This study is exploring how social workers working for the Social Services in the Stockholm area, experience the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC), which has become part of the Swedish law. The Social workers that participated in the study, are working with children that are being abused or witnessing abuse in their home environment. The students of the study focus on how the social workers think the new law can affect them in their work with the children. Furthermore, this study wants to investigate, if the new law can give the social workers a different approach when working. There were six social workers that participated in the study from different Social Service offices within the Stockholm area. The result of the study showed that the social workers were positive towards UNCRC becoming part of the Swedish law, but they illustrated having a low trust in how it will affect them in the practical work. However, collaboration with the welfare system, could make a difference on the children's future. The social workers also explained, that with the right knowledge, they could intercept the abused kids in their home earlier and faster.

Utgångspunkten för studien var att Kriminalvården fick kritik från barnrättskommittén när det gäller barn till föräldrar som är frihetsberövade. Kritiken riktades bl. a. mot att barn dels reser långt för att besöka sin förälder samt dels att barn som reser långt inte med automatik får förlänga besökstiden på vissa anstalter. Uppsatsen har samtidigt pekat på utmaningar och viktiga förutsättningar för att beakta barnkonventionen inom kriminalvården. I ett svenskt sammanhang, efter att barnkonventionen blivit lag i Sverige 2020, har organisationsutvecklingen med avseende på uppfyllande av barns rättigheter inom den offentliga sektorn varit relativt outforskad. Uppsatsen fyller förhoppningsvis en del av den kunskapsluckan. Syftet med denna studie är att visa hur Kriminalvården utvecklats med avseende på uppfyllande av barnkonventionen. Frågeställningarna fokuserar på hur kriminalvården förbättrar sin verksamhet genom att ständigt beakta barnkonventionen vid ärende som rör barn. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Datainsamlingen till denna studie skedde genom semi-strukturerade intervjuer, nio respondenter som är barnombud på olika nivåer i hierarkin i region väst deltog. Studien visar att Kriminalvården styr sina processer centralt uppifrån genom att informera om lagstiftning och nationella riktlinjer för att förmedla hur barnkonventionen ska beaktas i regioner och lokala enheter. Sedan tolkar varje enhet riktlinjerna på det sättet som passar verksamheten såsom häkte, anstalt eller frivård. Studien visar att det krävs mer samarbete mellan olika myndigheter för att främja arbetet mot barnets bästa. Enligt studien räcker det dock inte med att beakta barnkonventionen i handböckerna eller genom utbildningar utan det ska finnas ett personligt engagemang hos medarbetarna om de ska anses vara kundorienterade. / The starting point for the study was that the Swedish Prison and Probation Service received criticism from the Committee on the Rights of the Child when it comes to children of parents who are deprived of their liberty, criticism that children travel far to visit their parents, and criticism that children who travel far may not automatically extend their visit to certain institutions. At the same time, research has pointed to challenges and important conditions for considering the Convention on the Rights of the Child in the prison service. In a Swedish context, after the Convention on the Rights of the Child becomes law in Sweden in 2020, the organizational development with regard to fulfilling children's rights in the public sector has been relatively unexplored. The research aims to fill part of that knowledge gap. The purpose of the study is to see how the Swedish Prison and Probation Service develops with regard to compliance with the Convention on the Rights of the Child. The issues focus on how the prison service improves its activities in order to constantly consider the Convention on the Rights of the Child in matters concerning children. The study was conducted through a qualitative study. Data collection for this study was done through semi-structured interviews, nine respondents who are children's representatives at different levels in the hierarchy in the region west. The study shows that the Swedish Prison and Probation Service controls processes centrally from above by informing legislation, national guidelines for communicating how the Convention on the Rights of the Child is taken into account to regions and then to local units. Then each unit interprets the guidelines in the way that suits the unit type, such as detention, institution, or probation. The study shows that more cooperation is needed between different authorities to promote work for the best interests of the child. According to the study, however, it is not enough to consider children's conventions in the handbooks or through training, but there must be a personal commitment on the part of employees considered customer-oriented. / <p>2021-06-11</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andra faktorer än bara lagar som påverkar förutsättningarna för att socialsekreteraren ska kunna utföra sitt arbete på ett adekvat sätt och att det i nuläget finns fler hinder än möjligheter för en socialsekreterare att arbeta för barnets rättigheter och bästa. / The purpose of this thesis has been to investigate the factors that are influencing govern social workers' work with children's rights and participation and the importance of the Convention on the Rights of the Child in the work of social workers and whether any changes has occurred since the Convention on the Rights of the Child was incorporated into law. The study was based on five qualitative semi-structured interviews, three of which were conducted with social workers and two with current assistant unit managers in a family unit. The empirical data was analysed using thematic analysis, and the analysis was guided by the theoretical perspectives of systems theory and street level bureaucracy, as well as the theoretical concepts of child perspective and children's perspective. The study has shown that the Convention on the Rights of the Child has always played a natural part in the social workers' working methods, both practically and theoretically. However, the study also reveals that the major changes that have occurred since the Convention on the Rights of the Child became law are more related to the work of other actors rather than the social workers encountered in this study.  The overall conclusions of the study can be summarized in the following points; Social systems determine the social worker's ability to perform their work, Political priorities affect the social worker's conditions to a great extent, The Convention on the Rights of the Child has provided tools for other actors to adopt a child rights perspective, The organizational conditions in each unit play a major role. In conclusion, the results of our study show that there are many factors other than just laws that affect the conditions for the social worker to be able to perform their work adequately, therefore there are currently more obstacles than opportunities for a social worker to work for the rights and best interests of the child.

