen use on children in order to be able to give the right evidence-based advice and support to the families at BHV. Aim: The aim of the study was to investigate BHV nurses' health promotion strategies with parents and children about screen habits. Method: An inductive qualitative design was used. Children's nurses and district nurses from various child health centers in southern and central Sweden participated in the study. Nine semi-structured individual interviews were held. The participants were selected through both a strategically selection and snowball selection. Data was collected and then analyzed according to Graneheim and Lundman's manifest content analysis. Results: Two main categories emerged in the results: The importance of the conversation, which highlights the importance of the conversations at BHV to create good relationships with the families. The importance of information, which is significant to be able to reach out with evidence-based information to families. Conclusion: The BHV nurses experienced inadequat knowledge about how conversations about screen habits at the BHV could be held. They also lacked up-to-date research and clear guidelines related to screen habits.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Bakgrund: I Sverige når Barnhälsovården (BHV) nära 100% av alla barn och BHV-sköterskan är en viktig person för barnets hälsa och utveckling. Det ger unika förutsättningar för att främja barnets hälsa och ge stöd till föräldrarna. I BHV-sköterskans profession ingår en skyldighet att göra en orosanmälan vid minsta kännedom eller oro över att ett barn under 18 år utsätts för omsorgssvikt. Detta kan innebära svåra val och situationer där BHV-sköterskan kan vara i behov av stöd och vägledning för att kunna hjälpa barnet och dess familj på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sköterskors upplevelse och behov av stöd och vägledning vid orosanmälan. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex deltagare från barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen bland BHV-sköterskorna var att det gjordes för få orosanmälningar trots att de kände bra stöd ifrån kollegor när en anmälan skulle göras. De belyste också att det var viktigt med en god relation mellan BHV-sköterskan och familjerna för att kunna skapa ett tryggt föräldraskap och vidare kunna prata om svåra saker som vid de tillfällen när BHV-sköterskorna kände oro för barnet. Det framkom också i resultatet att de BHV-sköterskor som arbetade på familjecentraler upplevde ett större stöd och fick mer vägledning vid behov än de som arbetade på en traditionell BHV-central. Slutsats: BHV-sköterskor behöver stöd och vägledning när ett barn utsätts eller misstänks utsättas för omsorgssvikt och en orosanmälan ska göras. De BHV-sköterskor som arbetade på familjecentral kände störst stöd och hade enklare att få vägledning. / Background: In Sweden, Child Health Care reaches close to 100% of all children and the Children Health Care (CHC) nurse is an important person for the child's health and development. It provides unique conditions for promoting the child's health and providing support to the parents. The CHC nurse's profession includes an obligation to report a concern at the slightest knowledge or concern that a child under the age of 18 is exposed to neglect. This can mean difficult choices and situations where the CHC nurse may need support and guidance to be able to help the child and their family in the best way.  Aim: The purpose of the study was to describe Child Health Care nurses experience and needsof support and guidance when reporting concerns over the health of a child. Method: Semi structured interviews were conducted with six informants from child health care in the Western part of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. Results: The results showed that the experience among the CHC nurses was that too few reports of anxiety were made, despite the fact that they felt good support from colleagues when a report was to be made. They also highlighted that it was important to have a good relationship between the CHC nurse and the families in order to create a secure parenting and also to be able to talk about difficult things such as at the times when the CHC nurses felt worried about the child. It also emerged from the results that the CHC nurses who worked at family centers experienced greater support and received more guidance when needed than those who worked at a traditional CHC center. Conclusion: CHC nurses need support and guidance when a child is or is suspected of being neglected and a report of concern must be made. The CHC nurses who worked at the family center felt the greatest support and found it easier to get guidance

