The aim of this study was to investigate and compare the climate impact from different arable land use options and protein feeds aimed for cattle. This has been made by executing two life cycle assessments (LCAs). The first LCA aimed to compare the following three arable land use options: Cultivation of wheat used for production of bioethanol, carbon dioxide and DDGS Cultivation of rapeseed used for production of RME, rapeseed meal and glycerine Fallow in the form of long-term grassland The second LCA aimed to compare the three protein feeds DDGS, rapeseed meal and soybean meal. In the LCA of arable land, the functional unit 1 ha arable land during one year was used and the LCA had a cradle-to-grave perspective. The LCA of protein feeds had the functional unit 100 kg digestible crude protein and had a cradle-to-gate perspective, hence the use and disposal phases of the feeds were excluded. Bioethanol, DDGS and carbon dioxide produced at Lantmännen Agroetanol, Norrköping, were investigated in this study. The production of RME, rapeseed meal and glycerine were considered to occur at a large-scale plant in Östergötland, but no site-specific data was used. Instead, general data of Swedish production was used in the assessment. The wheat and rapeseed cultivations were considered to take place at the same Swedish field as the fallow takes place. The protein feed DDGS was produced at Lantmännen Agroetanol and the rapeseed meal was assumed to be produced at a general large-scale plant in Sweden. In the soybean meal scenario, a general case for the Brazilian state Mato Grosso was assumed and no specific production site was investigated. Data required for the LCAs was retrieved from literature, the LCI database Ecoinvent and from Lantmännen Agroetanol. In the LCA of arable land use options, system expansion was used on all products produced to be able to compare the wheat and rapeseed scenarios with the fallow scenario. In the LCA of protein feeds, system expansion was used on co-products. The products in the arable land use options and the co-products in the protein feed scenarios are considered to replace the production and use of products on the market with the same function. The result shows that the best arable land use option from a climate change perspective is to cultivate wheat and produce bioethanol, carbon dioxide and DDGS. This is since wheat cultivation has a higher yield per hectare compared to rapeseed and therefore a bigger amount of fossil products and feed ingredients can be substituted. To have the arable land in fallow is the worst option from a climate change perspective, since no products are produced that can substitute alternative products. Furthermore, the result shows that DDGS and rapeseed meal are to prefer before soybean meal from a climate change perspective, since soybean meal has a higher climate impact than DDGS and rapeseed meal. This can be explained by the smaller share of co-products produced in the soybean meal scenario compared to the DDGS and rapeseed meal scenarios. Since the production and use of co-products leads to avoided greenhouse gas emissions (since they substitute alternatives), the amount of co-products being produced is an important factor. A sensitivity analysis was also executed testing different system boundaries and variables critical for the result in both LCAs. The conclusion of this study is that arable land should be used to cultivate wheat in order to reduce the total climate impact from arable land. Furthermore, it is favorable for the climate if DDGS or rapeseed meal are used as protein feeds instead of imported soybean meal.

