Detta är en kvalitativ aktionsforskningsstudie utförd i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap genom ett praktiskt exempel visa hur pedagoger aktivt kan medverka till pedagogisk kvalitetsutveckling genom aktionsforskning. Metoden för undersökningen har främst följt Rönnermans (2012) aktionsforskningsprocess. I processen har reflektion, loggboksföring och filminspelning ingått. Ur pedagogernas reflektioner och resonemang hämtar studien sin empiri som sedan tolkas med stöd av Timperleys (2013) kunskapsbildande cykel, som använts som en teoretisk tolkningsram i studien. Studiens frågeställningar:•På vilka olika sätt upplever pedagoger i en förskola aktionsforskning som ett arbetssätt för ökat kvalitetsmedvetet arbetssätt?•Hur resonerar och reflekterar pedagogerna kring en egenvald frågeställning, med intention till att utveckla sin praktik? •På vilka sätt har föreliggande aktionsforskning lämnat spår av pedagogisk kvalitetsutveckling?Resultatet visar att aktionsforskningens huvudverktyg, kollegiala samtal med handledning och dokumentation, kan ha en motiverande effekt för pedagogerna. Kollegiala samtal ger pedagogerna en lust och positiv energi att vilja utveckla sin praktik mot en högre pedagogisk kvalitet. Hur tiden organiseras på förskolan är en avgörande faktor för en lyckad utvecklingsprocess. Detta visar sig ur flera perspektiv i studien; hur pedagogerna planerar för sina aktiviteter, hur reflektionstid är organiserat i förskolans utbildning, hur mycket tid som förskolechefen har för att delta i studien och vilken tid som är avsatt för kvalitetsarbete. Även pedagogerna själva upplever viss tidsbrist till de moment som ingår i aktionsforskningsprocessen. Slutsatserna i studien är att pedagogerna har upplevt aktionsforskning positiv för verksamhetsutveckling och att handledningen i processen visar sig vara av betydelse ur ett utvecklingsperspektiv. Den positiva motivation som pedagogerna får genom aktionsforskningens process kan sägas vara en drivkraft att vilja utveckla sin egen praktik. / This is a qualitative action research study in preschool. The aim is to understand how preschool pedagogues can participate in school development in an active way using action research. The research method has followed Rönnermans’ (2012) steps for an action research process. Reflection, diary writing and filming are methods which are included in this process, and are also used in this study. The empirical data is collected from reflections and dialogues between the pedagogues and are analysed by Timperleys’ (2013) cyclic knowledge process wheel. This has been the theoretical frame for the study. The research questions in this study are:- to find out in which ways pedagogues experience action research as a way to reach higher quality awareness.- how pedagogues reflect upon an own research question, with intentions to develop their own practise.- in which ways this action research does leave prints of pedagogical quality development.The results indicate that the main tools in action research, collegial dialogues with mentoring and documentation, can be motivating for the pedagogues. The collegial dialogues give the pedagogues positive energy to develop their own practice towards higher quality. How the time is organized for a successful quality development turns out to be a crucial factor in the studied preschool viewed from several perspectives. Pedagogues’ time for reflection and for planning activities are difficult to organize for. It also seems difficult for the preschool director to participate in the action research meetings. The conclusions of the study are that action research process seems to give pedagogues positive energy and motivation for willing to develop the preschool education. In summary, this study indicates that pedagogues can find empowerment in action research to make pedagogical quality development successful.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer upplever att de ger förskoleverksamheten möjlighet till kollegialt lärande och hur detta upplevs genereras i verksamheten. Författaren till studien beskriver hur de olika kategorierna framkommit i resultatet tillsammans med teoretiska perspektiven: socialt lärande, reflektion i grupp och kompetens. Kategorierna i resultatet benämns i studien som motivation, professionellt lärande och vägledande chef. Dessa tre kategorier diskuteras sedan av författaren och det belyses att gemensamma diskussioner är något som förskolecheferna ger pedagogerna möjlighet till som ett led i det kollegiala lärandet. Att utöka varje pedagogs kompetens via kollegialt lärande i arbetet för att gynna förskolans verksamhet anses viktigt, sett ur ett vetenskapligt perspektiv menar förskolecheferna. Slutsatsen är att förskolecheferna egentligen inte berättar vad de menar när de säger