Denna studie beskriver utmaningar för socialt arbete mot barnarbete inom ASM-gruvarbete i Afrika. Detta är gjort genom en strukturerad litteraturöversikt där nio av 192 artiklar valdes ut, vilka tillsammans redovisar en översikt av existerande data. Uppsatsen är ämnad att tematiskt analysera omständigheter kring barnarbete i gruvor i Afrika, och hur förhållandet gällande socialt arbete mellan västerländska och afrikanska länder kan förstås avseende barn som arbetar med mineralbrytning i Afrika. Förhållandet mellan Afrika och västvärlden konkretiseras genom Demokratiska republiken Kongo (DRK) och koboltkedjan. Utgångspunkten för studien är barnkonventionen. Analysen diskuterar vad som behöver tas i beaktning för att uppnå hållbara förändringar. Studiens slutsats är att perspektiv på barnets bästa och barnarbete skiljer sig beroende på social kontext, vilket leder till utmaningar för socialt arbete mot barnarbete. Samarbetet mellan västvärlden och Afrika behöver stärkas än mer för att uppnå hållbar utveckling. / This study depicts challenges in social work against child labour in artisanal and small-scale mining (ASM) in sub-Saharan Africa. It is made through a structured review where nine of 192 articles were selected, which together provides an overview of existing data. The paper is aimed to thematically analyze circumstances of child labour in mines in Africa, and how the relationship of social work between Western and African countries can be understood regarding children mining in Africa. The relationship between Africa and the Western world is concretized through the Democratic republic of Congo (DRC) and the cobalt chain. The approach in this article is based on the Convention on the Rights of the Child. The analysis discusses what should be considered to achieve sustainable changes. It concludes perspectives on best interest of the child and child labour differs depending on the social context, leading to challenges for social work against child labour. Greater cooperation between the western world and Africa is needed for sustainable development.

This study examines how well the children’s perspective is taken into account in modern day urban planning, according to professionals within the field. It highlights both positive and negative experiences of the implementation of this perspective, in order to distinguish both flaws and strengths in the current methods. The study shows that some adults still regard children’s ideas as unnecessary, and that this is caused by the misconception that children’s wishes have a tendency to be unrealistic. Despite this image still occurring, there is often a willingness to include the children’s perspective. However, the resources to do so are often lacking, resulting in an unsatisfactory inclusion of children and their thoughts, in favor of more demanding and technical perspectives. Because of this, what is phrased as a children’s perspective is sometimes rather the image of what adults believe the children want, without actually having communicated with them. The analysis furthermore shows that the children’s perspective is often considered only after issues have arisen, when important decisions have already been made. In order to emphasize the importance of the children’s perspective, the UN:s Convention of the Rights of the Child has been acknowledged as a law in Sweden. However, the actualization of UN:s convention into planning procedures is lagging, possibly because it has not been properly adapted for the planning context, and is therefore difficult to apply to real life planning. The Swedish Planning and Building Act (PBL) has however not been adapted to incorporate the values of the UN:s convention in an urban planning context. Even though PBL requires affected parties to be consulted during the planning procedures, children are not mentioned as a specific group and are therefore sometimes forgotten. The study concludes that the planning procedures today do not fully live up to the intentions of the UN:s convention. However, the development seems to be heading in the right direction, even though the change is taking time. / I denna studie undersöks, genom en nulägesanalys, hur väl yrkesverksamma planerare och BKA-konsulter upplever att barnperspektivet tas hänsyn till i dagens samhällsbyggnadsprocesser. Ambitionen är att identifiera god praxis för inkludering av barnperspektivet, genom att lyfta positiva erfarenheter av, och brister i, implementeringen av barnperspektiv i dagens planeringsarbete. Rapporten utforskar vidare till vilken grad det deltagande som sker idag upplevs leda till meningsfull förändring, och vad som kan vara anledningar till att barnperspektiv ibland fastnar i välvilliga ord i lagstiftning och styrdokument snarare än att omsättas i praktiken. Genom att belysa dessa frågor är ambitionen att rapporten ska bidra till en bättre diskussion angående inkludering av barnperspektivet i den fysiska planeringen. Synen på barn och barns deltagande lyfts under studien som problematisk. Det framgår att vissa aktörer i beslutsfattande roller har en förutfattad mening om att arbete med