Background: Functional sales has in recent years become increasingly debated among companies, as a result of increased interest in developing more sustainable strategies. Meanwhile, companies lack knowledge of what changes functional sales causes, particularly about what incentives, barriers and financial implications that affect the development and implementation of the business model. Since companies are not fully aware of what aspects to take into consideration before implementing functional sales, many companies hesitate on taking the step towards a more sustainable future. Research aim: The research aim of this study is to investigate underlying incentives and barriers that affect the development and implementation of functional sales within retail industry, but also what financial implications it causes. Moreover, this study aims to investigate how the conditions for an implementation of functional sales can be improved, by managing the incentives and barriers identified. Method: This study has been conducted with pragmatism as a scientific starting point. Moreover, an abductive approach has been used. The research design for this study is qualitative design, where a simple case study was selected through a targeted sampling of ”a typical case”. The respondents were selected through a snowball and a targeted sampling. The method used for conducting the analysis was a thematic analysis. Findings: The incentives identified in this study were environmental sustainability, meeting customer needs, closer connection to the customer and profitability. The barriers identified were increased requirements for product design, increased costs for warehousing, service and transportation, changes in cash flows, existing accounting principles and lack of profitability. In order to strengthen versus bridge these incentives and barriers, companies should take the following aspects into consideration: a well-adapted design, environmentally friendly and efficient transportation, ensure high inventory turnover rate, an adequate pricing, a well- formulated guarantee agreement and ensure financing. / Bakgrund: Funktionsförsäljning har på senare år blivit allt mer omdebatterat bland företag, till följd av att ökat intresse av att utveckla mer hållbara strategier. Samtidigt saknas forskning om vilka processer som förändras vid funktionsförsäljning, samt vilka incitament, hinder och finansiella implikationer som påverkar utveckling och implementeringen av affärsmodellen. I och med att företag inte är fullt medvetna om vilka aspekter de behöver ta i beaktning inför en implementering, tvekar företag att ta steget mot en mer hållbar framtid. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka bakomliggande incitament och hinder som påverkar utvecklingen och implementeringen av en cirkulär affärsmodell baserad på funktionsförsäljning inom detaljhandeln, samt vilka finansiella implikationer de ger upphov till. Vidare syftar studien till att undersöka hur förutsättningarna för en implementering av funktionsförsäljning kan förbättras, genom hantering av dessa incitament och hinder. Metod: Studien har genomförts med pragmatism som vetenskaplig utgångspunkt. Vidare har ett abduktivt angreppssätt använts. Studiens forskningsdesign är kvalitativ, där ett fallföretag valts ut genom ett målstyrt urval av ”ett typiskt fall”. Respondenterna valdes ut genom både ett snöbollsurval och ett målstyrt urval. Den analysmetod som studien har använts sig av är en så kallad tematisk analys. Slutsats: De incitament som identifierats i denna studie är miljömässig hållbarhet, möta kundens behov, komma närmare kund samt lönsamhet. De hinder som identifierats är ökade krav på produktdesign, ökade kostnader vid lagerhållning, service och transport, förändrade kassaflöden, befintliga redovisningsprinciper samt utebliven lönsamhet. För att förstärka respektive överbrygga dessa bör företag ta följande aspekter i beaktning: en anpassad design, miljövänliga och effektiva transporter, säkerställa hög lageromsättningshastighet, rätt prissättning, ett välformulerat garantiavtal samt säkerställa finansiering.