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse. / In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll & Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Syftet med denna studie var att analysera lokaliseringsbeslut för en Factory-In-A-Box (FIAB) produktionsanläggning med fokus på dess klimatpåverkan genom användning av livscykelanalys (LCA). En FIAB produktionsanläggning användes som ett exempel för att utföra analysen. Metoden som användes för att bedöma klimatpåverkan var LCA, där kategorin global uppvärmningspotential (GWP) valdes som den primära indikatorn. Materialen som användes för tillverkning av personlig skyddsutrustning, såsom polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi, analyserades. Dessutom studerades energianvändningen i produktionsanläggningen samt avfallshanteringsstrategier i både Turkiet och Sverige. Anledningen till det var att den utvalda Factory-In-A-Box fabriken hade sitt ursprung i Sverige, och Turkiet identifierades som en plats med avsevärd potential för produktion av enkla produkter som skulle kunna tillverkas med hjälp av FIAB-anläggningen i händelse av nödsituationer. Resultaten av detta arbete visade att mer än hälften av utsläpp av de personliga skyddsutrustningar som producerades av FIAB-fabriken av EQpack AB kom från material som hade använts i tillverkning och att användningen av återvunnet material borde prioriteras, då utsläppen av återvunnen polyeten var endast hälften så stora som utsläppen från primära material. Resultaten visade också att det inte fanns någon klimatmässig nackdel med att omlokalisera FIAB-fabriken till Turkiet, eftersom energianvändningen i Turkiet skulle medföra endast 4.4% ökning av emissionen än att producera varorna i Sverige, vilken jämnades ut med transport av varor från Sverige till Turkiet. Dock identifierades andra aspekter som behövde beaktas vid omlokalisering av en FIAB-fabrik till områden som hade drabbats av kris, till exempel krig eller jordbävningar. Sammanfattningsvis gav denna studie insikter om klimatpåverkan av EQpack AB:spersonliga skyddsutrustning och diskuterade olika aspekter som behöver övervägas vid beslut om lokalisering av en FIAB-produktionsanläggning. / This thesis describes a study aimed at analyzing the location decision for a Factory-In-A-Box (FIAB) production facility in terms of its climate impact using life cycle assessment (LCA). A FIAB production facility was used as a case study to conduct the analysis. LCA was employed to assess the climate impact, with global warming potential (GWP) chosen as the primary indicator. The materials used for manufacturing personal protective equipment, such as polyethylene (PE), polyethyleneterephthalate (PET), polypropylene (PP), polyurethane (PUR), and synthetic rubber, were analyzed. Additionally, the energy use in the production facility and waste management strategies in both Turkey and Sweden were examined. The reason to this was that Sweden is a baseline FIAB location and Turkey was chosen as one of the locations with high potential for simple products that can be produced using the FIAB-facility for emergency situations. This study showed that more than half of the emissions derived from the production of Personal Protective Equipment at the FIAB-factory, operated by EQpack AB, originated from the manufacturing materials. The results suggest prioritizing the use of recycled materials, as the emissions from recycled polyethylene were only half as large as those from primary materials. The results also revealed that, from a climate perspective, there was no obvious disadvantage in relocating the FIAB factory to Turkey. As the energy consumption in Turkey would result in 4.4% greater environmental burdens compared to producing the goods in Sweden, which would be covered by the transport of goods from Sweden to Turkey. However, other aspects needed to be considered when relocating a FIAB factory to areas affected by crises, such as war or earthquakes. In conclusion, this study provides insights into the climate impact of EQpack AB'spersonal protective equipment and discusses various aspects to consider when making decisions regarding the localization of a FIAB production facility.

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

The construction industry is one of Sweden's largest industry emitters, an industry operating in the centre of cities worldwide, day and night. In order to achieve a more sustainable future and reduce greenhouse gas emissions, the construction industry must be less pollutive. On 1 of January 2022, the Swedish government implemented new regulation, The Act of Climate Declarations, within the construction industry, to enhance the knowledge of the climate impact of new buildings. The purpose of this study is to examine the implementation process of said regulation, its implications on concerned industry actors, and to investigate whether current restrictions would benefit from more strict policies or not. In this study, Institutional theory has been applied to analyse conducted empirical data to examine how the regulation has influenced different actors behaviours and practises. The result shows that the regulation has been widely accepted within the industry. Furthermore, this study shows that barriers are mainly found regarding the narrow scope the regulations require. Opportunities in regards are that actors are hopeful that the regulations could be a first step toward a more sustainable industry at large. These findings have added evidence that adds to current literature on future sustainability investments, such as limit-values and new proposals communicated by the Swedish Government while this thesis was written.