barnperspektiv inte är meningsfullt, eftersom man antar att barnens önskemål kommer vara orealistiska. Detta anges vara en av anledningarna bakom varför diskussioner med barn ibland inte förs, och är en bidragande faktor till att andra perspektiv ofta prioriteras högre. Trots denna bild finns det ofta en vilja att involvera barn i dagens planeringsprocesser, men det saknas i många fall resurser att kunna göra detta fullt ut. Både mer tid och ekonomiska resurser behöver avsättas för att barnperspektivet ska kunna analyseras i tillfredsställande grad. Ett resultat av det ibland otillräckliga arbetet med barnperspektiv är att mycket av det som presenteras som barnperspektiv ofta inte alls är barnens perspektiv, utan istället en bild vad vuxna tror att barnen vill ha, då man aldrig kommunicerat med barnen. En identifierad ofta motarbetande kraft sett till barnperspektivet, är dagens höga ambitioner på bostäder, kombinerat med en kommersiell planprocess, som båda tar fokus från barnperspektivet. Barnperspektivet undersöks ibland inte i tillräcklig grad i standardprojekt, utan ofta kommer ofta först in om och när problem uppstått och viktiga beslut redan fattats. Analysen visar därutöver att barnkonventionens inkorporering i dagens planeringsprocesser ligger efter, trots att barnkonventionen är antagen som svensk lag och därför bör följas. Ett problem med att lyfta in barnkonventionen som lag utan att anpassa den till en planeringskontext är dock att den blir svårapplicerad. Barnkonventionen är i sin natur generellt formulerad, vilket gör att den efter dess inkorporering blir svårtillämpad. Den säger inte så mycket eftersom den varken ställer krav eller mer specifik vägledning i planeringsfrågor. Däremot finns det sedan länge kravställning i PBL som uttrycker att samråd ska ske med berörda parter. Barn som specifik grupp nämns dock inte här och glöms därmed ofta bort, antingen avsiktligt eller omedvetet. Sammanfattningsvis visar studien på att dagens planeringsarbete inte fullt ut lever upp till barnkonventionens intentioner. Trots detta noteras att utvecklingen går i rätt riktning, om än långsamt.

This study explores the challenges that unaccompanied minors face in accessing healthcare, especially mental health services, in Sweden. It uses a qualitative approach with five partici-pants aged 18–25, who were previously unaccompanied minors. Through interviews, the study identifies themes and patterns related to the theoretical framework, incorporating the KASAM theory and transcultural psychiatry, which emphasize self-reflection and cultural factors. The results reveal difficulties such as fear of impacting the asylum process, language barriers, anda lack of knowledge within the healthcare system. The study aims to contribute to understanding and improvements within the healthcare system. Limitations include a focus on Swedish conditions and the age group of 18–25. Suggestions for future research involve exploring wait times for psychiatric care and effectively communicating knowledge about mental health to these children to identify areas for improvement in healthcare. Overall, the study underscores the need to overcome barriers, customize healthcare to individual needs, and enhance understanding of this vulnerable group.

The Convention on the rights of the child (CRC) stipulates a set of rights for all children and declares that all national legislation should be in compliance with the convention. The CRC states that the best interests of the child shall be of primary consideration in all actions concerning children; that every child has the right to protection of their family relations as well as the right to know about its parents. The purpose of this study is to investigate how well does the Swedish regulation of establishing legal parenthood comply with the child’s family oriented rights stipulated by the CRC. The study uses a critical legal dogmatic method and is analysed from a theory of the best interests of the child principle. The result shows that the Swedish law strongly protects the child’s right to know about his/her genetic origin. However, the findings illustrate that the mentioned right is often seen as synonymous for what is best for the child, and therefore leaves no space for questioning other aspects that may affect the child’s well-being. Furthermore the results demonstrate that the Swedish family law mainly protects hetero normative families where none of the parents has changed their legal gender. The further away from this norm that the child’s family is, the more complicated it is to establish legal parenthood and therefor harder to protect the child’s right to its family relations. The paper argues that the Swedish family law hence leaves little space for what could be seen as the best interest of a specific child in a specific context, and by doing so diverges from the CRC which advocates contextually when analysing what is best for the child. The paper concludes that a more flexible law where the best interests of the child can be taken into account in greater extent could secure the rights of the child more effectively.

