Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

Bakgrund: Barns grundläggande språkkunskaper utvecklas under förskoleåldern (2-6år) och de befinner sig under denna period i ett språkfönster då språkutvecklingen är inne i en gynnsam fas. Upptäcks barn med språksvårigheter och får rätt insatser under denna period förbättras förutsättningarna för barnets fortsatta språkutveckling. Det är barnhälsovården och BHV-sjuksköterskans ansvar att upptäcka barn med atypisk språkutveckling, detta arbete sker genom upprepade språkbedömningar och språkscreeningar under tiden då barnet deltar i barnhälsovårdens verksamhet (0-6år). Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns språkutveckling inom barnhälsovården. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier såsom; upptäcker barn med atypisk språkutveckling, samarbetar med föräldrar och använder evidensbaserat screeningsverktyg med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: I studien framkommer att BHV-sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar i att upptäcka barn med atypisk språkutveckling. Detta för att barn med språksvårigheter får bättre förutsättningar om insatser startar i tidig ålder. Föräldrar upplevs sakna förståelse för barnets språkutveckling och vilken betydelse språket har för barnet. BHV-sjuksköterskorna försöker skapa kunskap och förståelse för barnets språkutveckling hos föräldrarna då de har en central roll i barnets utveckling. / Background: Children's basic language skills develop during the preschool age (2-6 years) and are at this time in a positive progress of language development. If children with language difficulties are detected and gets the right support during this period of time it improves the conditions for the child’s language development. It is the Child health care nurse’s responsibility to identify children with deviant language development. Aim:  The aim of the study was to describe Child health care nurses´ experience of working with children´s language development in Child health centre. Method: An inductive approach was chosen where data was analyzed using qualitative content analysis. Eight interviews were conducted with Child health care nurses. Results:  Three categories emerged from the analysis; detects children with deviant language development, collaborates with parents and use evidence-based screening instrument with six subcategories included.   Conclusion: It emerges from the study that Child health care nurses´ experience a major responsibility to detecting children with deviant language development. This is because children with language difficulties get better prerequisites if insertion starts at early age.  Child health care nurses perceive lack of understanding from parents regarding the child´s language development and the importance of language for the child.

Background:Vaccinating children is cost effective and important for public health. In Sweden, the high vaccine coverage is reflected by the public trust in vaccinations. However, vaccine hesitancy is a growing challenge worldwide. According to the WHO, vaccine hesitancy is one of the top ten threats to public health in the world today. Registered nurses have a key role for vaccinations, especially in providing information to parents. Aim:The aim was to examine why some children do not get vaccinated at the child care center and what strategies registered nurses use when responding to parents that are opposed or hesitant towards vaccines. Method: Semi structured interviews was undertaken with 12 registered nurses experienced in discussing vaccine safety with parents. Data was analyzed with inductive content analysis. Results:The analysis resulted in six categories and 11 subcategories. Reasons for doubt or hesitancy to vaccines were that consequences of the diseases were forgotten, parents felt worried about how the vaccine affected the child, and lack of trust. Basic strategies that were used to address parents were based on evidence-based information. It enabled trust in the registered nurse and the vaccine that was offered. Conclusion:InSweden,the normis tovaccinatechildren,somethingthatshouldnotbetakenforgranted. Theregistered nursecanatanearlystageprovideevidence-based informationtoparentsatthe child care centersandtherebyprovideknowledgeofthevaccine's health-promotingbenefits.This canpreventdoubtsabout vaccinations andgetmorechildrenvaccinated. / Bakgrund:Barnvaccinationer är kostnadseffektivt och har stor betydelse för folkhälsan. I Sverige är täckningsgraden hög och förtroendet för vaccin stort. Dock är tveksamhet till vaccin ett växande problem globalt. Enligt WHO är tveksamhet till vaccin ett av de tio största hoten för hälsa i världen idag. Sjuksköterskan har en nyckelroll i avseendet att vaccinera barn och ge information till föräldrar. Syfte:Syftet var att undersöka varför vissa barn inte blir vaccinerade på BVC, samt vad BHV-sjuksköterskor har för strategier att bemöta föräldrars motstånd eller tveksamhet till vaccin.  Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor som hade erfarenhet av att bemöta föräldrar kring frågor om vaccin. Analysmetod var induktiv innehållsanalys. Resultat:Ur analysen framkom sex kategorier och 11 underkategorier. Anledningar till tveksamhet eller motstånd till vaccin var att konsekvenserna av sjukdomarna glömts bort, att föräldrarna kände oro för hur vaccinet påverkade barnet samt brist på förtroende. Grundstrategier som BHV-sjuksköterskorna använde för att bemöta föräldrarna utgick från god evidensbaserad information. Det möjliggjorde högt förtroende för sjuksköterskan och det vaccin som erbjöds. Slutsats:I Sverige är det norm att vaccinera barn, något som inte bör tas för givet. Sjuksköterskan kan i ett tidigt skede ge evidensbaserad information till samtliga föräldrar på BVC och därigenom ge kunskap om vaccinets hälsofrämjande fördelar. Det kan förebygga tveksamhet till vaccinationer och få fler barn att vaccineras.

