Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur pedagoger beskriver möjligheter och hinder med användningen av interaktionsfärdighetsprogrammet Play Time Social Time (PTST) i svensk förskoleverksamhet samt att undersöka hur de upplever att programmet kan främja en inkluderande verksamhet genom arrangerade lekstunder. Fem intervjusamtal har genomförts med två pedagoger som är verksamma på en förskola i Stor-Stockholm. På förskolan genomfördes även en observation under en arrangerad lekstund. Datainsamlingen analyserades kvalitativt och förslag på hur programmet kan anpassas till svensk förskoleverksamhet synliggjordes. Det framkom att de arrangerade lekstunderna bidrog till att samspel uppstod mellan barn som i vanliga fall inte interagerar med varandra samt lockade till lek hos alla barn, men framförallt hos barn som var i behov av särskilt stöd. Studien visar även att arrangerade lekstunder upplevs underlätta för pedagoger i skapandet av en inkluderande verksamhet. Avslutningsvis diskuteras hur pedagoger kan förhålla sig till barnet och lärmiljön och hur PTST kan anpassas till svensk förskoleverksamhet utifrån ett barnperspektiv. Vidare diskuteras vilka förutsättningar pedagogerna behöver för att skapa meningsfulla situationer där barnen kan interagera och inkluderas, samt hur specialpedagogen kan bidra med sin kompetens i detta arbete. / The aim of this study was to investigate how two preschool teachers describes possible applications and difficulties that might arise when using the interaction program Play Time Social Time (PTST) in a Swedish preschool. The aim was also to investigate how the playtime activities suggested by PTST that the teachers arranged in their preschool were evaluated by the teachers and if they were viewed as beneficial in promoting inclusion and participation in interactions among the children.   Five interviewa with two preschool teachers were conducted who are operating in a preschool in Stockholm, and one observation has been conducted during one arranged playtime. The data collection was analysed qualitatively and gave indications about how PTST can be adapted into Swedish preschool.   According to the teachers the arranged playtimes facilitated interaction between children that usually did not interact, as well as they attracted to play for every child, but mostly those children who were in need of special support. The teachers experienced that arranging playtimes contributed to the pursuit of inclusive education. The preschool teachers beliefs about children's learning and the role of the environment in preschool are also discussed and how PTST could be adapted and used into Swedish preschools.   The paper discusses how the preschool teachers may create situations so that children interact and participate in an inclusive learning environment and also how special pedagogues  may support these processes. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om klass 1-7 lärares olika uppfattningar om hur man skapar gynnsamma lärsituationer för flickor med ADHD. Studien kommer att undersöka vad lärare har för erfarenheter av flickor med ADHD samt studera vilka uppfattningar lärare har om hur man skapar meningsfulla lärsituationer för flickor med ADHD.  I studien användes kvalitativa insamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer. Intresset riktades mot informanternas erfarenheter, berättelser och uppfattningar. Intervjuderna genomfördes individuellt med sex stycken legitimerade klass 1-7 grundskollärare vid fem olika grundskolor. Studiens empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom jag ville använda mig av en holistisk filosofi där människans syn på verkligheten är beroende av upplevelser. Texten bearbetades hermeneutiskt eftersom jag önskade ta människans bakgrund och tidigare erfarenheter i beaktande. I min studie intresserade jag mig för meningsfullhet när jag gjorde mina reflektioner av empirin. Studiens resultat visade att goda relationer har stor betydelse i interagerandet med flickor med ADHD. Respondenterna som deltog i intervjustudien hade alla erfarenheter av att flickor med ADHD kan ha svårt att styra sina känslor och internaliserar sina svårigheter. Känslor kan ta överhanden och man kan växla snabbt mellan olika sinnestillstånd. Studien visade att när läraren medverkar till goda relationer för flickor med ADHD så leder detta ofta till meningsfulla lärsituationer samtidigt som kunskapsmålen uppnås i skolan. Läraren behöver främst förstå flickan med ADHD och svårigheterna som kan höra ihop med funktionsnedsättningen för att kunna ge adekvat individuellt anpassat stöd. Respondenterna uppfattade att flickor med ADHD ofta överpresterar för att kompensera för sina svårigheter vilket kan leda till att kunskapsmålen uppnås men med ett högt pris i form av stress och i vissa fall psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett samband mellan goda relationer, meningsfullhet och uppnådda kunskapsmål. / The purpose of this study was to increase knowledge about class 1-7 teachers´different perceptions of how to create favorable learning situations for girls with ADHD. The study will examine teachers´experiences of girls with ADHD and study teachers´perceptions of how to create meaningful learning situations for girls with ADHD. The study used qualitative collection methods in the form of semi-structured interviews. The interest was directed towards the informants´experiences, stories and perceptions. The interviews were conducted individually with six licensed class 1-7 primary school teachers at five different primary schools. The empirical study was analyzed from a socio-cultural perspective because I wanted to use a holistic philosophy where the human view of reality depends on experiences. The text was hermeneutically processed because I wanted to take human background and previous experiences into account. In my study I became interested in meaningfulness when I did my reflections on empiricism.  