This study examines how the new temporary law (SFS 2016:752) guarantees the child’s right to mental health; focusing on the asylum-seeking unaccompanied minor. This subject is examined since the Swedish law that regulates migration got reduced to the minimum standards that can be found in the EU and in international conventions when Sweden received 163 000 asylum seekers during 2015. 35 400 of them were unaccompanied minors. This leads to the question if the new regulations jeopardize the child’s right to mental health. To answer that, this study’s theoretical ground that will be used is legal positivism. By practicing a legal-judicial method and law-based sociological method the study follows three questions; 1. What is Sweden bound to guarantee according to the Convention on the Right’s of the child, associated with the mental health of children and the provisions of the temporary law? 2. Does the temporary law constitute grounds for existential uncertainty, and is it thereby violating the child’s right to mental health? 3. What does the situation look like, related to the mental health of asylum-seeking unaccompanied minors? In relation to the Convention on the Right’s of the Child this temporary law, and the impact of it, is examined. In the discussion it is clear that not only article 24 (the child’s right to health) is fundamental to the question of mental health, but several other articles. The result of this study has shown that the temporary law clearly violates the asylum-seeking unaccompanied child’s right to mental health.

The purpose of this essay is to provide an overview of the children's football debate in the Swedish press. The study focuses on highlighting who gets to speak, which means of persuasion are used in the debate and whether there have been changes over time.  In children´s football several significant changes have been implemented since the Convention on the Rights of the Child was ratified in 1990. In part, it has concerned training and guidelines on how to train and play at these ages, as well as rule changes and the introduction of new national forms of play. These changes have been debated in different ways depending on the debater’s/actor’s worldview  The study's theoretical framework is based on the fact that all communication is rhetorical. It is based on rhetorical theory with a focus on the rhetorical situation and the three basic means of persuasion logos, ethos and pathos as well as the concept of doxa. The empirical analysis is based on rhetorical analysis. First, I do a qualitative study of the rhetorical situation and then a qualitative analysis of the forms of appeal. The analysis showed that the writers and actors who spoke up and received the most space in the Swedish press are predominantly men. The most common strategies and means of persuasion are pathos which is balanced by ethos and logos depending on the rhetorical situation. Furthermore, it can be deduced that the debate, with the time for the introduction of the new game forms, has undergone a change. The debates in the later time period have more positive voices, are more informative and fact-based, logos is a more common form of means of persuasion and the articles refer to research and proven experience. / Uppsatsens syfte är att ge en överblick av barnfotbolldebatten i svensk press. Studien fokuserar på att belysa vilka som kommer till tals, vilka övertygelsemedel som används i debatten och om det skett förändringar över tid.  Inom barnfotbollen har flera betydelsefulla förändringar genomförts sedan barnkonventionen ratificerades 1990. Dels har det gällt utbildning och riktlinjer kring hur barn ska träna och spela samt regeländringar och införandet av nya nationella spelformer. Förändringarna har debatterats på olika sätt beroende på vilken världsbild debattören/aktören har av hur barn- och ungdomsfotboll ska spelas.    Studien teoretiska ramverk bygger på att all kommunikation är retorisk och utgår från retorisk teori med fokus på den retoriska situationen och de tre grundläggande övertygelsemedlen logos, ethos och pathos samt begreppet doxa. Den empiriska analysen bygger på retorisk analys. Jag gör för en kvalitativ studie av den retoriska situationen och sedan en kvalitativ analys av appellformerna.   Analysen visade att de skribenter och aktörer som kommit till tals och fått mest utrymme i svensk press är övervägande män. Det vanligaste övertygelsemedlet är pathos som balanseras av ethos och logos beroende på den retoriska situationen.  Vidare går det att utläsa att debatten, efter hand sedan de nya spelformerna infördes, genomgått en förändring. Debatterna i den senare tidsperioden innehåller fler positiva röster och är mer informativa och faktabaserade, övertygelsemedlet logos är mer vanligt och artiklarna hänvisar i större utsträckning till forskning och beprövad erfarenhet.