Sweden's economy is currently heavily dependent on a linear economy model, where raw material ultimately is discarded as waste. The linear approach is unsustainable for manufacturing companies in the long term. To embrace a sustainable business model and ensure future competitiveness, vehicle manufacturers are actively exploring alternative strategies to reduce emissions. To meet the emission reduction targets established by EU regulations, the industry is actively embracing the adoption of electrification and autonomous vehicles. However, the management of end-of-life for electric vehicles and waste has not kept pace with the industry's growth. To address these challenges, there is a growing recognition of the need to transition towards a circular economy, which focuses on eliminating waste, maximizing the value of materials, and promoting environmental regeneration. This study focuses on identifying the barriers, enablers and opportunities that support the implementation of circular economy strategies within a Swedish vehicle manufacturing company, specifically in the areas of Rethink, Remanufacture, and Repurpose. The research methodology involved conducting literature reviews and interviews with company representatives, research institutes, and external experts in relevant fields. Additionally, an internal survey was conducted to assess employee attitudes and knowledge regarding circular business and the selected strategies. Through the analysis, several barriers and opportunities emerged, including cross-sector collaboration, co-creation, circular design, technology, ownership models, regulations, and organisational considerations. The findings from the literature study, the survey and the interviews were used for the development of the conceptual framework Case Company Circularity Platform. The platform aims to foster cross-sector collaborations through Repurposing vehicle components on a digital platform. To validate the potential of the concept, workshops were conducted with potential customers. The feedback received from the potential customers provided valuable insights, enabling further research and refinement of the concept. The analysis highlights the importance of clear goal-setting and defining objectives within the organisation. It emphasizes the need for cross-sector collaboration, leveraging advanced technologies for component tracking and Repurposing throughout their lifecycle, implementing a Product-as-a-Service ownership model. To achieve the desired legislative changes that promote circular economy, the case company must demonstrate a strong commitment and unified approach alongside the industry. By embracing circular practices and advocating for legislative changes, the case company can play a leading role in promoting sustainability and setting new industry standards. Overall, Repurposing presents an exciting opportunity for the case company to contribute to the way towards a sustainable future. / Sverige präglas av en linjär ekonomi, vilket innebär att råvaror utvinns, produceras, konsumeras, och sedan slängs som avfall. Detta koncept är inte hållbart på lång sikt för att driva ett tillverkningsföretag. I Sverige står transportsektorn för den största andelen av utsläpp i hela landet, där 94% av transportsektorns utsläpp kommer från vägtransporter. EU-förordningar har fastställt mål för att minska utsläppen. För att uppnå dessa mål arbetar tillverkningsföretag aktivt med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon, medan hanteringen av "end of life" för dessa fordon och deras avfall inte hänger med i branschens tillväxt. Dessa utmaningar möts genom att övergå till en cirkulär ekonomi, som fokuserar på att minska avfall, maximera värdet av material och främja miljömässig återhämtning. Studiens mål är att undersöka hinder och möjligheter för att stödja implementeringen av cirkulära ekonomistrategier för en fordonstillverkare i Sverige, med fokus på strategiområdena "Rethink", "Remanufacture" och "Repurpose". Forskningsmetoden genomfördes genom litteraturstudier och intervjuer med företagsrepresentanter, forskningsinstitut och externa experter inom relevanta områden. En intern enkät genomfördes för att undersöka de anställdas förhållningsätt och kunskaper kring en cirkulär affärsverksamhet samt de valda strategierna. Resultaten från litteraturstudien, enkäten och intervjuerna användes för att utveckla det konceptuella ramverket "Case Company Circularity Platform". Syftet med plattformen är att främja tvärsektoriellt samarbete och en förlängning av fordonskomponenternas "end-of-life" genom utvecklingen av universellamodulära fordonskomponenter. För att validera potentialen i konceptet genomfördes fokusgrupper med potentiella kunder. Återkopplingen från de potentiella kunderna gav värdefulla insikter och förslag för framtida arbete med konceptet. Analysen betonar vikten av tydliga målsättningar inom en organisation. Den understryker också behovet av tvärsektoriellt samarbete och att nyttja avancerad teknik för spårning och återanvändning av komponenter under hela dess livscykel. Produkter som tjänster är en ägandeskapsmodell som anses vara en viktig faktor i en cirkulär ekonomi. Det är nödvändigt för företag inom fordonsindustrin att samarbeta för att uppnå lagändringar som främjar en cirkulär ekonomi. Genom att implementera cirkulära metoder och påverka lagstiftningen kan företaget inta en ledande roll i att främja hållbarhet och etablera nya branschstandarder. Sammantaget ger Repurposing en spännande möjlighet för företaget att bidra till en hållbar framtid.