Bakgrund: Inom barnhälsovården (BHV) arbetar specialistsjuksköterskor hälsofrämjande och förebyggande. Tidig uppmärksammad ohälsosam tillväxt kan åtgärdertidigtimplementeras för att förebygga följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.  Syftet: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor på barnhälsovården arbetar hälsofrämjande, förebyggande och evidensbaserat med familjer där barnet har en övervikt. Metod: En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats har använts. Individuella intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BHV-sjuksköterskorna upplevde att en längre och regelbunden kontakt med familjen ökar samarbetet och förbättrar relationen. I kontakten med familjen är det viktigt med ett empatiskt bemötande. Det är viktigt att erbjuda familjen kunskap inom kost, rörelse och begränsning av skärmtid för att främja en sund viktutveckling hos barnet. Olika informationsblad om övervikt användes. Fortbildning inom ämnet övervikt och fetma ökar BHV-sjuksköterskans trovärdighet och den evidensbaserad vården. Samverkan med olika instanser och professioner är helt nödvändigt för att kunna erbjuda familjen rätt hjälp.  Slutsats:BHV-sjuksköterskans förhållningssätt och kunskap i ämnet ökade familjens motivation. I ett nära samarbete kunde de tillsammans hitta rutiner och verktyg förtillfredsställande tillväxt. / Background: In the Child Health Care (CHC), specialist nurses work on health promotion and prevention. Early identification of unhealthy growth can be implemented early to prevent sequelae such as cardiovascular diseases and diabetes.    The purpose: To describe how the specialist nurses in the child health care work to promote health and prevention with families whose children are overweight and how the evidence is based on the care they provide.   Method:A qualitative research design with an inductive approach has been used. Individual interview has been carried out and analyzed using a qualitative analysis.   Result:The CHC-nurse’s experienced that a regular contact with the family improved the cooperation and relationship. In contact with the family, an empathetic approach is important. It is important to offer the family knowledge in diet, physical activity and limited screen-time to promote healthy weight-development. Various information sheets were used. Continuing education in the subject of overweight and obesity increases the CHC-nurse's credibility and evidence-based care. Collaboration with various departments and professions is necessary to offer the family the right help   Conclusion: The CHC-nurse's approach and knowledge increased the parents' awareness and motivation. In a close collaboration between the CHC-nurse and the family, they could find good routines that could lead to a satisfactory growth.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) genomför universella insatser till alla barn och deras föräldrar och riktade insatser till de familjer som har särskilda behov. Hembesök är en arbetsmetod som används av BHV-sjuksköterskan och kan göras av olika orsaker. Dels som en del av de universella insatserna, dels som en riktad insats till familjer i behov av extra stöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med universella och riktade hembesök inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie. Femton specialistsjuksköterskor inom BHV intervjuades. Innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod. Resultat: BHV-sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av hembesök som en användbar arbetsmetod både universellt och riktat, men att det är tidskrävande med hembesök. BHV-sjuksköterskornas erfarenheter visar att hembesök ger goda förutsättningar för att kunna etablera en god vårdrelation med familjen. BHV-sjuksköterskorna upplever att både barnen och föräldrarna är tryggare i hemmiljön.  Föräldrarna vågar öppna sig mer och det underlättar för BHV-sjuksköterskan att bedöma barnets hälsa när barnet är tryggare. Samarbete med andra professioner vid hembesök upplevs i vissa situationer som ett bra stöd. Slutsats: Barnet och föräldrarna upplevs tryggare i hemmet än på mottagningen och hembesök ger därför goda förutsättningar för att bygga upp en förtroendefull vårdrelation med familjen. Universella hembesök ger BHV-sjuksköterskorna möjlighet att identifiera familjer med behov av riktat stöd och riktade hembesök kan vidare bidra till att alla familjer får en ökad möjlighet till likvärdig hälsa. / Background: The Child Health Care (CHC) offer universal interventions to all children and their parents, as well as targeted intervention for families with specific needs. One method used by the CHC-nurse is home visits and they can be performed for different reasons. Partly as a component of the universal support, partly as a targeted intervention to families in need of extra support. Purpose: To describe nurses experiences working with universal as well as targeted home visits in Child Health Care. Method: A qualitative study. Fifteen specialist nurses were interviewed, and content analysis has been used to analyse the interviews. Results: The CHC-nurses find home visits as a positive and useful method, both for universal and targeted purpose. However, it is a time-consuming method. Their experiences show that the method facilitate caring relation with the family. The nurses experience that both children and their parents are much safer in their home environment. The parents dare to open up more and it makes it easier for the Child Health Care Nurses to assess the child’s health and development. Cooperation with other professions when making home visits can be supportive in certain situations. Conclusion: The child and the parents are seemingly more at ease at home than at the clinic. As a consequence, home visits lead to good opportunities to establish a caring and trustful relation with the family. Universal home visits offer the possibility to identify families in need of more targeted support. Targeted home visits can contribute to promote every families the opportunity to access equal health.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.