kollegialt lärande. De använder gärna begreppet kollegialt lärande tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Dock tolkar jag att förskolecheferna ser kollegialt arbete som något positivt i förskolans verksamhet, men hur de vet att kollegialt lärande sker säger de inte rakt ut. Förskolan kan i sitt kollegiala lärande använda sig av de kompetenser som redan finns. I detta arbete framkommer det att nyckelpersoner är av viktig del för utveckling av förskoleverksamheten. Dessa nyckelpersoner kan också utveckla och/eller handleda förskollärare i det kollegiala lärandet för en utvecklande och kvalitetsmässig förskola i ständig utveckling. / The purpose of the study is to investigate how preschool leaders perceive that they give preschool organisations the opportunity for collegial learning and how this is experienced in the organisation. Together with the theoretical perspectives: social learning, group reflection and competence the study describes how the categories emerged in the result. The categories are in the study referred to motivation, professional learning and guidance manager. These three categories are then discussed and it is highlighted that a part in the collegial learning is shared discussions that the preschool managers' gives the preschool teachers opportunity for. The preschool managers' also mean that it is important from a scientific perspective to extending skills of each preschool teacher through collegial learning. The conclusion is that preschool managers do not really tell what they mean when they say collegial learning. They are using the concept of collegial learning together with systematic quality work. However, I understand that preschool managers see collegial work as something positive in preschool organisations, but how they know that collegial learning is happening they do not say. In the preschool the teachers can use the already existing competences in their collegial learning. In this study it is also found that keypersons are an important part of the development of preschool organisations. These keypersons can also develop and/or supervise preschool teachers in collegial learning for develop a preschool in constant development.

For the last forty years outdoor education has been investigated all around the globe. Despite intense research initiative, studies have been lacking regarding what teacher competencies are beneficial for successful outdoor education. The aim of this study is to investigate opportunities and challenges that are unique to outdoor education and teacher competencies beneficial for successful outdoor education. This was done by interviewing 5 certified biology teachers. Teachers were chosen from three different educational levels – university, senior high and high school –with the purpose to obtain a more complete perspective since they can provide different views about the research matter. Teachers from higher education has shown to focus more on the theoretical background while teachers from senior high and high school tends to focus more on the practical implementation. Thematic analysis was used to examine the interview material. The results showed that the teachers focus primarily on outdoor education’s educational opportunities and logistical challenges. To a large extent teachers emphasized learning by senses, outdoor environment enriching learning about ecology and species, and how framework factors limit outdoor education from being practiced. Secondary, it was argued by the teachers there are social opportunities and challenges with outdoor education in the form of benefiting and unfavourable for students’ wellbeing and the class’s group dynamics. Furthermore, teachers believed that a teacher’s academic and didactic competencies are the most valuable for successful outdoor education. Other competencies were also outlined by the analytic analysis how the teachers prepare and practice outdoor education. Their work practices emphasized management, relational and collegial competencies. To a large extent no noteworthy variations were found between teachers from different education levels. Potentially, teachers’ view of outdoor and indoor education as more similar than different. For further research it is recommended to investigate how teachers practice outdoor education to further build upon what types of opportunities, challenges and teacher competencies can be beneficial to consider for successful outdoor education. / Utomhusundervisningen är något som forskningen har undersökt under de senaste 40 åren. Trots detta har endast lite forskning gjorts gällande vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Målet med denna studie var att utforska möjligheter och utmaningar som är unika för utomhusundervisning och vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga. Studien