Bakgrund: Världen står idag inför en mängd olika hållbarhetsutmaningar, bland annat till följd av att många företag använder en linjär ekonomisk modell. Baserat på detta har modellen för cirkulär ekonomi utvecklats. Ett nödvändigt steg i omställningen till en cirkulär ekonomi är att övergå till en cirkulär affärsmodell. För att göra detta har den tidigare forskningen identifierat en mängd olika cirkulära aktiviteter. Det saknas däremot industrispecifik empiri på hur företag inom byggindustrin praktiskt går tillväga för att göra detta. Vi kommer därför undersöka byggföretagens arbete med att övergå till en cirkulär affärsmodell genom en jämförande flerfallstudie.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur de fem största byggföretagen i Sverige använder cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell, samt vilka mönster som finns mellan dem. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan byggföretagens cirkulära affärsmodeller.  Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ forskningsstrategi, iterativ forsknings- ansats, och utgår från ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fem största byggföretagen i Sverige, och dokumentstudier i form av års- och hållbarhetsrapporter, samt byggföretagens hemsidor.  Slutsats: Studien visar att de studerade byggföretagen i Sverige utför nio olika cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell. Vidare påvisades olika mönster, i form av både likheter och skillnader, mellan byggföretagens arbete med dessa cirkulära aktiviteter. De mest framstående visade sig handla om huruvida arbetet utförs internt och/eller externt, samt huruvida det utförs i förebyggande syfte. Utifrån dessa mönster, i kombination med befintlig teori om resursflöden, konstruerades ett generiskt, jämförande ramverk som innefattar fyra typer av cirkulära affärsmodeller. Sammantaget kunde det konstateras att dessa cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan byggföretagen. / Background: Today, the world faces several different sustainability challenges, partly due to the fact that many companies use a linear economic model. Based on this, the model for circular economy has been developed. A necessary step in the conversion to a circular economy is to transition to a circular business model. To do this, the previous research has identified a number of different circular activities. However, there is a lack of industry specific empirical evidence on how construction companies practically perform this. We will therefore investigate the construction companies’ work on the transition to a circular business model through a comparative multiple case study.  Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how the five largest construction companies in Sweden use circular activities in order to transition to a circular business model, as well as what patterns that exist between them. In addition, the study aims to investigate what differences there are between the construction companies’ circular business models.  Methodology: This multiple case study has a qualitative research strategy, an iterative research design, and is from a hermeneutic research perspective. The empirical material consists of semi structured interviews with respondents from the five largest construction companies in Sweden, and document studies in forms of annual- and sustainability reports, as well as the construction companies’ websites.  Conclusion: The study shows that the examined construction companies in Sweden perform nine different circular activities in order to transition to a circular economy. Furthermore, different patterns in forms of similarities and differences were detected between the construction companies’ practice of these circular activities. The most prominent patterns concerned whether the circular activities were performed internally and/or externally, and whether they were performed preventively. Based on these patterns, in combination with existing theory about resource flows, a generic and comparative framework was constructed that includes four types of circular business models. From this, it could be established that the circular business models differ between the construction companies.