Background: Parents turn to child health nurses for advice and support. The organization therefore needs to be available. The role of the child health care nurses is to promote the health of children and families, which includes supporting families based on general and individual needs. There are risk factors for children's health, including mental illness, violence and migration. It is important that authorities in society collaborate to actively reduce these risk factors. Social services should work to give children and young people a safe upbringing. The family counselor is part of the social service. The family counselor acts at the family center, as well as the child health care nurses, and here they can interact with children and families based on their respective assignments.  Aim: The purpose of this study was to describe the child health care nurses and family counselor's experiences of collaboration in home visits to families with a child eight months of age.  Method: A descriptive design, an inductive approach with qualitative interviews analyzed with qualitative content analysis was used. Results: The experience of the child health care nurse and family counselor is that organizational prerequisites allow collaboration and family adapted home visits can give children and families a better back-up. When organizational prerequisites exist, and home visits can be based on the individual family needs, child health care nurses and family counselors experience that collaborating at home visits can be supportive for children and families in the moment and over time and provide better support for children and families

Bakgrund: I Sverige ska kommuner och regioner arbeta med att främja hälsa hos familjer och barn. Ett sätt att arbeta med detta kan vara genom att samordna resurser vid hembesök. Samordnade hembesök kan möjliggöra tidig identifiering av familjer i behov av utökat stöd och tidigare studier har visat på goda effekter av samordnade hembesök för både enskilda familjer och för samhället. Därför genomförs nu ett förbättringsarbete med samordnade hembesök i Västmanland där barnhälsovårds-sjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och familjevägledare tillsammans gör hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Av den tidigare forskningen att döma saknas en inblick i BHV-sjuksköterskors och familjevägledares föreställningar av vad samordnade hembesök kan bidra med för både professionerna och familjerna. Syfte: Syftet är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskor och familjevägledares föreställningar av att göra samordnade hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Metod: Examensarbetet är en intervjustudie med nio BHV- sjuksköterskor och fyra familjevägledare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ direkt innehållsanalys med deduktiv ansats. SWOT-modellen har varit vägledande för intervjuer och analys. Resultat: BHV-sjuksköterskornas och familjevägledarnas föreställningar av att göra samordnade hembesök handlar om att arbeta för att stödja familjer genom att samarbeta i team. Det framgår att arbetssättet kan medföra försvårande omständigheter i relation till professionen och föräldrarna. Att ha organisatoriska förutsättningar tros kunna möjliggöra arbetssättet trots att verksamheten inte anpassas efter nya omständigheter. Slutsats: Examensarbetets resultat visar att BHV-sjuksköterskor och familjevägledare föreställer sig att samordnade hembesök förväntas bidra till ett förbättrat interprofessionellt samarbete, vilket i sin tur skulle kunna göra att professionerna i större utsträckning kan ge föräldrastöd ur ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv. Att ta reda på BHV- sjuksköterskors och familjevägledares olika föreställningar bidrar till att synliggöra faktorer som kan påverka arbetssättets implementering. / Background: In Sweden municipalities and regions should promote the health of families and children. One way of working with this can be by coordinating resources in home visits. Coordinated home visits can enable early identification of families in need of increased support and previous studies have shown good effects from coordinated home visits for both individual families and for the community. Therefore, an improvement project with coordinated home visits is currently being carried out in Västmanland, where child health (CHC) nurses and family counselors together make coordinated home visits to families with children who are eight months old. Previous research lack insight into BHV nurses and family counselors’ conceptions of why coordinated home visits can contribute to both the professionals and the families. Aim: The aim of this study is to describe child health care (CHC) nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits to families with children in the age of eight months. Method: This essay is an interview study with CHC-nurses and family counselors (n=13). The interviews are analyzed by qualitative directed and deductive content analysis. The SWOT-model was guiding in both interviews and analysis. Result: CHC-nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits contain working to support families by teamwork. Such clinical practice may contribute to aggravating circumstances in relation to the profession and the parents. Also, having organizational conditions are believed to enable the work despite the fact that clinical practice is not adjusted to new circumstances. Conclusion: The results of this essay show that CHC-nurses and family counselors belive that coordinated home visits are expected to contribute to improved interprofessional collaboration, which in turn could enable the professionals to provide parental support to a greater extent from a family-focused nursing perspective. Finding out about the different conceptions of child health nurses and family counselors contributes to highlighting factors that can influence the way new clinical practices are implemented.

