I dagens samhälle är klimatfrågan central och dess betydelse ökar ständigt. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av utsläppen i Sverige när det gäller koldioxidekvivalenter. För att minska dessa har krav på klimatdeklarationer för byggnader införts och dessa kommer kompletteras med gränsvärden som börjar gälla senast 2027. Utsläpp från infrastruktur finns det inte samma krav på och utsläpp från hela stadsdelar är relativt outforskat. Syftet med denna rapport är därför att skapa ett helhetsperspektiv genom att undersöka klimatpåverkan från en hel stadsdel med alla byggnader och infrastruktur. Uträkningar utförs med programmen Carbon designer och Klimatkalkyl för byggnader respektive infrastruktur. Från uträkningar kan sedan de största bidragarna till klimatpåverkan identifieras. Utifrån litteratur kan optimeringar för minskning av klimatpåverkan tas fram och deras inverkan på det totala utsläppet bestämmas. Resultatet indikerar att infrastrukturen står för cirka 2 % av utsläppen för området Kronan i Luleå där byggnader står för övriga procent. Undersökning av optimeringar visar att minskningar kan uppnås genom byte till grön asfalt, träbyggnader och HVO-diesel. För transport är det lämpligt att använda närproducerade material i trä för minskning av utsläpp. I övrigt indikerar undersökning av utformning att byggnader med över 6000 m2 ger minst klimatpåverkan. Byggnaden ska bestå av trä och göras i 6 till 8 våningar för att ytterligare minska klimatpåverkan. Det kan även vara fördelaktigt att fokusera på radhus då dessa har en lägre klimatpåverkan. Undersökningen gällande radhus bygger dock på många antaganden och behöver utvecklas för att säkerställa resultatet. Slutligen kan det konstateras att det är viktigt att se till helheten när det gäller klimatpåverkan. Kommuner har i sina detalj- och översiktsplaner möjlighet att beakta ett helt område och kan på så sätt minska klimatpåverkan med helhetsperspektivet. Dessa kan styra över utformningen till viss del med våningsantal och storlek på byggnader och på så sätt arbeta för ett lägre klimatpåverkande utsläpp för hela stadsdelen. Upphandlingen är även ett lämpligt tillfälle för att ställa krav på klimatpåverkan och premiera alternativ med lägre utsläpp. / In today’s community the climate issue is central, and its importance is constantly increasing. The construction industry accounts for approximately one fifth of emissions in terms of carbon dioxide equivalents. To reduce these, climate declarations for buildings have been introduced and these will be supplemented with limit values ​​that will come into effect no later than 2027. Emissions from infrastructure do not have the same requirements and emissions from entire city districts are unexplored. The purpose of this report is therefore to create an overall perspective by examining the climate impact of an entire city district with all buildings and infrastructure. Calculations are made using the software Carbon designer and Klimatkalkyl for buildings and infrastructure, respectively. From calculations, the biggest contributors to climate impact can then be identified. Based on literature, optimizations for reducing the climate impact can be developed and their impact on the total emission determined. The result indicates that the infrastructure accounts for approximately 2 % of the emissions for the area Kronan in Luleå, with buildings accounting for the remaining percentages. Investigation of optimizations shows that reductions can be achieved by switching to green asphalt, wooden buildings and HVO diesel. For transport, it is appropriate to use materials made with wood that are locally produced to reduce emissions. Examination of the design indicates that a wooden house that is between 6 and 8 storeys with a gross floor area of at least 6000 m2 is optimal for building with as little climate impact as possible. It can also be beneficial to focus on terraced houses as these have a lower climate impact. However, the survey regarding terraced houses is based on assumptions and needs to be developed to ensure the result. Finally, the overall perspective is important. Municipalities have in their detailed and overview plans the possibility to consider an entire district and can thus reduce the climate impact with the overall perspective. They can control the design to a certain extent with the number of floors and size of buildings and in this way work for a decreased carbon dioxide emissions for the entire district. The procurement is also a suitable opportunity to set demands on climate impact and reward alternatives with lower emissions.

No description available.