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till ammande mödrar. Metod: En intervjustudie av kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 BHV-sjuksköterskor från vårdcentraler inom Västra Götalands län. Datan som samlades in analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom. Ett tema blev Faktorer som främjar stöd vid amning. I detta tema har sex kategorier tagits fram som benämns Använda sin erfarenhet och specialistkunskap, Att kunna ge individanpassat stöd, Kunna bidra med utvidgat stöd, Gynna en avslappnad miljö, Motiverade mammor samt Förmedla vikten av socialt stöd. Andra temat är Faktorer som hindrar stödet vid amning. I detta tema har tre kategorier tagits fram som är Amning är komplext, Att det saknas resurser och Mammor som inte vill ha amningsstöd. Slutsats: Om mamman slutar att amma så går både mamman och barnet miste om det positiva effekter amning har på anknytning och hälsa. Amning är komplext eftersom både mamma och bebis ska vilja och kunna amma samt passa ihop på ett både kroppsligt och mentalt plan. Därför upplevde BHVsjuksköterskan att det bör finnas mer tid till att ge amningsstöd, framför allt i början. Brist på tid vardock ett hinder för att nå detta. Mammor kan välja att sluta amma fastän det skulle kunna ha blivit en lyckad amning om hon fick det stöd som hon egentligen hade behövt. Det stöd som BHV-sjuksköterskan ger kan därför påverka amningens exklusivitet och längd samt bidra till minskat lidande för mamman. / Aim: The aim was to illustrate child health nurses’ experiences of providing support for breastfeeding mothers. Method: An interview study of qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 13 child health nurses from health centers in Västra Götaland County. The data collected was analyzed with qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. One was Factors that promote support during breastfeeding where six categories have been developed called Using your experience and specialist knowledge, Being able to provide individualized support, Being able to contribute with extended support, Prioritize a relaxed environment, Motivated mothers and Mediate the importance of social support. The second theme wasFactors that prevent support during breastfeeding. In this theme three categories have been developed; Breastfeeding is complex, Lack of resources and Mothers who do not want breastfeeding support. Conclusion: If the mother stops breastfeeding, both the mother and the baby will lose the positive effects breastfeeding has on attachment and health. Breastfeeding is complex because both mother andthe baby must co-work on both a physical and mental level. Therefore, the child health nurse should have more time available to provide breastfeeding support, especially initially. Lack of time, however, was an obstacle to achieve early breastfeeding support. Mothers can choose to stop breastfeeding even though it could have been a successful breastfeeding if they had received the support they really needed. The support provided by the child health nurse can therefore affect the exclusivity and length of breastfeeding and contribute to reduced suffering for the mothers.

Bakgrund: Övervikten ökar och ses allt mer i yngre åldrar. Vårdnadshavares levnadsvanor, val, socioekonomisk status och tid att spendera med sitt barn påverkar barnets risk att drabbas av övervikt. Övervikt hos barn kan leda till olika sjukdomar, påverka barnet psykiskt och socialt samt försening i den mentala och motoriska utvecklingen. Enligt forskning förekommer övervikt oftare bland flickor än pojkar. Barnhälsovården har en omfattande roll i hälsoövervakning samt stödja och informera vårdnadshavare. Distriktsjuksköterska inom barnhälsovården arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att främja barns hälsa, utveckling och förebygga ohälsa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av det hälsofrämjande och förebyggande arbete i samtal med vårdnadshavare till barn gällande övervikt.  Metod: Litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats enligt Noblit och Hares (1988). Resultatet bygger på sju kvalitativa studier hämtade från databaser: Cinahl, Scopus och PubMed.  Resultat: I resultatet framkommer vikten av hur distriktsjuksköterskan ger information, samtalets upplägg och tillvägagångssätt att bemöta vårdnadshavare för att främja ett bra samtal. Vårdnadshavare sågs ha bristande kunskap i hur ett barns vikt förändras under utvecklingen och vad som förväntades i utvecklingens olika faser. Body Mass Index är ett verktyg som stödjer distriktsjuksköterskor i samtal med vårdnadshavare. Användandet av Body Mass Index som visuellt stöd i samtalet gav vårdnadshavare en ökad förståelse. Tidsbrist, vårdnadshavares reaktioner och situation sågs som hinder genom att distriktsjuksköterskan behövde hålla igen med att samtala om barnets övervikt. Att hålla igen och ta upp samtalet vid ett senare tillfälle sågs gynnande för att bevara tillit och relation. Att bevara relationen med vårdnadshavare sågs betydelsefullt. Distriktsjuksköterskor hade olika upplevelser av att ta upp ämnet, några ansåg det som obehagligt medan andra upplevde inget obehag. Ämnet kunde upplevas svårare om vårdnadshavare förnekade övervikt hos barnet eller om vårdnadshavare själva var överviktiga. Råd och information kunde ses som svårt att ge när vårdnadshavare inte var mottagliga och distriktsjuksköterskor kunde känna osäkerhet kring att ge information och råd. I slutet beskrivs vårdnadshavares olika reaktioner samt känslor och dess inverkan att motta information och vilja att komma på efterföljande besök. Slutsats: Distriktsjuksköterskor saknar stöd för att ta upp och samtala med vårdnadshavare om barnets övervikt. Övervikt väcker olika känslor och reaktioner hos distriktsjuksköterskor och vårdnadshavare. Ett flertal komponenter behöver beaktas inför att ta upp ämnet övervikt med vårdnadshavare, vilket gjorde att distriktsköterskan ibland behövde invänta