Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling. / <p>2020-06-05</p>

Skollagens ändring 2010 där det stipuleras att det på skolor och förskolor endast får finnas en person som har titeln rektor har haft stor påverkan på skolor och förskolors ledningsorganisationer. Antalet biträdande rektorer i förskola och skola har under de senaste tio åren ökat markant och är år 2022 fler till antalet än rektorer. Skollagen samt styrdokumenten nämner på flertalet ställen i sina texter rollen rektor men rollen biträdande rektor finns inte nämnd någonstans i skolans styrdokument. Detta kan leda till en otydlighet för rollen biträdande rektor. Utifrån detta så har mitt intresse för att titta specifikt på biträdande rektorers uppfattningar kring deras roll och förutsättningar uppkommit. Studien har avgränsats till biträdande rektorer på grundskolor och studien bygger på intervjuer med sex biträdande rektorer på sex olika grundskolor i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att utifrån studiens syfte synliggöra de biträdande rektorernas roller och förutsättningar i den kommunövergripande organisationen såväl som i den skolspecifika organisationen. Frågeställningarna för studien är; Vilka uppfattningar har biträdande rektorer om sin roll och ansvar i den kommunövergripande ledningsorganisationen? Vilka uppfattningar har biträdande rektor om sin roll och ansvar i den skolspecifika ledningsorganisationen? Det som framkommer i analysen är att de flesta biträdande rektorer har en otydlig roll både i den kommunövergripande ledningsorganisationen och i den skolspecifika ledningsorganisationen. I den kommunövergripande ledningsorganisationen upplever sig de biträdande rektorerna inte inkluderade och deras kompetens kring det verksamhetsnära arbetet tas inte tillvara. Arbetet som biträdande rektor på olika skolor kan innehålla vitt skilda uppdrag, allt från ett nära skuggledarskap till att arbeta med delegerade enskilda uppgifter. Rollerna för deltagarna i de lokala ledningsgrupperna på skolorna är i de flesta fall otydliga. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för deltagarna i ledningsorganisationerna samt en otydlighet kring ansvar gentemot verksamheten inklusive elev och vårdnadshavare. Förvaltning och rektorer behöver ta ett större ansvar för att tydliggöra rollerna rektor och biträdande rektor. De biträdande rektorerna uppger tre viktiga beståndsdelar i samarbetet med övriga i ledningsorganisationen; inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende samt gemensamma värderingar.

Den här studien behandlar begreppet delat ledarskap med utgångspunkt i en förskoleorganisation som öppet berättat att de använder den här typen av ledarskap. Delat ledarskap är en ledarskapsmodell där ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter är uppdelade eller gemensamma mellan två eller flera ledare. Det delade ledarskapet beskrivs som en bra och passande ledarskapsmodell för komplexa organisationer och deras krav. Syftet med studien är att undersöka vad det delade ledarskapet medför i praktiken utifrån ledare och medarbetares upplevelser. På grund av Skolverkets regelsättning är funktionellt delat ledarskap den enda tillåtna varianten av delat ledarskap i skolsektorn. Således kommer studien främst att fokusera på den typen av delat ledarskap. Studien är en fallstudie med en fenomenologisk ansats där det insamlade materialet består av nio intervjuer med personer som anställts både innan och efter införandet av ledarskapsmodellen. Förskoleorganisationen består av sex olika förskoleenheter varav tre av dessa medverkar i den här studien. För att få så brett perspektiv som möjligt utgår studien både utifrån ett medarbetar- och chefsperspektiv.   Studiens slutresultat visar att delat ledarskap kan vara gynnande för ledningen, men att medarbetarna fortfarande saknar det närvarande ledarskapet från rektorn och enhetschefen. Det framkommer även hur organisationsprocesser kan förenklas genom frekvent och god kommunikation, tillit och personkemi, som är tre viktiga faktorer för ett lyckat delat ledarskap. Slutsatsen konstaterar vidare att det finns utmaningar i den horisontella relationen inåt som kan försvåras om ledarna inom ett delat ledarskap inte är kompatibla med varandra. Då funktionen av prestigelöshet och ett kompletterande ledarskap inom ett delat ledarskap är faktorer som skapar grunden till samarbete. / This study will discuss the term shared leadership inside of a kindergarten-organization who have openly announced that they use this kind of leadership. Shared leadership is a leadership model where responsibility, authority and work tasks are divided or shared between two or more leaders. The shared leadership has been described as a good and appropriate leadership model for complex organizations and their requirements. The purpose of the study is to investigate what the shared leadership provides in practice seen from the leaders’ and coworkers’ experiences. Because of rules set up by Skolverket, functional shared leadership is the only allowed variant of shared leadership in the school sector. Thus the study will first and foremost focus on this kind of shared leadership. The study is a case study with a phenomenological approach where the collected material consists of nine interviews with people who were employed both before and after the implementation of the leadership model. The kindergarten-organization consists of six different kindergarten-units, whereof three of these are participating in the study. To achieve as wide of a perspective as possible the study will consider a worker-perspective and a leader-perspective.    The study’s result shows that shared leadership can be beneficial for management, but that coworkers still miss the attending leadership from both principal and unit manager. Furthermore, the study’s result also shows how organizational processes can be simplified through frequent and good communication, trust and personal chemistry, which are three important factors for successful shared leadership. The conclusion further states that there are challenges in the horizontal relationship inwards which can be made more difficult if the leaders within a shared leadership are not compatible with each other. Since the function of lack of prestige and a complementary leadership within a shared leadership are factors that create the basis for cooperation.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolans huvudmän, dvs. rektorers chefer, ser på delat ledarskap i skolan. Studien belyser också hur samarbetet mellan huvudmännen och rektorerna fungerar samt vilka möjligheter och hinder huvudmännen ser med ett delat ledarskap i skolan. Insamling av data har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och bearbetats i en tematisk analys. Urvalet har avgränsats till att omfatta fyra huvudmän på verksamhetschefsnivå och en huvudman på politisk nivå i några av de största kommunerna i Stockholms län. Studien har en kunskapsteoretisk utgångspunkt som brukar beskrivas som tolkande och konstruktionistisk till sin art. Tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapslucka när det gäller huvudmännens syn på delat ledarskap i skolan vilket motiverar att denna studie görs. Resultatet visade att huvudmännen anser att det delade ledarskapet bör få finnas där det finns behov för det, dock inte på rektorsnivå på en och samma skolenhet eftersom skollagen inte tillåter det. Däremot har rektor möjlighet att organisera den inre verksamheten på sin skola utifrån bestämmelser i skollagen där det framgår att det är möjligt att ha två eller fler rektorer på skolor med fler skolenheter. Huvudmännen anser att deras skyldighet är att se till att ha en styrkedja med tydlig rollfördelning så att oklarheter i ansvar, genomförande och återkoppling kan undvikas. Nyckelord: Delat ledarskap, samarbete, huvudman, skola