Circular business models can assist in reshaping and transitioning away from the current linear consumption pattern which can in turn allow us to achieve a circular economy. Businesses can change their operating model and consider a more sustainable alternative to their current production and consumption method. For businesses to assist in the transition of circular economy, the circular economy strategies can be integrated into their business models. Companies have already started to align goals and objectives to achieve this by measuring performance indicators. Key Performance Indicators (KPIs) are used to effectively communicate and set targets to be achieved within different levels of an organization. KPIs can be used to monitor the progress of different aspects of sustainability including environment, economic and social. Due to this reason, many industries are shifting towards a circular business model to ensure better resource utilization and sustainable operations. For companies to evaluate their progress towards their set targets and goals, performance measurement is crucial. In this study, relevant existing circular KPIs have been identified which can be implemented by the case companies to measure the performance of their supply chain and entire business model. The technical, environmental, and socio-economic dimensions are focused on this study while identifying the Key Performance Indicators. A systematic literature review was initially performed during this study. Data achieved from literature was then compared with empirical data. The empirical data is based on interviews and surveys conducted with the case companies which were later compiled to develop the suitable indicators. / Cirkulära affärsmodeller kan hjälpa till att omforma och övergå från det nuvarande linjära konsumtionsmönstret, vilket i sin tur kan göra det möjligt för oss att uppnå en cirkulär ekonomi. Företag kan ändra sin driftsmodell och överväga ett mer hållbart alternativ till sin nuvarande produktions- och konsumtionsmetod. För att företag ska bistå vid övergången till cirkulär ekonomi kan strategierna för cirkulär ekonomi integreras i deras affärsmodeller. Företag har redan börjat anpassa sina mål för att uppnå detta genom att mäta prestationsindikatorer. Key Performance Indicators (KPI) används för att effektivt kommunicera och sätta upp mål som ska uppnås inom olika nivåer i en organisation. KPIs kan användas för att övervaka utvecklingen av olika aspekter av hållbarhet, inklusive miljö, ekonomisk och social. Av denna anledning övergår många branscher mot en cirkulär affärsmodell för att säkerställa bättre resursutnyttjande och hållbara operationer. Prestandamätning är avgörande för att företag ska kunna utvärdera sina framsteg i förhållande till sina uppsatta mål. I denna studie har relevanta befintliga cirkulära KPIs identifierats som kan implementeras av fallstudieföretagen för att mäta prestanda för deras försörjningskedja och hela affärsmodellen. Fokus för denna studie är de tekniska, miljömässiga och socioekonomiska dimensionerna samtidigt som de viktigaste prestationsindikatorerna identifieras. En systematisk litteraturöversikt utfördes initialt under denna studie. Data erhållen från litteraturen jämfördes därefter med empiriska data. De empiriska uppgifterna är baserade på intervjuer och undersökningar som gjorts med fallstudiebolagen som senare sammanställdes för att utveckla lämpliga indikatorer.

Övergången från en linjär till en cirkulär affärsmodell inom textilindustrin är av yttersta vikt för att göra branschen mer hållbar. År 2023 initierade EU-kommissionen därför ett förslag om att tillämpa Extended Producer Responsibility även på textilindustrin. Förslaget innebär att företaget som tillverkar de textila produkterna enligt lag ska vara ansvarigt för vad som händer med produkterna efter att de lämnat företaget. Flera företag har därför initierat en take-backstrategi och med denna en resell-plattform, med målet att förlänga livslängden på produkterna. Som en del av denna övergång finns också ett förslag om att implementera ett digitalt produktpass. Produktpasset är tänkt att fungera som en informationsbärare och möjliggöra för kunden att fatta ett välgrundat beslut och förhoppningsvis ett mer hållbart val. Förhoppningen är också att detta ska pressa företagen att bli mer transparenta och skapa en mer hållbar försörjningskedja. Denna studie syftar till att undersöka svenska modeföretags syn på en resell-plattform, vilka möjligheter och utmaningar de ser i denna samt vilka effekter det digitala produktpasset kan ha på resell-processen. Representanter från fem svenska klädföretag med fokus på olika produktkategorier har intervjuats angående resell-plattformarna och deras tankar kring det digitala produktpasset. Studien visar att utmaningar relaterade till resell-plattformen är kopplade till såväl lönsamhet som resurskrav gällande personal, kunskap och digitalisering. Den visar också att företagen är mycket beroende av kunden för att få en framgångsrik resell-plattform. Samtidigt skapar plattformen möjligheter för företagen att utveckla starkare relationer med kunderna samt skapa nya relationer med nya kundgrupper. Företagen upplever också att varumärket stärks genom att företaget tar mer ansvar och utvecklar sitt hållbarhetsarbete ytterligare. Vidare finner studien att det finns en generell osäkerhet kring de digitala produktpassen kopplat till utformning och praktisk användning och hur de kommer att påverka företagen, samt resell-plattformarna. Det finns också en allmän försiktighet där inget företag känner behov av att vara först ut med ett produktpass. Samtliga företag ställer sig dock positiva till produktpasset på branschnivå