utfördes genom att intervjua 5 legitimerade biologilärare. Dessa lärare valdes från tre olika utbildningsnivåer – universitet, gymnasiet och högstadiet – i syfte att få ett mer komplett perspektiv. Den huvudsakliga skillnaden mellan lärare från olika utbildningsnivåer ligger i deras fokus. Lärare från högre studier tenderar att fokusera mer på den teoretiska bakgrunden i jämförelse med lärare på gymnasie- och högstadienivå där mer fokus riktas mot det praktiska genomförandet av utomhusundervisningen. En tematisk analys användes för att examinera intervjumaterialet. Resultatet visade att lärare fokuserade i första hand på utomhusundervisningens möjligheter att lära och logistiska utmaningar. I stor utsträckning betonadelärarna hur utomhusmiljön möjliggör lärande med fler sinnen, och utomhusmiljöns bidrar till ekologi- och artundervisning, samt ramfaktorer som förhindrar utförandet av utomhusundervisning. I andra hand framgick det att lärarna ansåg att utomhusundervisning har både sociala möjligheter och utmaningar eftersom det kan vara såväl fördelaktigt som ogynnsamt förelevernas välbefinnande och klassens gruppdynamik. Dessutom tyckte lärarnaatt en lärares akademiska och didaktiska kompetenser är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Andra kompetenser var också identifierade under den tematiska analysen utifrån hur lärarna förbereder och utför utomhusundervisning. Deras arbetsmetodik underströk organisatoriska, relationella och kollegiala kompetenser. Möjligtvis upplever lärare att utomhus- och inomhusundervisning är mer lika än olika. Inga märkbara skillnader hittades mellan lärare från olika utbildningsnivåerna. Framtida studier rekommenderas utforska hur lärare bedriver utomhusundervisning i fält för att undersöka vidare vilka möjligheter, utmaningar och lärarkompetenser som är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning.

Vår studie innehåller förskollärares syn på hur det kollegiala lärandet går till i förskolans verksamhet. Tidigare forskning påvisar hela arbetslagets gemensamma syn på kollegialt lärande och att detta även dokumenterats genom observationer. Avsaknad av den enskilda pedagogens åsikt kring hur det kollegiala lärandet bedrivs i förskolans verksamhet vill vi undersöka genom att låta pedagoger svara på en enkät som ger utrymme för den egna åsikten. Vi är intresserade av att få syn på hur den enskilda förskolläraren ser på hur det kollegiala lärandet implementeras i det dagliga arbetet. Vårt intresse för det kollegiala lärandet har vuxit under vår utbildningstid och vi finner det intressant och viktigt att belysa hur arbetet rent praktiskt genomförs i verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare anser att det kollegiala lärandet går till på förskolan och hur det upplevs av den enskilda pedagogen. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter där det lämnas utrymme för den svarande att ge ett utförligt svar genom att svara på öppna frågor kring det kollegiala lärandet. Frågorna är utformade utifrån hur Skolverket förklarar de olika delarna idet kollegiala lärandet och frågorna är därmed formade efter de riktlinjer som är satta att följa för förskolans verksamhet. Då Läroplan för förskolan (2019) är utformad efter ett sociokulturellt synsätt har vi valt denna teori som grund då vi undersöker området. Läroplanen och Skolverket (2022) är de riktlinjer som alla som arbetar i förskolan ska följa, och innefattar vårt berörda ämne; kollegialt ärande. Resultatet visar att de flesta som besvarat vår enkät har liknande erfarenheter och uppfattningar om vad det kollegiala lärandet är, men att metoderna för att förankra det i arbetslaget kan se olika ut. Vidare påvisar resultatet att det kollegiala lärandet implementeras i förskolans verksamhet genom olika strukturerade tillvägagångssätt. I vårt resultat framgår att det insamlade datamaterialet övergripande benämner det kollegiala lärandet som en grund i att förskolan utvecklas

The research in this paper explores how preschool staff handles and deals with conflicts within preschool. My aim is to highlight their methods of conflict management, how it relates to their role within the preschool, and how their personal experiences and personality can be seen as an asset for their work with their colleagues and with the children. This qualitative study is based on a social constructivist and phenomenography perspective. Where I conducted several in person interviews with different staff at a preschool, to get and overview of their individual roles and contributions to the preschool. Through my interviews I got an overview perspective on how their personal experience and personality effects their line of work and how it can help them not only to care for the children but handle situations such as conflict management.