The result of the study showed that good relationships are of great importance in interacting with girls with ADHD. All the respondents who participated in the interview study had experienced that girls with ADHD may have difficulty controlling their emotions and internalize their difficulties. Emotions can take over and there can be rapid changes between different states of mind. The study showed that when the teacher contributes to good relationships for girls with ADHD this often leads to meaningful learning situations while the knowledge goals are achieved in school. The teacher mainly needs to understand the girl with ADHD and the difficulties that may be associated with the disability in order to be able to provide adequate individually tailored support. The respondents perceived that girls with ADHD often overperform to compensate for their difficulties which can lead to the knowledge goals being achieved but with a high price in the form of stress and in some cases mental illness. The study shows that there is a connection between good relationships, meaningfulness and achieved knowledge goals.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd och hur de resonerar kring att inkludera alla barn på förskolan. Vi undersöker även vilken roll specialpedagogen har till förskollärare och barn i behov av särskilt stöd på förskolan. I förskolan placeras alla barn, oavsett behov, eftersom det inte finns några andra skolformer och därför blir inkludering en intressant fråga. Som blivande specialpedagoger undrar vi över vilka möjligheter förskollärare har för att inkludera alla barn, med olika behov på förskolan, samt hur specialpedagogen med sin kompetens kan vara ett stöd för barn och förskollärare. Vår undersökning bygger på en kvalitativ ansats med åtta intervjuade förskollärare.  Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärare kring förutsättningar för att inkludera alla barn på förskolan? Vilken roll har specialpedagogen till förskollärare och barn med behov av särskilt stöd på förskolan, enligt förskollärarna?  Teoretiska ansatser i studien är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet.  Sammanfattningsvis pekar resultatet på att barn i behov av särskilt stöd beskrivs kunna vara ett barn med språksvårigheter, alltifrån att vara tillbakadragen till att kunna vara utåtagerande som behöver stöttning och vägledning för att klara vardagen och det sociala samspelet. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar pedagogernas förhållningssätt då kommunikation och interaktion visar sig vara viktiga begrepp i arbetet med att inkludera alla barn. Vidare är det relationella synsättet bärande i studien då förskollärarna anser att arbetssätt samt miljö ska förändras och anpassas så att alla barn kan delta på lika villkor i förskolan verksamhet. Dilemmaperspektivet blir synligt då resultatet visar att förutsättningarna är olika ute på förskolorna kring bland annat samarbete med andra professioner, barngrupper och personalresurser.  Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är pedagogernas samarbete med specialpedagogen som genom sitt förebyggande arbete hjälper och stödjer med olika samtalsmetoder, förhållningssätt och språkstödjande material att inkluderar alla barn i förskolan. / The purpose of our study is to contribute knowledge about how preschool teachers describes children in need of special support and how they discuss about including all children in the preschool. We also investigate how the role of the special educator is for preschool teachers and children with needs at preschool. In preschool, all the children are placed, regardless of need, because there are no other forms of schooling and therefore inclusion becomes an interesting issue. As future special educators, we wonder what opportunities preschool teachers have to include all children, with special needs in preschool, and how the special educator with his competence can be a support for children and educators. Our study is based on qualitive interviews with eight preschool teachers. Our questions are: How are children in special needs described by the preschool teachers? How preschool teachers discuss about the conditions for including all children in preschool? What role does the special educator have in relation to the preschool teachers and the children in need of special support at the preschool, according to preschool teachers? The theoretical approaches in the study are the socio-cultural perspectives, the