rätt tillfälle. Vårdnadshavares känslor behöver bemötas på olika sätt. / Background: Obesity is increasing and is seen to increase more at younger ages. Caregivers' lifestyles, choices, socio-economic status and time spent with their child affect the child's risk of becoming overweight. Being overweight in children can lead to various diseases, affect the child psychologically and socially and delay mental and movement development. According to research, obesity occurs more often among girls than boys. Child health care has an extensive role in health monitoring as well as supporting and informing caregivers. District nurses in child health care work in health promotion and prevention to promote children's health, development and prevent ill health. Aim: To describe district nurses' experience of the health promotion and prevention work in the conversation with caregivers' of children regarding obesity. Method: Literature study with a meta-ethnographic approach according to Noblit and Hares (1988). The result is based on seven qualitative studies taken from databases: Cinahl, Scopus and PubMed. Results: The results reveal the importance of how the district nurse provides information, the structure of the conversation and the approach to meeting caregivers in order to promote a good conversation. Caregivers were seen to have a lack of knowledge in how a child's weight changes during development and what was expected in the various phases of development. Body Mass Index is a tool that supports district nurses in conversations with caregivers. The use of the Body Mass Index as a visual support in the conversation gave caregivers an increased understanding. Lack of time, caregivers' reactions and situation were seen as obstacles in that the district nurse needed to refrain from discussing the child's overweight. Holding back and picking up the conversation at a later time was seen as beneficial for preserving trust and relationship. Preserving the relationship with caregivers was seen as important. District nurses had different experiences of bringing up the subject, some considered it unpleasant while others experienced no discomfort. The subject could be perceived as more difficult if caregivers denied the child's obesity or if caregivers themselves were overweight. Advice and information could be seen as difficult to give when caregivers were not receptive and district nurses could feel uncertain about giving information and advice. At the end, caregivers' various reactions and feelings are described and its impact on receiving information and willingness to come for subsequent visits. Conclusion: District nurses lack of support for bringing up and talking with caregivers about the child's obesity. Being overweight arouses different feelings and reactions in district nurses and caregivers. A number of components need to be taken into account to raise the topic of obesity with caregivers, which meant that the district nurse sometimes had to wait for the right opportunity. Caregivers' feelings need to be addressed in different ways.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning är utrikesfödda, en faktor som innebär en ökad risk för sämre hälsa för individen. Många av barnen inskrivna i barnhälsovården har minst en utrikesfödd förälder. Detta ställer höga krav på BHV-sjuksköterskors kompetens. Forskning visar att BHV-sjuksköterskor upplever svårigheter med kommunikation med utrikesfödda föräldrar, vilket ger en oro för barnens hälsa. De utrikesfödda föräldrarna å sin sida upplever brister i bemötandet med sjukvården. För att säkerställa en jämlik vård är det av stort värde att få en bild av kunskapsläget kring utrikesfödda föräldrars upplevelser av barnhälsovården.  Syfte: Att beskriva utrikesfödda föräldrars upplevelser av primärvården med fokus på barnhälsovården.   Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa intervjustudier från olika länder. Deduktiv ansats med fem teman utifrån Madeleine Leiningers konsensusbegrepp miljö, hälsa, omsorg, människa och begreppet livsvärld.  Resultat: Huvudfynden utgjordes av rädsla för myndigheter, upplevelser av diskriminering och fördomar, upplevelser av dåligt bemötande kopplat till ursprung och svårigheter att navigera i sjukvårdssystemet, språkbarriärer och svårigheter med tolkanvändning. Särskilt rädslan för att barnet skall omhändertas av myndigheterna var stark och spridd över länderna i översikten. Dåligt bemötande kopplade ofta föräldrarna till sitt ursprung. Negativa upplevelser ledde ibland till att föräldrarna undvek hälso- och sjukvården om de kunde.   Slutsats: Gott bemötande är grundläggande för tilliten till vårdpersonal inom BHV. Detta belyser vikten av att lagar och policys som understryker likabehandling och gott bemötande efterlevs. Resultatet av denna litteraturöversikt kan användas som reflektions- och diskussionsunderlag inom de verksamheter som möter denna patientgrupp. / Background: A large part of the population in Sweden is foreign-born, a factor increases the risk of poorer health for the individual. Many children enrolled in child health care (CHC) have foreign-born parents. This places high demands on the competence of CHC-nurses. Research shows that CHC-nurses experience communication difficulties with foreign-born parents, which causes concerns for the childrens' health. The foreign-born parents experience shortcomings in treatment from healthcare staff. To ensure equality in care, it is important to explore the state of knowledge regarding foreign-born parents' experiences of CHC.  