Bakgrund: I samband med att samhället strävar efter en mer fossilfri ekonomi och lagstiftare upprättar allt fler direktiv för vad en hållbarhetsrapport skall innehålla blir kraven på företag allt större. Banker har som investering- och finansieringsinstitut en miljöpåverkan genom de investeringar de hanterar. Att investera i exempelvis fossil energi skapar en indirekt klimatpåverkan, men ofta är denna påverkan mer svår att identifiera och inte alltid tydlig för banken själv. Bankers direkta utsläpp kan vara små jämfört med andra industrier vilket kan leda till att analytiker utelämnar banker i deras rapporter. Omställningsarbetet som sker från både EU-nivå och nationell nivå sätter banker i fokus vilket förändrar det externa trycket på dess verksamhet, bankerna måste anpassa sig till de nya normer och värderingar som uppstår i och med detta. Syfte: Studien har som mål att granska och skapa förståelse för hur några av de större svenska bankerna använder legitimeringsstrategier för att befästa sin trovärdighet när de upprättar hållbarhetsrapporter och hur detta har förändrats över tid när nytt externt tryck uppkommer. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och dokumentanalys av fyra svenska bankers hållbarhetsrapporter. Data samlades in genom bankernas hållbarhetsrapporter för att sedan granskas och analyseras genom argumentationsanalys och genom att granska innehållet i hållbarhetsrapporterna. Analys: Analysen av hållbarhetsrapporterna visar att kommunikationen av indirekt klimatpåverkan i bankernas hållbarhetsrapporter utökas över tid. Däremot väljer bankerna att inte redovisa detaljerade data kring deras indirekta klimatpåverkan, trots att det finns intresseorganisationer som skapar ramverk för att detta ska vara möjligt. Slutsats: Studiens resultat visar att kommunikationen för indirekt klimatpåverkan har utvecklats och expanderats under tio år. Opinionsbildat externt tryck är själv inte är tillräckligt för att få bankerna att ändra på kommunikationen kring indirekt klimatpåverkan även om vissa banker redovisare mer än de andra även utan lagstiftande externt tryck. Efter granskning av hållbarhetsrapporterna är det tydligt att den indirekta klimatpåverkan är den största klimatpåverkan som sker på grund av bankernas verksamhet. Detta kan tyda på att bankerna valt att inte redovisa denna data innan för att kunna bibehålla deras legitimitet i samhället vars normer och värderingar skiftar mot mer hållbart / Background: As society strives for a more fossil-free economy and legislators establish increasing directives on what a sustainability report should contain, the demands on companies are growing. Banks, as investment and financing institutions, have an environmental impact through the investments they manage. Investing in fossil energy, for example, creates an indirect climate impact, but often this impact is more difficult to identify and not always clear to the bank itself. Banks' direct emissions may be small compared to other industries, which can lead analysts to omit banks in their reports. The transition efforts taking place at both the EU and national levels are putting banks in focus, which changes the external pressure on their operations. Banks must adapt to the new norms and values that emerge as a result. Purpose: The study aims to examine and understand how some of the major Swedish banks employ legitimation strategies to strengthen their credibility when preparing sustainability reports, and how this has evolved over time in response to emerging external pressures. Method: The study is based on a qualitative research method and document analysis of sustainability reports from four Swedish banks. Data was collected from the banks' sustainability reports and then examined and analyzed through argumentation analysis and by reviewing the content of the sustainability reports. Analysis: The analysis of the sustainability reports shows that the communication of indirect climate impact in the banks' reports is increasing over time. However, the banks choose not to disclose detailed data on their indirect climate impact, even though there are interest organizations that create frameworks for making this possible. Result: The study's findings indicate that the communication of indirect climate impact has evolved and expanded over a period of ten years. External pressure from stakeholders alone is not sufficient to prompt banks to change their communication regarding indirect climate impact, even though some banks disclose more than others, even without legislative external pressure. After examining the sustainability reports, it becomes evident that indirect climate5impact is the most significant impact resulting from the banks' operations. This suggests that banks may have chosen not to disclose this data in order to maintain their legitimacy in a society where norms and values are shifting towards greater sustainability.

Virtual reality, or VR, is a 3D technology that has become increasingly common, and in connection with the covid-19 pandemic, travel in VR was also launched. The purpose of our study is to shed light on the impact of virtual reality on Swedish air travelers’ travel behavior, by studying their attitude towards future air travel in relation to virtual travel. Can they choose virtual trips and there by forego the flight, or are travelers motivated after their virtual trips to also visit the destinations physically? Furthermore, how do they see the climate impact of aviation and whether it has any significance for them, we have conducted qualitative semi-structured studies where we collected sixteen responses from a survey posted in travel-interested groups on the social media platform Facebook and interviewed ten airtravelers at Stockholm Arlanda Airport. In addition, we interviewed an employee at a VR center and tested a game in virtual reality. We have analyzed our collected data material and compared the answers of all respondents. The results show that physical travel is important for most respondents, they mentioned various needs that they felt virtual travel could notsatisfy. The climate impact of the aviation industry had varying degrees of importance in the two compared respondent groups. The interest in virtual travel was not that great, but increased when a fictitious scenario was presented, when more people could imagine replacing the flight with the virtual one.