special educational perspectives as well as the categorical, relational and quandary perspectives. In summary the result indicates that children with special needs are defined as children with speech difficulties, from being withdrawn to being outspoken with the need of extra support and guidance to cope with everyday life and social interactions. The socio-cultural perspective permeates the special educator´s approach as communication and interaction prove to be important concepts in the work of including all children. Furthermore, the relational approach is fundamental in the study as the preschool teachers believe that work procedures and the environment should be changed and adapted so that all children can participate on equal terms in the preschool´s activities. The quandary perspective becomes obvious as the results show that the conditions are different in the preschools when it comes to collaboration with other professions, groups of children and staff resources among other things. The special educational implication that has been highlighted in the study is the collaboration with special educators, who through their preventive work help and support the children by using different conversational methods, approaches and speech encouraging material.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Studiens intention är att utforska förskollärares resonemang gällande möjligheten att likvärdigt bemöta alla barn i behov av särskilt stöd inom förskolan. För att konkretisera syftet användes tre frågeställningar: Vilka potentiella möjligheter resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, Vilka eventuella utmaningar resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, samt Vilka resurser finns det i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt enligt förskollärare. I studien används semistrukturerade intervjuer och resultatet analyseras utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Utifrån förskollärarnas resonemang visar resultatet att det finns möjligheter i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt. Dessa möjligheter är exempelvis att ha en stöttande rektor samt ett välfungerande samarbete mellan avdelningarna. I resultatet synliggörs även utmaningar i arbetet utifrån förskollärarnas resonemang. Utmaningar kan exempelvis bestå av en brist av ekonomiska medel samt vårdnadshavares motstånd. Förskollärarna beskriver även olika former av resurser som en väsentlig del, det kan exempelvis vara i form av materiella resurser eller stöd av olika professionella, exempelvis specialpedagog. / Children in need of special support, Bronfenbrenner, Preschool, Preschool teacher, Equality, Opportunities, Resources, Challenges / Nej

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och vårdnadshavare, som har barn i behov av särskilt stöd. Studien baseras på förskollärares tankar och resonemang som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet utgår ifrån Bronfenbrenners systemteori, vilken avser att synliggöra de komplexa relationer som omger ett barn i behov av särskilt stöd. I denna studie fokuseras de tre första nivåerna i Bronfenbrenners systemteori; micro-, meso- och exosystemet. Genom att arbeta utifrån denna teori kan man få en bättre förståelse för hur olika faktorer i barnets omgivning kan påverka barnets beteende och lärande. Till exempel kan man analysera hur familjen, skolan, vännerna, samhället samspelar och skapar olika möjligheter och utmaningar för barnet. I denna studie fokuseras förskollärarnas resonemang avseende samverkan med barnets vårdnadshavare. Teorin hjälper oss att identifiera styrkor och svagheter i de olika systemen och hur man kan stödja barnets utveckling på bästa sätt. Studiens resultat visar att en god samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare gynnar barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare vikten av att samarbetet i arbetslagen som möter barnet fungerar, så att ett gemensamt förhållningssätt med entydiga rutiner skapas. Det behövs en nära relation mellan förskollärarna och alla vårdnadshavare för att barnets behov ska kunna säkerställas. Studien visar att förskollärare har en viktig roll i att skapa en inkluderande förskola, där alla barn kan utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. I detta arbete är samverkan med vårdnadshavarna av stor betydelse för att skapa tillit och en trygg utvecklande tillvaro för barnen. Nyckelord: Samverkan, förskola, vårdnadshavare, barn i behov av särskilt stöd, Bronfenbrenners systemteori, samarbetsarbete, kommunikation / The purpose of this study is to contribute to knowledge about collaboration between the preschool and guardians, with children in need of special support. Five semi-structured interview with preschool teachers’ is conducted. The analysis is based on Bronfenbrenner’s system theory, which aims to make visible the complex relations surrounding a child, in need of special support. This helps us to gain understanding of how various factors in the child’s environment affects the child’s behavior and learning. For example, you can analyze how the family, school, friends, society interact and create different opportunities and challenges. In this study, I focus on three