Bakgrund: Barnhälsovårdens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och deras familjer. Att bli förälder till ett prematurfött barn har i studier visat sig ha långtgående effekter på familjen. Krisreaktioner som stress, ångest och oro är vanliga hos föräldrarna. I takt med att fler barn som föds för tidigt överlever, förändras kraven på barnhälsovårdssjuksköterskorna och familjernas behov av insatser från barnhälsovården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer med prematurfödda barn inom barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att barnhälsovårdssjuksköterskorna värdesätter tidigare yrkeserfarenhet och kunnighet i mötet med familjerna. Oavsett erfarenhet, var de i behov av och värdesatte kontinuerlig fortbildning. Möten med familjer i kris gjorde barnhälsovårdssjuksköterskorna osäkra eftersom de saknade formell utbildning kring sådana samtal. Barnhälsovårdssjuksköterskorna arbetar familjefokuserat och anpassar barnhälsovårdens program efter barnets och familjens behov. Utgångspunkten var barnets hälsa snarare än dess prematuritet. Barnhälsovårdssjuksköterskorna framhöll att tidig kontakt med familjen stärkte den kommande relationen.  Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är i behov av kontinuerlig fortbildning samt utbildning i hur man möter en familj i kris. Genom att arbeta familjefokuserat, stöttar de familjerna till en fungerande vardag och att se det friska hos barnet. Tidig kontakt med familjen främjar relationen mellan dem och barnhälsovårdssjuksköterskorna. Få studier är gjorda där barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter beskrivs, vilket motiverar nyttan med studien. / Background: Primary child health care offer health support and promotion to all families. Studies have shown that the birth of a premature child has long-term effects on the family. Stress reactions such as worrying and anxiety were common with the parents. Improved survival rates in premature children therefore create new demands on primary child health care nurses and the support families need from the primary child health care.  Aim: The aim of this study was to describe primary health care nurses’ experiences of meeting families with premature children in a primary child health care context. Method: Qualitative research design with inductive approach. Semistructured interviews with eight primary child health care nurses. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result implies that the nurses value professional experience and knowledge. Regardless of work life experience, all nurses requested further training. Meeting families with traumatic experiences, made the nurses insecure since they lacked formal training in dealing with such situations. The nurses applied family-centered care to all meetings with the families, adapting the child health care program to the needs of the child and its family. Health rather than conditions related to the prematurity was the center of attention. The nurses agreed that meeting the families at an early stage was imperative to building their forthcoming relationship. Conclusion: The nurses need further professional knowledge and as well as training in how to respond to a family crisis. By applying family-centered care to all families, the nurses give families support in day-to-day life and promote child health. Early connection between nurses and families boosts their relationship. Research into primary child health care nurses’ experiences is limited which motivates this study’s relevance.

<p>Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.</p> / <p>Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.</p>