Följande studie syftar till att undersöka hur rektor, förskollärare och barnskötare beskriver förskollärarens ansvar och kollegiala ledarskap. Semistrukturerade intevjuer har använts för att få en uppfattning av vad förskolepersonal har för uppfattning om förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap.  Studien har en teoretisk utgångspunkt i Bernsteins teori som beskrivits av Osa Lundberg (2023). Teorins begrepp rekontextualiseringsfält, klassifikation och inramning används för att förklara hur respondenterna beskriver förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap. Enligt Bernsteins teori påverkas pedagogiska verksamheter av vad som kommuniceras inom den. I relation till vår studie används teorin för att synliggöra om det finns delade uppfattningar om förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap.  Resultatet från studien visar att rektorer, förskollärare och barnskötare har en gemensam bild av förskollärarens ansvar och kollegiala ledarskap när de beskriver uppdraget utifrån styrdokument. Studien visar även att när rektor, förskollärare och barnskötare beskriver ansvaret och det kollegiala ledarskapet i deras praktik framgår det delade uppfattningar kring vad det innebär. / The following study aims to investigate how principals, preschool teachers andchildminders describe the preschool teacher's responsibilities and collegialleadership. Semi-structured interviews have been used, as method to get anidea of what preschool staff think about the preschool teacher's responsibilityand collegial leadership.The study has a theoretical starting point in Bernstein's theory as described byOsa Lundberg (2023). The concepts of the theory recontextualising fields,classification and framing are used to explain how the respondents describe thepreschool teacher's responsibility and collegial leadership. According toBernstein's theory, educational activities are affected by what is communicatedwithin them. In relation to our study, the theory is used to make visible whetherthere are shared perceptions of the preschool theacher ́s responsibility andcollegial leadership.The results from the study show that principals, preschool teachers andchildminders have a common image of the preschool teacher's responsibilityand collegial leadership when they describe the assignment based on thegoverning document. The study also shows that when principals, preschoolteachers and childminders describe the responsibility and collegial leadershipin their practice, there are shared perceptions about what it means.

Formative assessment lies not in enhancing what is, but in advancing toward what will be. Little research has been conducted on formative assessment practices, nor collegial practices in an EFL context. The purpose of the current study is to determine what formative assessment practices are in place in two upper-secondary schools and the impact that collegial learning plays in the adoption of these practices. This qualitative research design comprises four teachers and ten pupils using the focus group interview method. The findings reveal that there are several disparities in the two schools with regards to the adoption of formative practices, with one adhering to summative procedures. Furthermore, one of the more significant findings emerging from this study is that there seems to be a relation between collegial learning and common assessment practices. This finding has pedagogical implications which could be usefully explored in further research. Finally, this study also highlights that formative assessment practices can be implemented successfully without any resistance or reluctance from the learners.