levels of Bronfenbrenner’s system theory the micro-, meso- and exo-systems. The focus of this study is the pre-school teachers’ reasonings regarding cooperation with the child’s guardian. Using Bronfenner’s system theory, we canidentify strengths and weaknesses that enable us, as preschool teachers, to support the child in the best way. The result shows that it is important that the preschool teachers cooperate with a united approach and keep unambiguous routines. A close relationship between the preschool teachers and all guardians is necessary to ensure that the child’s needs are satisfied. The study shows that preschool teachers have an important role in creating an inclusive preschool, where all children can develop and learn based on their individual conditions. The cooperation with the guardians is of great importance, for the success, creating a trustful and safe daily care and education at the preschool for all children. Keywords: Preschool, guardian, collaboration, children in need of special support, Bronfenbrenner's systems theory, collaborative work, communication

Inom förskolans värld kategoriseras bland annat barn som har språksvårigheter, utåtagerandebarn eller blyga barn som barn i gråzonen. Gråzonen är en relativt okategoriserad gruppbarnsom uppvisar någon form av avvikande beteende gentemot den övriga barngruppen eller normsamhället. I detta examensarbete undersöks förskolepedagogers erfarenheter och tankar om barn i gråzonen för att få kunskap om förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd.Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förutsättningar för att arbeta med barn ibehov av särskilt stöd. I uppsatsen genomförs semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskolepedagoger. Respondenterna har mellan 10 års till 41 års erfarenhet av att arbeta inom förskoleverksamhet och intervjuerna genomfördes i södra Sverige. Samtliga respondenterna har ett stort intresse för barn i behov av särskilt stöd. Genom den fenomenologiska teorin belyses förskolepedagogerna upplevelser om barn som har i behov av särskilt stöd i det praktiska livet.  I studiens resultat visas hur förskollärarna kämpar för förbättrade villkor och förutsättningar för att kunna tillgodose varje barns behov av särskilt stöd. Studien visar att grunden för att möjliggöra tillämpning av särskilt stöd till ett barn är genom att arbeta med inkludering, men framför allt, genom att dela upp barnen i mindre grupper. Att arbeta i mindre barngrupper är dock något som respondenterna upplever inte är möjligt alla gånger. Glappet mellan vad som fungerar bra och det praktiska genomförandet återfinns i forskningen. Fyra av sex respondenterna upplever att forskningen kan vara långt ifrån verkligheten. Förskollärarna upplever även att det finns brist på resurser för att kunna arbeta med barn i behov av särskilt stöd, samt att de önskar att få bredare kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar den här uppsatsen att tillämpning av särskilt stöd kan liknas vid en hierarki som gör att barn i gråzonen kan osynliggöras eller hinns inte att tillämpas. / In the world of pre-school education, children are often categorized as those with language difficulties, those who are aggressive, or those who are shy; these children are referred to as being in the greyzone. The greyzone encompasses a relatively unclassified group of children who show some form of deviant behavior compared to the rest of the child group or societal norms. This thesis examined pre-school educators’ experiences and thoughts regarding children in the greyzone to gain knowledge about the pre-school’s work with children in need of special support. The purpose of the thesis is to invistigate pre-school teachers’ conditions for working with children in need of special support. Semi-structured interviews are conducted with six pre-school educators. The respondents have between 10 and 41 years of experience working in pre-school education, and the interviews were conducted in southern Sweden. All respondents have a significant interest in children in need of special support. Through phenomenological theory, the pre-school educators’ experiences of children in need of special support in practical life are highlighted. The study’s results show how pre-school teachers strive for improved conditions and prerequisites to meet each child’s need for special support. The study indicates that the foundation for enabling the application of special support to a child is through working with inclusion, but primarily through dividing the children into smaller groups. However, working in smaller groups is something that the respondents feel is not always possible. The gap between what works well and practical implementation can be found in the research. Four out of six respondents feel that research can be far from reality. The pre-school teachers also feel that there is a lack of resources to work with children in need of special support and that they wish to gain broader knowledge about children in need of special support. Overall, this thesis shows that the implementation of special support can resemble a hierarchy that may render children in the greyzone invisible or not adequately addressed.