From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.

A circular economy has been suggested to be able to respond to environmental challenges caused by over-production and consumption of products. Reuse is a circularity measure ranked high in the waste management hierarchy and is especially relevant for passive durable products such as furniture. Reusing furniture has the potential to contribute to the decarbonization of companies. This thesis aimed to explore the potential of reuse contribution to climate change mitigation. An Excel model was developed to explore different reuse scenarios from a life cycle perspective, accounting for potential avoided emissions by selling second-hand furniture. The results indicated that reusing furniture resulted in about 42% reduced climate impacts, although it depended on the characteristics of second-hand trade. Furthermore, the second-hand furniture trade characteristics that influence the GHG emissions were identified, such as replacement rates, second-hand transport, and variability of items sold. An improved scenario by optimizing the furniture trade characteristics can save up to 80% of climate impact. The results indicated that reuse could significantly contribute to the climate commitments of companies, although it cannot be the only mitigation measure to reach carbon neutrality. / Att implementera en cirkulär ekonomi har föreslagits för att kunna adressera miljöutmaningar orsakade av överproduktion och konsumtion av produkter. Återanvändning är ett cirkulärt mått som rankas högt i avfallshanteringshierarkin och är särskilt relevant för passiva och slitstarka produkter som möbler. Återanvändning av möbler har potential att bidra till att minska koldioxidutsläppen hos företag. Denna avhandling syftade till att undersöka potentialen om återanvändning kan bidra till att minska klimatförändringen. En Excel-modell utvecklades för att utforska olika återanvändnings- scenarier ur ett livscykelperspektiv som räknar ut potentiella undvikna utsläpp genom att sälja begagnade möbler. Resultaten visade att återanvändning av möbler resulterade i cirka 40 % minskad klimatpåverkan, även om det berodde på second-handhandelns egenskaper. Vidare identifierades second-handmöbelhandelns egenskaper som påverkar utsläppen av växthusgaser, t.ex. som ersättningstaket, second-handtransport och variation av sålda varor. Ett förbättrat scenario genom att optimera möbelhandelns egenskaper kan spara upp till 80 % av klimatpåverkan. Resultaten visade att återanvändning avsevärt skulle kunna bidra till företagens klimatåtaganden, även om det inte kan vara den enda begränsningsåtgärden för att nå koldioxidneutralitet.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given. / Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

General Circulation Models (GCMs) are tools designed to simulate time series of climate variables globally, accounting for effects of greenhouse gases in the atmosphere. They attempt to represent the physical processes in the atmosphere, ocean, cryosphere and land surface. They are currently the most credible tools available for simulating the response of the global climate system to increasing greenhouse gas concentrations, and to provide estimates of climate variables (e.g. air temperature, precipitation, wind speed, pressure etc.) on a global scale. GCMs demonstrate a significant skill at the continental and hemispheric spatial scales and incorporate a large proportion of the complexity of the global system; they are, however, inherently unable to represent local subgrid-scale features and dynamics. The spatial scale on which a GCM can operate (e.g., 3.75° longitude x 3.75° latitude for Coupled Global Climate Model, CGCM2) is very coarse compared to that of a hydrologic process (e.g., precipitation in a region, streamflow in a river etc.) of interest in the climate change impact assessment studies. Moreover, accuracy of GCMs, in general, decreases from climate related variables, such as wind, temperature, humidity and air pressure to hydrologic variables such as precipitation, evapotranspiration, runoff and soil moisture, which are also simulated by GCMs. These limitations of the GCMs restrict the direct use of their output in hydrology. This thesis deals with developing statistical downscaling models to assess climate change impacts and methodologies to address GCM and scenario uncertainties in assessing climate change impacts on hydrology. Downscaling, in the context of hydrology, is a method to project the hydrologic variables (e.g., rainfall and streamflow) at a smaller scale based on large scale climatological variables (e.g., mean sea level pressure) simulated by a GCM. A statistical downscaling model is first developed in the thesis to predict the rainfall over Orissa meteorological subdivision from GCM output of large scale Mean Sea Level Pressure (MSLP). Gridded monthly MSLP data for the period 1948 to 2002, are obtained from the National Center for Environmental Prediction/ National Center for Atmospheric Research (NCEP/NCAR) reanalysis project for a region spanning 150 N -250 N in latitude and 800 E -900 E in longitude that encapsulates the study region. The downscaling model comprises of Principal Component Analysis (PCA), Fuzzy Clustering and Linear Regression. PCA is carried out to reduce the dimensionality of the larger scale MSLP and also to convert the correlated variables to uncorrelated variables. Fuzzy clustering is performed to derive the membership of the principal components in each of the clusters and the memberships obtained are used in regression to statistically relate MSLP and rainfall. The statistical relationship thus obtained is used to predict the rainfall from