Syftet med studien är att undersöka idrottslärares arbete med undervisningsmetoder som möjliggör en skola för alla. Samt att undersöka eventuella kompetenser eller kunskaper som idrottslärarna upplevs sakna inom möjliggörande metoder för ämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka ett fenomen. Sex intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar i olika årskurser, från förskoleklass till gymnasiet samt särskola i hela landet. Alla idrottslärare har en lärarlegitimation och har varierad grad av fortbildning.    Resultatet visar att idrottslärarna har höga ambitioner till att anpassa och inkludera för alla elever i idrottsundervisningen. De som framkommer är att idrottslärarna upplever ha begränsat med tid för det inkluderande arbetet samt önskar de ett bredare kollegialt samarbete. De uppmärksammas även att idrottslärarnas habitus inte varit tillräcklig utmanande under lärarutbildningen för att kunna variera undervisningsmetoder. Man kan urskilja ett antal pedagogiska undervisningsmetoder i deras berättelser, däremot lyfts inga ämnesspecifika undervisningsmetoder. I ett framgångsrikt kollegialt lärande sker ett utbyte av erfarenheter mellan idrottslärare men även mellan specialpedagoger och speciallärare samt handledare. Då det inte är lika beforskat om möjliggörande tillvägagångssätt som främjar alla elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa behövs vidare forskning kring konkreta ämnesspecifika undervisningsmetoder. Samt vidare forskning angående vikten av kollegialt lärande för yrkesprofessions utveckling. / The purpose of this study is to examine PE- teachers’ work with teaching methods that enable a school for all. And to investigate any eventual skills or knowledge that PE-teachers are perceived to lack when it comes to enabling methods regarding physical education. We used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to investigate a phenomenon. Six interviews were conducted with PE-teachers in different grades, from preschool classes to high school and special need schools throughout the country. All PE-teachers have a teacher ID and have a varied degree of in-service training.   Results show that PE-teachers have high ambitions to adapt and include all students in PE. What emerges is that the PE-teachers feel that they have limited time for the inclusive work and that they want a broader collegial collaboration. It is also noted that the PE-teachers’ habitus has not been sufficiently challenged during teacher training to be able to vary teaching methods. One can distinguish a number of pedagogical teaching methods in their stories; however, no subject-specific teaching methods are highlighted. In successful collegial learning is there an exchange of experiences between PE-teachers but also between special educators or special teachers and supervisors. As there is less research on enabling approaches that promote all students’ participations in PE, further research is needed on concrete subject-specific teaching methods. As well as further research regarding the importance of collegial learning for professional development.

A school district on a Native American reservation in the southwestern region of the U.S. decided to implement the Teacher Advancement Program (TAP) to improve teacher instructional effectiveness and student academic achievement. Although researchers have documented successes of the TAP in high-poverty urban school districts across the U.S., little is known regarding the TAP implementation in remote Native American cultural context schools. The purpose of this study was to investigate if the collaborative process of the TAP implementation changed the teachers' instructional practices. Using Vygotsky's social constructivism, which emphasizes that learning happens through interactions and cooperation of people in their environments, this qualitative case study investigated 9 teachers' perceptions of the TAP implementation using interview, walkthrough observation and document analysis at the schools. The research questions focused on teachers' perceptions of TAP elements, their experiences, changes in practices and the influence of the Native American setting. A qualitative data analysis software program and constant comparison method were used to manage and analyze the qualitative data. Findings indicated that positive collegial collaboration, teacher attitude, and instructional change were associated with the TAP implementation, teacher evaluation (most challenging experience), teacher professional growth, and student academic achievement growth (most rewarding experiences). A district professional development plan was created to build on the strength of the TAP collegial collaboration and to meet the rigorous demand of the new state College and Career Readiness standards. The change of teachers' working in isolation to collegial collaboration reflects a positive social change for continuous inquiry into both student and teacher learning.