och vilka positiva effekter det kan ha på till exempel produktens livscykel och värdet på resell-produkter. Uppsatsen är skriven på svenska. / The transition from a linear to a circular business model in the textile industry is of utmost importance in order to make the industry more sustainable. In 2023 the European Commission therefore initiated a proposal to apply the Extended Producer Responsibility on the textile industry as well. This would mean that the companies producing the textile products are responsible, by law, for what happens with the products after they leave the company´s hands. Several companies have therefore initiated a Take Back Strategy and with this a resell platform, with the goal to prolong the life of the textile products. As a part of this transition there is also a suggestion from the EU to implement the Digital Product Passport. The passport is supposed to act as an information carrier and enabler for the customer to make an informed decision and hopefully a more sustainable choice. The hope is that this will pressure the companies to be more transparent and create a more sustainable supply chain. This study aims to investigate Swedish fashion companies ´ view on their resell-platform, what possibilities and challenges they see in this, and what possible effects the Digital Product Passport could have on the resell process. Representatives from four Swedish companies focused on different product categories have been interviewed regarding the resell platforms and their thoughts on the Digital Product Passport. The study finds that challenges related to the resell platform are connected to profitability as well as resource demanding in terms of personnel, knowledge, and digitalization. It also shows that the companies are very dependent on the customer in order to have a successful resell-platform. At the same time, the platform creates opportunities for the companies to develop stronger relationships with the customers as well as creating new relationships with new customer groups. The companies also find that the brand is strengthened by taking more responsibility and developing their sustainability work further. Further, the study finds that there is an insecurity regarding the Digital Product Passports and how they will affect the companies, and there is a general caution where no company feels the need to be the first one with a passport. However, all companies are positive about the passport and what positive effects it can have on e.g. the product life cycle and the value on resell products. This essay is written in Swedish.

Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.

The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.

The circular economy concept provides a model to minimize waste creation while at the same time maximizing value potential. Much attention has been given by researchers to the circular economy and its potential for society from a holistic perspective. However, there exists a scarce widespread exploration of studies about the practical implementation challenges of circular economy seen from a company perspective. This is especially true when looking at the circular business model of reusing products. This research is a qualitative case study that explores the challenges of product reuse through the lens of the Circular Manufacturing Systems framework (CMS). Unlike what was found in the literature review, the results showed that the challenges for reuse were highly concentrated on packaging and ownership. Furthermore, other found challenges that were more anticipated and agreed with the literature were tracking and transparency of products throughout the supply chain. The study’s most apparent contribution and conclusion is that the ownership of handled products in a product reuse supply chain is important in order to overcome many of the found challenges, for example, process/product improvements and communication effectiveness. However, while ownership of the products is an important factor for improving reuse, this research further highlights the importance of the dynamic relations between the four pillars of the CMS-framework to benefit from a reuse-oriented business model. / Konceptet Cirkulär Ekonomi är en modell för att minimera avfall samtidigt som det höjer värdepotentialen. Mycket uppmärksamhet har givits till den cirkulära ekonomin och dess potential för samhället från ett holistiskt perspektiv. Det existerar emellertid en saknad av studier om de praktiska implementeringssvårigheterna av cirkulär ekonomi sett från ett företagsperspektiv. Detta är speciellt sant vid observation av en cirkulär affärsmodell för återanvändning av produkter. Den här studien utgör en kvalitativ fallstudie som syftar till att utforska utmaningarna för återanvändning av produkter ur ett CMS-ramverksperspektiv. Till skillnad från de slutsatser som framkom i litteraturstudien, visade resultaten att utmaningarna för återanvändning var främst relaterade till paketering och ägandeskap. Funna utmaningar från resultaten som korrelerade bättre till litteraturen var som förväntat spårning och transparens av produkter i leveranskedjan. Studiens mest påtagliga bidrag och slutsats är att produktägandeskap i en leveranskedja som hanterar återanvändning är viktig för att övervinna många av de funna utmaningarna som exempelvis process/produktförbättringar och kommunikationseffektivitet. Dock, medan ägandeskap av produkterna är en viktig faktor för att förbättra återanvändning belyser denna studie vikten av de dynamiska relationerna mellan de fyra pelarna i CMS ramverket. Detta för att främja en återanvändningsorienterad affärsmodell.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.