Aim: To describe foreign-born parents' experiences of primary care with focus on CHC.  Method: Literature review with 16 qualitative interview studies from different countries. Deductive approach with five themes based on Madeleine Leininger's concept of environment, health, care, human and the construct of worldview.  Results: The main findings consisted of fear of authorities, experiences of discrimination and prejudice, experiences of poor treatment and difficulties in navigating the healthcare system, with language barriers and interpreters. Fear that the child will be taken into care by the authorities was strong and widespread. Parents often linked poor treatment to their ethnicity. Negative experiences sometimes led parents to avoid health care.  Conclusion: Kind treatment is fundamental for trust in healthcare personnel within CHC. This highlights the importance of complying with laws and policies that emphasize equal and kind treatment. The results of this literature review can be used as a basis for reflection and discussion within the units attending to this group.

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten minskar både globalt och nationellt, vilket bidrar till ökad risk för ohälsa. Lite drygt två tredjedelar av barnen uppnår inte rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Barnets fysiska aktivitetsnivå påverkas bland annat av socioekonomiska och demografiska skillnader. Tidigare studier visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården [BHV] upplevde ett behov av att ge stöd och stärka föräldrar för att främja hälsosamma levnadsvanor. Inom barnhälsovården behöver distriktssköterskan arbeta nyanserat, ha en personlig relation till familjen samt vara flexibel i sitt sätt att ge råd och stöd och möta familjens behov på individnivå. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge råd och stöd till föräldrar gällande barns fysiska aktivitet inom barnhälsovården. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta BHV-sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. Den första var Hinder och möjligheter där sjuksköterskorna beskrev bland annat tiden som ett hinder för att ge råd och stöd kring fysisk aktivitet men även att faktorer hos olika familjer påverkar behovet av råd och stöd. Det beskrevs även att mycket fokus lades på vilken typ av aktivitet som rekommenderades. Den andra kategorin var råd och stöd vilket innefattar att sjuksköterskorna hade olika förhållningsätt beroende på vilken familj de mötte och individanpassade besöket. De hade även olika verktyg för att ge individanpassade råd och stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att barn idag har svårare att utföra vissa motoriska moment än tidigare, och kopplade samman det med att den fysiska aktiviteten hos barn har minskat. Råd och stöd som ges anpassas utifrån individen. Generellt fokuserade sjuksköterskorna på att öka vardagsmotion och utevistelsen, för att inte familjens socioekonomiska förutsättningar skulle påverka möjligheterna till fysisk aktivitet. / Background: Physical activity is decreasing both globally and nationally, which contribute to increased risk for ill health. About 2/3 of children do not achieve the recommended 60 minutes of physical activity a day. A child’s physical activity levels are influenced by socio-economic and demographic differences, among other factors. Earlier studies show that child health care nurses felt the need to support and empower parents to promote healthy lifestyles. In child health care, the district nurse needs to work in anuanced way, have a personal relationship with the family, they need to be flexible in the way they give advice, support and meeting the family's needs on an individual basis. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of giving advice and support to parents regarding children's physical activity in child health care. Method: The study has an inductive qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews. Eight child health care nurses participated in the study. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman was used as the method of analysis. Results: Two main categories emerged from the results. The first was Obstacles and opportunities where the nurses described, among other things, time as an obstacle to providing advice and support on physical activity but also that factors in different families affect the need for it. It was also described that much focus was placed on the type of activity recommended. The second category was advice and support, which means that the nurses had different approaches depending on which family they met and customized the visit. They also used different tools to provide individualized advice and support. Conclusions: Nurses felt that children today have more difficulty performing certain motor tasks than in the past and linked this to the decrease in physical activity in children.The advice and support given is adapted to the individual. In general, the nurses focus on increasing everyday exercise and outdoor activities, so that the family's economic conditions do not affect the opportunities for physical activity.