Denna studie syftar till att synliggöra förstelärare inom musiks upplevelser av deras förutsättningar för professionella praktiker och deras uppfattning om professionell utveckling. Genom en kvalitativ intervjustudie utfrågas tre individer. Studien använder ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. En semistrukturerad intervjuform används vid insamling av data där förstelärare får beskriva hur de arbetar med dessa områden samt deras upplevelser om arbetet. Materialet spelas in, transkriberas och analyseras därefter genom en tematisk analysmetod. Studien har tagit avstamp från undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner som är skriven av Nordgren m.fl. (2019). I deras studie framkommer det att lärare i många fall saknar goda förutsättningar för planering och efterarbete. Inom dessa områden saknas en infrastruktur som stödjer systematiskt arbete, detta gäller även vid kartläggning av elevers resultat. I min studies resultatdel redovisas fungerande lösningar på hur lärare och skola bättre kan arbeta med dessa problem.   I min studies resultat framkommer det att läsning av forskningslitteratur beror på intresse, tid och behov. Det finns dock lite till ingen avsatt tid för detta. Resultatet visar att det organisatoriska stödet spelar en stor roll i den akademiska forskningens inflytande på skolor genom att till exempel vidarebefordra relevant forskning, skapa pedagogiska utvecklingsgrupper och anordna föreläsningar. En hög vilja att utvecklas bland lärarkollegiet påverkar också forskningsintresset positivt. Enligt resultatet är forskning idag inte relevant vid planeringsarbetet utan används istället mer som en grund för hur lärare arbetar.   Musiklärares planeringsarbete skiljer sig vid grupp- och enskild undervisning visar resultatet. Vid enskild undervisning står elevens intresse och läroplan i fokus. Vid gruppundervisning förespråkas en grundmall för planeringsarbetet som går att återanvända år till år för att spara planeringstid. I resultatet presenteras individanpassningslösningar för gruppundervisning.   Resultatet visar att förstelärare ser kollegialt samarbete som en nödvändighet. Organisatoriskt stöd är viktigt inom detta område och flera lösningar presenteras i resultatet såsom arenaföreläsningar, pedagogiska grupper och klassrumsbesök. Resultatet visar att digitala läroplattformar används flitigt för systematiskt arbete vid kartläggning och återkoppling. / This study aims to show lead teachers in music experience terms which relate to their professional practices and their professional development. Through a qualitative interview study three individuals are questioned about their work and working conditions. This study uses the perspective of hermeneutics as it’s starting point. The collection of data is made through semi-structural interviews through which lead teachers describe how they work and how they experience their work.  The data is recorded, transcribed, and thereafter analysed via a thematic analyse method. This study is based on a Swedish study from Nordgren et al. (2019) called Lärares planering och efterarbete av lektioner. A conclusion of their study is that most teachers do not have sufficient conditions for planning in Swedish schools. There is an absence of infrastructure to support systematic work. This lack of systematic support also applies to the surveying of students results. My study provides working solutions for these problems. These solutions include methods on how teachers can work more effectively with existing conditions and how school management can provide events and arrangements for their teachers to advance collegial collaboration.   The results show that the reading of scientific research literature is based on teachers’ interest, time and need. With that said there is little to no time for this in working hours. The results indicate that organised support plays a big part of the amount of influence academic research have in schools. A collective wish for high goal attainment amongst teachers have a positive impact on the interest of reading research. The results reveal that today’s research is not relevant in the planning of lessons. It is instead used as a groundwork for how to work as a teacher in general.   The results show that music teachers work differently when planning for a lesson with an individual compared to lessons involving groups. In an individual lesson the students’ interest in combination with the curriculum is what is most important. For group classes teachers advocate creating a comprehensive groundwork which can be reused each year. This saves time and energy according to the results. Solutions on how to work with individualisation in group classes is presented in the results.   The results reveal that lead teachers view collegial cooperation as a necessity. Organised support is needed for the cooperation to function. Several solutions are presented in the results such as arena lectures, open lesson, and communities of practice. The results show that digital learning management systems are used frequently for assessment and feedback.