Under flera decennier har barn fått stå tillbaka när städer har utvecklats utefter andra intressen. Barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 och efterföljdes av allmänna val år 2022. Därmed har det funnits anledning för många kommuner att revidera sina översiktsplaner och vid den revideringen arbeta med barns perspektiv och delaktighet. Frågan om barns perspektiv kan däremot urskiljas vara en utmaning för planerare på kommunerna. Denna studie har därför haft som syfte att undersöka hur kommuner kan arbeta med barns perspektiv i översiktlig planering för att skapa legitimitet för processen. Detta har gjorts genom att undersöka hur tre olika stora kommuner har gått till väga efter sina förutsättningar.  I studien har kommunernas dialograpporter och översiktsplaner studerats samt kompletteras med intervjuer av tjänstepersoner med inblick i processerna. Kommunernas arbete har därefter analyserats utifrån delaktighetsmodeller, olika synsätt på barn, planeringsteorier och en legitimitetsmodell.  Studien har visat att det råder stor skillnad i förutsättningarna för att hantera frågan i de tre undersökta kommunerna. Möjligheterna har varit störst i Göteborg, som märkbart också har haft en längre erfarenhet av att arbeta med frågan. I Lund har förutsättningarna varit något sämre och i Lysekil, som är den minsta av de tre kommunerna, har det funnits andra utmaningar som inte återfunnits i Göteborg och Lund. I Lysekil genomfördes ett arbete med barnkartor i GIS medan i Lund och Göteborg arbetades det främst med workshopar och dialoger för att få tillgång till barnens synpunkter. Slutsatser som kan dras från studien är att de planerande förvaltningarna på de studerade kommunerna har saknat rätt kompetenser för att arbeta med barn vilket har gjort stöttning utifrån vital. Rätt kompetens har antingen kunnat hittas inom andra förvaltningar eller inom andra pedagogiska institutioner inom kommunen. Samtidigt har det visat sig att det varit av stor vikt för att barns synpunkter skulle få genomslag i översiktsplanen, att personer på planavdelningarna varit direkt delaktiga i dialogerna med barn. När arbetet varit transparent, effektivt med återkoppling och översiktsplanen färgats av barns synpunkter har det inneburit en ökad nivå av delaktighet och legitimitet för de delaktiga barnen. Studien visar även att det finns ett syfte att åtminstone försöka driva processer med barns perspektiv då det kan bidra till högre ambitioner och mer kunskap oavsett utfall. / For several decades, children have had to stand back when cities have developed according to the interests of other stakeholders. The Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020 and was followed by a general election in 2022, which means that municipalities have had reason to revise their comprehensive plans and include children's perspectives when doing so. Children's participation has however been shown to be something that urban planners find challenging. The objective of this study is to examine the manner in which municipalities can engage with children's perspectives in the context of comprehensive planning and create a legitimate process. To this end, the study will analyse how three municipalities of varying sizes have worked with children's perspectives within their comprehensive plan according to their different conditions. In the study a series of documents, concerning the work of municipalities with children’s perspectives within their comprehensive plan were examined and interviews with officials having insight into the processes were conducted. The work of municipalities has then been analysed based on models of participation, different approaches to children, planning theories and a model of legitimacy. The study indicates a discrepancy in the conditions and knowledge of working with children's perspectives within the comprehensive plan across the three municipalities. The opportunities have been greatest in Gothenburg, which has notably had more experience of working with the issue. In Lund, the conditions have been somewhat poorer. In Lysekil, which is the smallest of the three municipalities, there have been other challenges that were not found in Gothenburg and Lund. Lund and Gothenburg worked with children's perspective through dialogues and workshops, while Lysekil carried out the work by utilising the method children´s maps in GIS.  The findings of the study indicate that municipal planning departments often lack the requisite competence to work with children's perspectives. It can therefore be beneficial to seek support from other municipal departments with the necessary competence to pursue the work. However, the study also demonstrates involving planners in work with children's perspective, as essential to ensure that the children's opinions are taken into account in the plan. It is also shown to be of significance to reconnect with the participating children at a later stage, to elucidate which of their opinions were incorporated and which were not, as well as to provide an explanation for the rationale behind the decision-making process. The study also reveals that children's comprehension of the process and the rationale behind their inclusion is crucial. Furthermore, the study highlights the significance of establishing appropriate boundaries while maintaining a flexible approach. All these aspects are shown to be of utter importance in the work with children’s perspectives, in order to ensure legitimacy in the process and enhance the level of participation. The study also shows that there is a purpose to at least try to run processes with a children's perspective as it can contribute to higher ambitions and more knowledge regardless of the outcome.