Bakgrund: Blåsfunktionen utvecklas successivt med åldern. Tidig blöjavvänjning har stora fördelar för barns hälsa, världens miljö och familjens ekonomi. Åldern när barn blir blöjfria har ökat de senaste 50 åren. Barn som använder blöja har mer bekymmer med urinvägsinfektioner och förstoppning. Allt fler barn spenderar stora delar av dagen på förskola i Sverige vilket gör blöjavvänjningen till en viktig del på förskolan. Det krävs en samverkan mellan hem och förskola för att få ett lyckat resultat av blöjavvänjning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förskollärare och föräldrars erfarenheter och kunskap av blöjavvänjning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och manifest analys. Resultat: Två teman identifierades. Den första Håll i, håll ut med två subteman; Föräldrarna startar och sedan hjälps vi åt som handlade om att föräldrarna vanligtvis tog initiativet till att starta blöjavvänjningen i samband med en ledighet. Hålla ut, ett steg fram och ett tillbaka visade att förskollärarna tyckte att blöjavvänjning ingick i deras arbete och de var positiva till det, men att de inte hade möjlighet att ta med barnen på toaletten om de inte ville själva eller blev för ofta. Det andra temat var Prioritera och kommunicera med subtemat; Inget prioriterat område i utbildning eller barnhälsovård visade att vare sig föräldrar eller förskollärare hade fått någon utbildning eller information om blöjavvänjning. Det sista subtemat Kommunicera och samarbeta beskrev att en öppen dialog fördes mellan hemmet och förskolan och att samverkan var en stor del av blöjavvänjningen. Slutsats: Information och utbildning inom ämnet saknas av såväl föräldrar som förskollärare. Det fanns också en kunskapslucka om följderna av sen blöjavvänjning. / Background: Bladder function develops gradually with age. Early toilet training is greatly beneficial for children's health, the world's environment and the family's finances. The age at which children become nappy-free has increased over the past 50 years. Children who wear nappies suffer more often from urinary tract infections and constipation. Most Swedish children spend large parts of the day at preschool which makes the toilet training an important part at preschool. A collaboration between home and preschool is required to get a successful result of toilet training. Aim: The aim of the study was to define what knowledge and experience preschool teachers and parents have of toilet training. Method: Interview study with qualitative content analysis with an inductive approach and manifest analysis. Results: The content analysis resulted in two themes. Hang in there/Hold on, hold out was the first. It consisted of two subthemes. The first subtheme was The parents start and then we help each other which showed that the parents usually were the ones who’s initiated the start of toilet training during a holiday. Enduring, One step forward and one step back showed that preschool teachers thought that toilet training was part of their job and were positive about doing it, however they found it difficult if the children did not want to go to the toilet or if they wanted to go very often. The second theme was Prioritize and communicate. It also consisted of two subthemes. One was Not prioritized in education or child health care that showed that education in the subject did not exist. The last subtheme of Communicate and collaborate described that there was open dialogue between home and preschool and that collaboration was a large part of the toilet training.  Conclusion: Parents and teachers lack information and education about the importance of toilet training. They are also unaware of the negative consequences of delaying toilet training.