Påverkan på klimatet är idag ett av de största fokusområdena för byggbranschen. Forskning kring klimatförbättrade material och tillverkningsmetoder utvecklas i takt med att klimatkraven ökar. Betongtillverkning och -användning är en del av byggbranschen som måste förändras för att kunna vara hållbar i framtiden. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring orsaker till överdimensionering och fel exponeringsklasser gällande betongkonstruktioner, samt vilken av de undersökta överdimensioneringar som ger störst CO2 utsläpp. För att visa detta så utförs en fallstudie av kvarteret Kaptenen i Lomma, och klimatberäkningar för att uppskatta betongkonstruktionernas CO2 utsläpp samt för att finna förbättringsområden i fallstudiens betongkonstruktioner. Studien genomförs i samarbete med Anders Rönneblad från Cementa, Betongindustri och Abetong, som bidrar med data för fallstudien samt kunskaper inom ämnesområdet. Utifrån fallstudien visar det sig att det inte finns resurser att skräddarsy varenda konstruktionsdetalj, vilket leder till att konstruktionselement blir dimensionerade enhetligt. Undersökningen av fallstudien påvisar även att den huvudsakliga anledningen till överdimensionering är förenkling av byggprocessen. Om man i fallstudien använt kantavstyvning och voter hade det medfört en minskning av volymen med 28 procent hos betongplattan. Vidare om projektets original betong ersatt i garage och källare till ThomagarageGrön kunde exponeringsklassen sänkas från XD3 till XC4. I så fall sänks CO2 utsläppen för källarbetongen med 22 procent och med 53 procent för garagebetongen. Genom beräkningar av klimatpåverkan hos Kv. Kaptenen i Lomma så visar det sig att ändringen från original betong till klimatförbättrad betong tillsammans med användandet av kantavstyvningar och voter, ger en minskning av koldioxidutsläppen med 47 procent. För att minska koldioxidutsläppen ytterligare, så har fallstudien undersökts med framtida betongtyper. Med framtida betongtyper menas ytterligare klimatförbättrad betong, vilket uppnås genom arbete med alternativa bindemedel som förväntas vara tillgängliga på marknaden i framtiden. Genom användandet av dessa betongtyper samt kantavstyvningar och voter uppnås en minskning av koldioxidutsläppen med 57 procent. / Finding different alternative methods/materials to minimize the climate impact of concrete is one of the many objectives that the concrete industry must achieve to meet the demanding building regulations. Therefore, new types of concrete such as “climate-enhanced concrete” are being developed currently and different complementary measure to minimize the climate impact of concrete are being explored. The aim of the thesis is to study how over dimensioning and using wrong exposure class can be avoided for concrete structures and to determine how over dimensioning can impact climate. To ascertain the answer, a case study is carried out on an ongoing construction project “Kvarteret” by JM AB, located in Lomma, Sweden. The information and guidance which is used to draw different conclusions are provided by Anders Rönneblad from Cementa AB. In summary the solutions this study has examined wouldn’t be achievable without an early collaboration between the supplier and project team. Methods that the study reviewed are for example minimizing the amount of concrete and exploring the use of different strength class on a shallow foundation, using a different alternative such as Thomagarage Grön, using different strength class on the concrete filling for the prefabricated concrete double-wall element and using different climate enhanced concrete in the concrete elements. Another aspect that wasexamined is by using climate enhanced concrete from Betongindustri BIO 40. By applying the solutions that were discussed in the study, a total of 57% climate impact reduction for the concrete structures be attained.

Wind power is a renewable energy source that is making great strides in the global energy sector. While wind power is a renewable energy source, it is not entirely free from carbon emissions. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy, and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. The emissions come from two sources, the materials used in the wind turbine and the energy used in the manufacturing process. Because wind turbine production is global, the geographical location also affects the climate impact. The purpose of this study is therefore to evaluate the climate impact from material and energy use for the different turbine components. Furthermore, it aims to evaluate the total climate impact between on-and offshore wind power as well as evaluate the climate impact between production in Sweden, Germany and China. The climate impact is based on 13 Vestas LCA reports, together with a model developed in excel. The results show that the location of production plays a significant role in the total emissions, due to the large variation in the electricity mix between different countries. Generally, the steel components are the largest contributors to the total CO2 emissions. Consequently, offshore wind has a higher climate impact than its onshore counterpart because the offshore foundation is made of steel. The result is, however, limited due to the lack of standardisation and since specific information regarding wind power is hard to acquire. / Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, som gör stora framsteg inom den globala energisektorn. Samtidigt som vindkraften är förnyelsebar, är den inte helt fri från koldioxidutsläpp. Detta beror på att produktionen av vindkraftverk kräver energi och kan därför släppa ut stora mängder koldioxid. Utsläppen kommer från två källor, de material som används i vindkraftverket och energin som behövs vid tillverkningen. Eftersom produktion av vindkraftverk sker på ett globalt plan, har även den geografiska platsen där tillverkningen sker en påverkan på klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att undersöka klimatpåverkan från material och energianvändningen fördelat över vindkraftverks huvudkomponenter. Utöver detta, syftar den även till att undersöka den totala klimatpåverkan mellan land- och havsbaserad vindkraft samt hur klimatpåverkan skiljer sig åt mellan produktion i Sverige, Tyskland och Kina. Studien utgår från 13 Vestas LCA rapporter och använde en excelmodell för att utvärdera utsläppen av koldioxid. Resultatet visar att den geografiska platsen där produktionen sker har stor betydelse för de totala utsläppen, eftersom det är stor variation i energimix mellan olika länder. Överlag är det de stora stålkomponenterna som har störst bidrag till klimatpåverkan. Till följd av detta har havsbaserad vindkraft större klimatpåverkan än landbaserad, eftersom fundamentet primärt består av stål. Resultatet är dock begränsat, på grund av bristen av standardisering i rapportering och eftersom det är svårt att tillhandahålla specifika data gällande vindkraft.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.