Den svenska lärarkåren har förändrats under de senaste åren. Fler lärare med olika utbildningsbakgrund har börjat arbeta i den svenska skolan. Detta skapar nya utmaningar för rektorn som den pedagogiska ledaren att leda och skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet bland skolans pedagoger. Genom en fenomenologisk ansats undersöks de utländska lärarnas upplevelser av det kollegiala lärandet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem utländska lärare. De har fått beskriva deras upplevelse av och förväntningar kring men också de möjligheter och utmaningar de stött på i samband med det kollegiala lärandet på skolan. Hur begreppet utländsk lärare används i denna studie förklaras i introduktionen. Huvudsakliga resultaten visar att de intervjuade lärarna upplever kollegialt lärande som ett samarbete mellan de som ingår i kollegiet men detta samarbete kunde se ut på olika sätt. En del lärare såg det som ett samarbete för att exempelvis spara tid eller underlätta planering medan andra såg det som ett sätt att utveckla sin egen och andras praktik. De intervjuade lärarna upplever att engagemang från skolledare och kollegor är en nyckelfaktor när det kommer till det kollegiala lärandet men sättet de två yrkesgrupperna förväntades visa sitt engagemang var olika. Av kollegor förväntade de sig att de skulle vara förberedda och delta aktivt medan skolledare förväntades vara insatta, skapa förutsättningar för och värdesätta detta arbete. Vidare upplevde de att de bidrog till det kollegiala lärandet först efter att de stärkt sitt akademiska språk och kommit in i den svenska skolkontexten som enligt de intervjuade lärarna skedde först när de började arbeta i den svenska skolan. Studien visar också att de utländska lärarna initialt inte känner sig rustade för den svenska skolan trots att de förvärvat en svensk lärarexamen.   Studien visar att rektorer behöver stärka handledningen av de utländska lärarna när de börjar arbeta i den svenska skolan. Handledningen ska i första hand handla om att komma in i den svenska skolkontexten.  De utländska lärarna behöver också stöttas i utvecklingen av deras akademiska språk för att i ett tidigt skede vara en del av det kollegiala lärandet på skolan. / In recent years, more teachers from different educational backgrounds have started working in Swedish schools. This creates new challenges for principals who, as pedagogical leaders, must lead and create appropriate opportunities for collegial learning among their educators. Through a phenomenological approach, immigrant teachers' experiences of collegial learning have been examined. Semi structured interviews were conducted with five immigrant teachers.  These teachers were given the chance to discuss their experiences of collegial learning, their expectations, opportunities and challenges that they encountered in connection with collegial learning at the school. The way the term immigrant teacher is used in my study is explained in the introduction.    The main results show that the interviewed teachers view collegial learning as a collaboration between those who are part of the college, but this collaboration differed in approach. Some teachers saw it as a collaboration to save time or facilitate planning while others saw it as a way to develop their own and others' practice. The interviewed teachers feel that commitment from school leaders and colleagues is the primary factor when it comes to collegial learning, but the way the two professional groups were expected to show their commitment was different. Colleagues are expected to be prepared and participate actively, while school leaders were expected to be experienced, create conditions for and value this work. Furthermore, they felt that they could only contribute to collegial learning after they had strengthened their academic language and immersed themselves into the Swedish school context, which, according to the interviewed teachers, only happened once they started working in Swedish schools. The study also shows that the immigrant teachers initially do not feel equipped for the Swedish school despite having acquired a Swedish teaching degree. The study shows that principals need to strengthen their guidance of immigrant teachers when they start working in the Swedish schooling system. This guidance should primarily be about supporting immigrant teachers to adapt into the Swedish school context. Immigrant teachers also need to be supported in the development of their academic language from an early stage, in order to be able to be part of the schools collegiate learning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers synsätt och deras arbete i samband med konflikthantering i förskolan kan skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger från två olika arbetslag har vi undersökt hur de ser på konflikter mellan barn och sin egen roll i samband med dessa, samt vilka kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier som de uttrycker att de använder sig av. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fredsforskaren Richard Cohens konflikthanteringspyramid, som är en teoretisk modell indelad i fyra olika nivåer: förebygga, hantering, hjälpa och stoppa. Modellen används i studien för att synliggöra de olika arbetsområden som konflikthanteringsarbetet består av. Konflikter mellan barn är vanligt förekommande i förskolans vardag och trots att de kan vara komplexa för pedagogerna att hantera så spelar bemötandet i samband med dessa en stor roll för barnens kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Tidigare forskning har visat att miljöns organisering och pedagogers agerande i samband med konflikter mellan barn har en stor inverkan på barnens egen konflikthanteringsförmåga. Att skapa förutsättningar för barnen att själva komma fram till en lösning anses vara mest produktivt för deras utveckling och lärande. En del pedagoger har dock en tendens att inta en auktoritär ledarroll trots att det ingår i förskolans uppdrag att föra vidare det svenska samhällets demokratiska värderingar, samtidigt visar forskning att pedagoger sällan diskuterar ledarstilar och konflikthanteringsstrategier med varandra. Resultatet visade att samtliga pedagoger ser på konflikter som potentiella lärandetillfällen, men att deras syn på konflikter som positiva eller negativa påverkas av hur de hanteras. Pedagogerna använder både kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier och ett stort fokus läggs på det förebyggande arbetet. Resultatet tyder på att skillnaderna i arbetssätt och ledarstilar är som störst vid icke akuta konflikter, vilket kan bero på att de tolkar situationer och bedömer hur och när de ska gå in som tredje part i barns konflikter på olika sätt. Samtliga pedagoger förespråkar medling men resultatet tyder på att de i större utsträckning använder andra strategier vid konflikter mellan barn. Studiens slutsats är att pedagogerna med fördel kan arbeta vidare med kollegialt arbete gällande hur de kan stötta barnen när de går in i deras konflikter, för att skapa en gemensam grund. Det kan i förlängningen leda till att barnen lär sig använda fler konstruktiva konflikthanteringsstrategier.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.

Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka matematiklärares erfarenheter och upplevelser kring möjligheten att identifiera samt bemöta de varierade kunskapsnivåerna inom det heterogena matematikklassrummet. En kvalitativ intervjuundersökning gjorde det möjligt att få en uppfattning om informanternas erfarenheter och upplevelser kring detta fenomen. För att få svar på studiens frågeställningar har tre mellanstadielärare, inom ämnet matematik, från olika skolor, med olika lång erfarenhet inom yrket och från olika platser i landet intervjuats. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär där informanterna givits stor frihet i att förmedla sina erfarenheter och upplevelser. Studien skildrar hur arbetet kan anordnas i praktiken samt vilka svårigheter och hinder lärare kan ställas inför. Resultatet visade att lärarna anser att anpassningar bör göras på gruppnivå i den mån det går samt att undervisningens innehåll ska anpassas utifrån den matematiska kunskapsnivå eleven befinner sig på. De arbetssätt och metoder som informanterna ansåg vara särskilt framgångsrika för att bemöta den heterogena undervisningsgruppens olika behov är anpassningar, att lära ut strategier och att lära tillsammans. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en önskan hos samtliga lärare att i ännu högre grad kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. / The purpose with this study was to examine mathematics teachers' experiences around the possibility of identifying and responding to the varied levels of knowledge within the heterogeneous mathematics classroom. A qualitative interview survey made it possible to get an idea of the informants' experiences around this phenomenon. To get answers to these questions, three middle school teachers, in the subject of mathematics, from different schools, with different lengths of experience in the profession and from different places in the country have been interviewed. The interviews have been of a semi-structured nature where the informants have been given freedom in communicating their experiences. The study describes how this work can be done in practice and what difficulties and obstacles teachers can face. The results showed that the teachers believe that adaptations should be made at group level as far as possible and that the content of the teaching should be adapted based on the mathematical knowledge level the student is at. The working methods and methods that the informants considered to be particularly successful in meeting the heterogeneous teaching group's different needs are adaptations, teaching strategies and learning together. A conclusion that can be drawn from the results of the study is that there is a desire among all teachers to be able to support the students to an even greater degree in their knowledge development.

Diploma thesis named "Communication between teacher and pupils at a primary school" considers adults attitude to children, specifically teachers attitude to pupils. It describes the development of attitude to children as an important factor which shapes educational attitude to children in a context of current changes in child education. The thesis defines two basic attitudes - the collegial and authoritarian. It provides information on components allowing an effective reception of information, which is neccessary to understand the meaningfulness of the collegial attitude. It characterizes effective and ineffective communicational skills that can be found in these educational attitudes. The practical part is an action research that maps abilities and skills of starting teacher which follow the colegial educational attitude in practice. It tries to assess the success rate of attempts of using the collegial attitude in teaching, which is being done through observation, self-reflection, observation of other pedagogues and getting feedback from them.

Student Number : 0106532X - PhD thesis - School of Education - Faculty of Humanities / Managerialism and collegiality are employed in this thesis as constructs through which to make sense of the changing nature of management in a South African university. The rise and dominance of the managerialism discourse is examined with respect to organisational change and restructuring. As principally a qualitative research project, a single case study of the University of the Witwatersrand (Wits) is investigated using interviews, documentary analysis and focus group discussions as the main sources of data from 2001 to 2004. The study is exploratory and strives to establish how and why management has changed. It does so by investigating the underpinning changes in the organisational regime and the different levels of management; the role of the Senior Executive Team, the changing nature of the deanship and the head of school position as a consequence of the merger of departments and the creation of a school structure. Although management in higher education is recognised as having existed for as long as the establishments themselves, the thesis is concerned with the changes in power and authority of academic leaders, the struggle with their ‘lived’ tension between academic leadership or collegiality and managerialism and the implications of this for academic practice. The thesis illustrates that changes in management at Wits demonstrate efforts towards an era of post-managerialism, in this specific case best described as ‘contrived collegial managerialism’. The concept of ‘contrived collegial managerialism’ refers to how the domination of managerial practices from above has altered collegial relations from below. This has resulted in the weakening of academic leadership with profound implications for academic work and practice. Only through strengthened academic leadership at the different levels of university management and primarily school and disciplinary levels, can the university survive the indignities of the increasing corporatisation of its strategies, processes and management practices which constrain the opportunities for meaningful engagement and development of intellectual projects. It is only at disciplinary level, through strengthening the position of heads of department as academic leaders, that collegial relations can be developed and pressure towards upward accountability structures counteracted. Without this, the university risks being consumed by corporate practices at the expense of its unique quality and contribution to society, academic and intellectual advancement.