GCM output. The rainfall predicted with the GCM developed by CCSR/NIES with B2 scenario presents a decreasing trend for non-monsoon period, for the case study. Climate change impact assessment models developed based on downscaled GCM output are subjected to a range of uncertainties due to both ‘incomplete knowledge’ and ‘unknowable future scenario’ (New and Hulme, 2000). ‘Incomplete knowledge’ mainly arises from inadequate information and understanding about the underlying geophysical process of global change, leading to limitations in the accuracy of GCMs. This is also termed as GCM uncertainty. Uncertainty due to ‘unknowable future scenario’ is associated with the unpredictability in the forecast of socio-economic and human behavior resulting in future Green House Gas (GHG) emission scenarios, and can also be termed as scenario uncertainty. Downscaled outputs of a single GCM with a single climate change scenario represent a single trajectory among a number of realizations derived using various GCMs and scenarios. Such a single trajectory alone can not represent a future hydrologic scenario, and will not be useful in assessing hydrologic impacts due to climate change. Nonparametric methods are developed in the thesis to model GCM and scenario uncertainty for prediction of drought scenario with Orissa meteorological subdivision as a case study. Using the downscaling technique described in the previous paragraph, future rainfall scenarios are obtained for all available GCMs and scenarios. After correcting for bias, equiprobability transformation is used to convert the precipitation into Standardized Precipitation Index-12 (SPI-12), an annual drought indicator, based on which a drought may be classified as a severe drought, mild drought etc. Disagreements are observed between different predictions of SPI-12, resulting from different GCMs and scenarios. Assuming SPI-12 to be a random variable at every time step, nonparametric methods based on kernel density estimation and orthonormal series are used to determine the nonparametric probability density function (pdf) of SPI-12. Probabilities for different categories of drought are computed from the estimated pdf. It is observed that there is an increasing trend in the probability of extreme drought and a decreasing trend in the probability of near normal conditions, in the Orissa meteorological subdivision. The single valued Cumulative Distribution Functions (CDFs) obtained from nonparametric methods suffer from limitations due to the following: (a) simulations for all scenarios are not available for all the GCMs, thus leading to a possibility that incorporation of these missing climate experiments may result in a different CDF, (b) the method may simply overfit to a multimodal distribution from a relatively small sample of GCMs with a limited number of scenarios, and (c) the set of all scenarios may not fully compose the universal sample space, and thus, the precise single valued probability distribution may not be representative enough for applications. To overcome these limitations, an interval regression is performed to fit an imprecise normal distribution to the SPI-12 to provide a band of CDFs instead of a single valued CDF. Such a band of CDFs represents the incomplete nature of knowledge, thus reflecting the extent of what is ignored in the climate change impact assessment. From imprecise CDFs, the imprecise probabilities of different categories of drought are computed. These results also show an increasing trend of the bounds of the probability of extreme drought and decreasing trend of the bounds of the probability of near normal conditions, in the Orissa meteorological subdivision. Water resources planning requires the information about future streamflow scenarios in a river basin to combat hydrologic extremes resulting from climate change. It is therefore necessary to downscale GCM projections for streamflow prediction at river basin scales. A statistical downscaling model based on PCA, fuzzy clustering and Relevance Vector Machine (RVM) is developed to predict the monsoon streamflow of Mahanadi river at Hirakud reservoir, from GCM projections of large scale climatological data. Surface air temperature at 2m, Mean Sea Level Pressure (MSLP), geopotential height at a pressure level of 500 hecto Pascal (hPa) and surface specific humidity are considered as the predictors for modeling Mahanadi streamflow in monsoon season. PCA is used to reduce the dimensionality of the predictor dataset and also to convert the correlated variables to uncorrelated variables. Fuzzy clustering is carried out to derive the membership of the principal components in each of the clusters and the memberships thus obtained are used in RVM regression model. RVM involves fewer number of relevant vectors and the chance of overfitting is less than that of Support Vector Machine (SVM). Different kernel functions are used for comparison purpose and it is concluded that heavy tailed Radial Basis Function (RBF) performs best for streamflow prediction with GCM output for the case considered. The GCM CCSR/NIES with B2 scenario projects a decreasing trend in future monsoon streamflow of Mahanadi which is likely to be due to high surface warming. A possibilistic approach is developed next, for modeling GCM and scenario uncertainty in projection of monsoon streamflow of Mahanadi river. Three GCMs, Center for Climate System Research/ National Institute for Environmental Studies (CCSR/NIES), Hadley Climate Model 3 (HadCM3) and Coupled Global Climate Model 2 (CGCM2) with two scenarios A2 and B2 are used for the purpose. Possibilities are assigned to GCMs and scenarios based on their system performance measure in predicting the streamflow during years 1991-2005, when signals of climate forcing are visible. The possibilities are used as weights for deriving the possibilistic mean CDF for the three standard time slices, 2020s, 2050s and 2080s. It is observed that the value of streamflow at which the possibilistic mean CDF reaches the value of 1 reduces with time, which shows reduction in probability of occurrence of extreme high flow events in future and therefore there is likely to be a decreasing trend in the monthly peak flow. One possible reason for such a decreasing trend may be the significant increase in temperature due to climate warming. Simultaneous occurrence of reduction in Mahandai streamflow and increase in extreme drought in Orissa meteorological subdivision is likely to pose a challenge for water resources engineers in meeting water demands in future.