Bakgrund Barn med övervikt löper större risk att utveckla obesitas i vuxen ålder. Världshälsoorganisationen(WHO) definierar obesitas som ”onormal eller överdriven ansamling av fettväv som utgör en riskför hälsan”. Distriktssköterskan har ansvar för både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder inom primärvården och barnavårdscentraler (BVC), målet är att främja god hälsa och på så vis höja barnets livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt. Metod Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats användes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga originalartiklar hämtades från databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt PsycINFO. Data analyserades i enlighet med Thomas & Hardens (2008) tematiska syntes som baseras på artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat Analysen av materialet resulterade i tre temaområden och åtta subteman. Temaområden som presenteras är: BVC-sjuksköterskans utmaningar vid hälsosamtal, BVC-sjuksköterskans syn på sin yrkesroll och Brist på resurser vid hälsosamtal. Subteman som presenteras är: Övervikt och obesitas, ett känsligt ämne att tala om, Brist på kunskap hos BVC-sjuksköterskan, Brist på kunskap hos föräldrar, Ansvar vid upptäckt av överviktiga barn, Brist på resurser vid hälsosamtal, Brist på tid, Brist på kontinuitet och Brist på kunskap. Slutsats BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller obesitas var begränsat på grund av brist på tid, utbildning och kontinuitet. För att BVC-sjuksköterskan ska kunna utföra hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt behöver hon kunna bemöta föräldrar på ett personcentrerat sätt och stärka empowerment för livsstilsförändringar hos familjerna. Därför behöver BVC-sjuksköterskor kontinuerlig utbildning och avsatt tid för att uppnå ett positivt hälsosamtal med föräldrar som resulterar i en bättre hälsa samt livskvalitet för barn med övervikt och obesitas. BVC-sjuksköterskor upplever utmaningar vid hälsosamtal, det kan vara problematiskt att lyfta dessa frågor i samtal med föräldrar till överviktiga barn. / Background Children who are overweight are at greater risk of developing obesity in adulthood. The World Health Organization (WHO) defines obesity as "abnormal or excessive accumulation of adipose tissue that poses a risk to health". The district nurse is responsible for both health promotion and disease prevention measures within primary care and child health care, the goal is to promote good health and thus increase the child's quality of life. Aim The aim was to shed light on child health care nurses' experiences of health talks with parents of overweight children. Methods A qualitative literature review with a systematic approach was used, based on 14 scientific articles. Original scientific articles were retrieved from the Cinahl Complete, Pubmed and PsycINFO databases. Data were analyzed in accordance with Thomas & Harden's (2008) thematic synthesis, which is based on articles using a qualitative analysis method. Results The analysis of the material resulted in three theme areas and eight subthemes. Theme areas that are presented are: the BVC nurse's challenges during health consultations, the BVC nurse's view of her professional role and Lack of resources during health consultations. The sub-themes that are presented are: Overweight and obesity, a sensitive topic to talk about, Lack of knowledge on the part of the BVC nurse, Lack of knowledge on the part of parents, Responsibility when detecting overweight children, Lack of resources for health talks, Lack of time, Lack of continuity and Lack of knowledge. Conclusions The health care nurse's work was limited, among other things, due to lack of time, training and continuity. In order for the health care nurse to carry out a caring conversation, the health care nurse needs to respond to the parents in an individualized way and strengthen empowerment for lifestyle changes in the families. Therefore, health care nurses need continuous training and more allocated time, in order to achieve a positive conversation with the parents that results in better health and quality of life for the overweight child.

Bakgrund: Under graviditeten och efter förlossningen genomgår kvinnan en period som innebär en stor förändring i hennes liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Den första tiden efter förlossningen kan symtom på allvarliga psykiska hälsoproblem utlösas, såsom en depression. Depression hos nyblivna mödrar, en så kallad postpartumdepression, har sedan 1990-talet ökat i intresse inom hälso- och sjukvården, inom omvårdnadsforskningen samt bland föräldrar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sköterskors upplevelser av att möta mödrar med symtom på postpartumdepression.   Metod: En induktiv ansats användes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgjordes av intervjuer och åtta BVC-sköterskor intervjuades.   Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier: etablera ett gott samarbete, ge råd och vägledning, att använda instrument som underlättar och kommunikativa hinder i arbetat samt tillhörande underkategorier.   Konklusion: För att kunna möta mödrar med symtom på postpartumdepression bör BVC-sköterskorna etablera ett bra samarbeta. Det första hembesöket var också betydelsefullt för att kunna etablera ett bra samarbete mellan BVC-sköterskorna och mödrarna. Att använda instrument såsom EPDS-formuläret, underlättade samtalet och var ett viktigt verktyg för BVC-sköterskorna. / Background:  During pregnancy and after childbirth the woman go through a period that represents a major change in her life and it´s common to experience a wide range of different emotions. The first time after birth, symptoms of serious mental health problems can be triggered, such as depression. Depression in new mothers, known as postpartum depression, has increased in interest since the 1990s in health care, nursing research and among parents.   Aim: The aim of the study was to illustrate Child health care nurses’ experiences of encounting mothers’ with symptoms of postpartum depression.   Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used and data were collected through interviews. Eight Child health care nurses’, CHCN, were interviewed.   Results: Four categories emerged from the analysis: establish a good collaboration, provide advice and guidance, to use instruments that facilitate and communicative barriers at work and associated subcategorys.     Conclusion: In order to meet mothers with symptoms of postpartum depression CHCN need to establish a good collaboration. The first home visit was also important to establish a good collaboration between CHCN and mothers. The use of instruments such as EPDS, facilitate the conversation and was an important tool for the CHCN.