Introduction: What is meant by the need for education to rest on a scientific basis? According to Skolverket is at the heart of successful school development in education on scientific basis and proven experience. Theoretical starting points: In this section I will highlight the theoretical concepts that include in the work on the scientific basis. The theoretical concepts are: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning. Previous research: In this section I will explain what the research says that education should rest on a scientific basis. Then describe what the research says about school development. Then summarize Fröbels pedagogical philosophy and finally summarize the curriculum theory of the preschool. Forskningen säger att Purpose and issues: The purpose of this essay is to seek answers to what it means to preschool shall rest on a scientific basis and how to apply this to the business. Methods: The study is based on a qualitative data collection. The choice is based on the qualitative method is more appropriate for my study because the research question is about examining how preschool teachers perceive meaning with a scientific basis and how they understand their activities in relation to school laws and curriculum. Results: The result showed that preschool teachers experienced a lack of time, support from preschool managers and too little training. Also, the difficulty of transturning research into practice. Discussion: In the discussion section I discuss what came up in the results linked to previous research. I am debating that the results showed that in preschool It becomes more focus on the organizational, that the business will go around and work, instead of focusing on pedagogical issues and how to work research-based. Keywords: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning

The purpose of this master`s thesis has been to both describe the prevalence of collegial learning in a municipal principal's unit, as well as to contribute to an understanding of whether competition between schools can affect the development of the principal's profession, the operations of the schools and the chain of command of the municipality. As theoretical and methodological starting points I have used ethnography, nexus analysis and learning in practice communities. Six interviews and three observations of principals' meetings have been conducted. The results show that there are collegial work processes present during the principals' meetings, albeit to a small extent, and that competition between schools affects the development of the principals' profession, the activities of the schools and the chain of command of the municipality. My conclusions based on this study are that collegial learning between principals could develop the profession of principals, the operations of schools and the chain of command, if the collegial work processes have a clear common goal, which principals analyze, problematize and share their activities with others, which subsequently leads to a common understanding. Collegial learning could also help counteract competition and rivalry and instead be used to create a community where principals see each other as assets and possible work partners. / Syftet med denna  mastersuppsats har varit att dels beskriva förekomsten av kollegialt lärande i en kommunal rektorsenhet, dels att bidra med en förståelse om huruvida konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Etnografi, nexusanalys samt lärande i praktikgemenskaper har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer och tre observationer av rektorsmöten har genomförts. Resultatet visar att det förekommer kollegiala arbetsprocesser under rektorsmötena, om än i ringa mån, samt att konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Mina slutsatser utifrån denna studie är att kollegialt lärande mellan rektorer skulle kunna utveckla rektors profession, skolornas verksamhet och kommunens styrkedja om de kollegiala arbetsprocesserna har ett tydligt och gemensamt mål samt att rektorerna analyserar, problematiserar och delar sin verksamhet i syfte att nå en gemensam förståelse. Kollegialt lärande skulle också kunna hjälpa till att motverka konkurrens och rivalitet och istället skapa en gemenskap där rektorerna kan se varandra som en tillgång och en möjlig samarbetspartner.

Philosophiae Doctor - PhD / In concluding this dissertation I am reminded of Patton's (1990) contention that in order to decide what the appropriate unit of analysis is in a study, you need to decide what it is you want to be able to say something about at the end of the study. The unit of analysis of this study was the characteristics of and strategies for developing a successful school. At the end of this study, in relation to the South African education context, I wanted to say something about what a successful school looks like and, with special reference to school OD, how a school can become successful by examining Modderdam's success story (the case) in relation to TIP's school OD model (the intervention), international and local research on successful schools (the literature), and' current South African education policies and reform initiatives (national education reform). I was particularly concerned with saying something about the implications of this study for education reform in South Africa and, where possible, other contexts. These intentions were based on the two broad aims of this study which were: The nature of this study was illuminative and not scientifically absolute. Based on the principle of learning from success it endeavoured to deepen our understanding of what constitutes a successful school and how a school can become successful. The particular context is the South African education reform process. As such, it aimed to provoke insights rather than definitive answers in response to the aims of this study. The insights that have been generated by this study have manifested at different levels of 'depth'. Chapter eight discussed emerging insights which ranged from findings such as the striking similarity between the case study's successes and the twelve generic characteristics of a successful school based on the literature, to the contention that, unlike schools in a developed context, a school in the South African context cannot be the primary unit of change. Chapter nine consolidated these emerging insights into three key insights which have in some respects gone beyond the aims of this study by, for example, proposing a framework of core conditions for an enabling school level environment. In summarising this study's insights I have attempted to portray the iterative nature of propositional order. In accordance with its two broad aims, the table below summarises this study's main insights and the implications of these insights for education reform in South Africa and beyond. the analysis process by starting with those which are of a more basic, 'findings' level and finishing with those which are of a more deeper,