I Sverige pågick under 2013 efterbehandlingsåtgärder på 1789 förorenade områden. Det nationella miljömålet ”giftfri miljö” har av regeringen angetts som det styrande miljö- målet vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken för förore- ningsspridning i mark från avslutade verksamheter som industrier, vägar med mera. Schaktning av massor utförs vid efterbehandling för att avlägsna förorenade massor från platsen men innebär samtidigt utsläpp av växthusgaser. Både vid schaktning och transport av förorenade massor samt framställande och transport av fyllnadsmaterial används fordon och maskiner som genererar växthusgasutsläpp. Efterbehandlingsarbetet riskerar alltså att ge en negativ påverkan på miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”. I denna studie söks svar på frågorna: Kan efterbehandling av förorenade områden bedri- vas med simultan hänsyn till de båda miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad klimat- påverkan”? och Hur ska ett sådant arbete bedrivas? För att besvara dessa frågor använ- des det webbaserade beräkningsverktyget Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten från Svenska geotekniska föreningen, SGF, samt en enkätstudie riktad till tillsynsmyndigheter. Beräkningar med verktyget visade att det som främst påverkar växthusgasutsläppen vid efterbehandling är typ av fyllnadsmassor, sammanlagd transportsträcka samt lastkapa- citet hos fordon som transporterar massor. Ingen av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna tar hänsyn till växthusgasutsläpp vid godkännande av efterbehandlingsåtgärd. Många ställer sig dock positiva till ett verktyg som ger möjlighet att göra en avvägning mellan miljömål och tror att det skulle underlätta deras arbete. Två strategier som tar större hänsyn till växthusgasutsläpp identifierades. Strategi 1 innebär att sanering sker enligt riktvärdena för känslig eller mindre känslig mark- användning (KM/MKM) och växthusgasutsläppen minimeras genom effektiviserings- åtgärder. Som effektiviseringsåtgärd identifierades bland annat användning av lastbilar med större lastkapacitet och användning av återvunna massor som fyllnadsmaterial. Strategi 2 innebär en avvägning mellan miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad kli- matpåverkan”. Riktvärdena för KM och MKM kan i strategin överskridas för att mini- mera växthusgasutsläpp. Effektiviseringsåtgärderna från strategi 1 implementeras även i strategi 2. / In Sweden, 1789 contaminated sites were remediated during 2013. The government has stated the national environmental objective “A Non-Toxic Environment” as the gov- erning environmental objective in remediation. The aim of remediation is to reduce the risk of dispersion of contamination in soils from discontinued activities such as indus- tries, roads etc. Excavation of soils takes place to remove contaminated soil from the site. However, it leads to emissions of greenhouse gases. Machines that generate emis- sions of greenhouse gases are needed in excavation, transport of contaminated soils and the production and transport of filling materials. Thus, the environmental objective “Reduced Climate Impact” is likely to be adversely affected by soil remediation. This study was conducted to answer the questions: Can soil remediation be conducted with simultaneous regard to the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”? and How should such efforts be conducted? Two methods were used: the web based calculation tool Carbon footprint from remediation and other soil works from the Swedish Geotechnical Society, SGF, and a survey ad- dressed to regulatory authorities. Calculations with the tool showed that the main impacts on greenhouse gas emissions were choice of filling materials, total transportation distance and carrying load of the vehicles transporting soils. None of the respondent regulatory authorities take green- house gas emissions into account when approving remediation operations. However, many of them displayed positive attitude towards a tool that would make it possible to compare impacts on environmental objectives and stated that such a tool would facili- tate their work. Two strategies that give more consideration to greenhouse gas emissions were identi- fied. In strategy 1, remediation is conducted according to the guidelines of sensitive or less sensitive land use (KM/MKM). The greenhouse gas emissions are minimized through efficiency improvement measures. Use of vehicles with a greater carrying load and recovered soils as filling material are examples of identified efficiency improve- ment measures. Strategy 2 consists of achieving a balance between the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”. In this strat- egy, KM and MKM can be exceeded to minimize greenhouse gas emissions. The effi- ciency improvement measures from strategy 1 can be implemented in strategy 2.

Byggprocesser och produktionen av byggmaterial orsakar stora delar av världens och Sveriges växthusgasutsläpp. För att uppnå en hållbar utveckling är det av stor vikt att minska klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. Genom att göra klimat- och livscykelanalyser av byggnader i tidiga designskeden ökar möjligheten att påverka design, material- och produktval för att minska klimatpåverkan. I denna studie undersöktes hur byggnadsinformationsmodeller (BIM) och BIM-metodik kan användas för ökade möjligheter att effektivt utföra klimat- och livscykelanalyser av ingående byggnadsmaterial iterativt under projekteringsprocessen. Två 3D-modeller importerades till två verktyg för klimat- och livscykelanalyser, Bidcon och One Click LCA. Mängdavtagningen från objekten i modellen till båda LCA-verktygen fungerade automatiskt medan kopplingen mellan objekten och databaser med miljöpåverkansdata för byggobjekt och material innebar mycket handpåläggningsarbete. Processerna förutsätter att modellerna innehåller någon information om de ingående materialen i modellens objekt, vilket därför bör kravställas under projekteringen. För att kopplingen mellan materialbeskrivningar och databaser i LCA-programmen ska ske mer automatiskt bör materialen eller objekten benämnas standardiserat, till exempel med BSAB-koder, ett klassifikationssystem från Svensk Byggtjänst. Benämningarna bör sedan kunna kopplas automatiskt till poster i databaser för effektivare klimat- och livscykelanalyser.  Även intervjuer utfördes, i syfte att undersöka hur metodiken för integrering av BIM och LCA kan tillämpas i byggprojekt. Möjligheten att tillämpa detta i konsultföretag beror på beställarens krav samt i vilka skeden och discipliner konsulterna arbetar. Integreringsprocesser av BIM- och LCA-verktyg borde kombineras med interdisciplinära möten för bättre resultat. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på klimat- och livscykelanalyser, exempelvis för att uppnå miljöcertifieringar, kan öka motivationen att använda metodiken. På så sätt kan byggnadsinformationsmodellering användas för effektivare klimat- och livscykelanalyser vilket bidrar till minskad klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. / Construction processes and the production of building material cause a large part of the emissions of greenhouse gases around the world. To achieve a sustainable development it is of great importance to reduce emissions from construction projects. Doing climate analyses and life cycle assessments of building materials during early design phases could enable more sustainable design and material choices. This thesis focuses on Swedish conditions. During this study it was investigated how Building Information Modeling/Management (BIM) can be used to improve possibilities of doing efficient life cycle assessments (LCA) of buildings and included materials, during the whole design phase. Two 3D building models were transferred to two software tools, Bidcon and One Click LCA, for climate analysis and life cycle assessment of the building components. Quantity take-off from the model objects to the tools worked automatically while the connection between the material descriptions and databases inside the tools had to be done manually. The process requires information about the materials in the model to work. To make the connections more automatic, material descriptions need to be more standardized and connect to entries in the databases. Moreover interviews were held to investigate how the methods of integrating BIM with LCA can be used in construction projects. For consulting firms this depends on the demands from the client and which stages of the project the consultants work in. LCA-methods based on BIM should be combined with interdisciplinary meetings for better results. This together with an expanding demand for LCA could increase the motivation to use these methods, which enables reduction of climate impact from buildings.