The purpose of the study was to examine the effects of a shared leadership for the employees perception of job satisfaction and how employees perceive the social support and communication from managers as part of a shared leadership. Shared leadership means that two or more managers share the role which the traditional manager usually holds. Research indicated that shared leadership can generate both positive and negative effects for employees on the experience of good communication and social support. To create job satisfaction, research has shown that communication and social support are two basic and important factors (Heide, Johansson &amp; Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel &amp; Gutierrez-Wirsching, 2016). The study was conducted in public organization which uses the concept of shared leadership. A qualitative methodology based on semi-structured group interviews have been applied with eight employees. The result of the study indicated that the employees experienced both good and open communication, between them and their managers. It also showed that the employees felt that their managers was available to them. The result indicated that communication in turn affected employees perception of a strong social support. Which led to strengthen the relations between managers and employees, and generated the feeling of job satisfaction. The conclusion of the study indicated that shared leadership contributed to positive effects on employees' sense of job satisfaction. / Syftet med studien var att få kunskap om vilka effekter ett delat ledarskap innebär för medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse. Studiens frågeställningar var hur medarbetarna upplever det sociala stödet och kommunikationen från cheferna som ingår i ett delat ledarskap. Delat ledarskap innebär att två eller flera chefer delar på rollen som en traditionellt ensam chef vanligtvis innehar. Forskning har påvisat att delat ledarskap kan generera både positiva som negativa effekter på medarbetarnas upplevelse av en god kommunikation och ett bra socialt stöd. För att skapa arbetstillfredsställelse har forskningen visat på att kommunikation och socialt stöd är två grundläggande och viktiga faktorer (Heide, Johansson &amp; Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel &amp; Gutierrez-Wirsching, 2016). Studien har utförts inom offentlig organisation där enhetschefer använder sig av konceptet delat ledarskap. En kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade gruppintervjuer med enhetschefernas åtta närmsta medarbetare har tillämpats. Kommunikationen framgår i resultatet som bra och öppen samt att medarbetarna upplever att deras enhetschefer är tillgängliga för dem. Kommunikationen i sin tur påverkar medarbetarnas upplevelse av ett starkt socialt stöd. Det leder vidare till att stärka relationerna mellan parterna samt frambringar känslan av arbetstillfredsställelse. Slutsatsen visar på att det delade ledarskapet som enhetscheferna ingår i, bidrar till positiva effekter på medarbetarnas känsla av arbetstillfredsställelse.

Organisatorisk identifiering innebär att individer känner tillhörighet till en organisation. Vidare medför den organisatoriska identifieringen att individerna ser sig själva som en del av organisationen och strävar efter att uppnå organisationens mål. Forskningen indikerar att de anställdas organisatoriska identifiering har en positiv inverkan på deras arbetstillfredsställelse och ökar de anställdas benägenhet att stanna länge i organisationen. Då en hög personalomsättning är en stor kostnad för organisationer är därmed organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för både individer och organisationer. Då forskningen om organisatorisk identifiering huvudsakligen utgår från traditionella organisationer, är forskningen om organisatorisk identifiering för bemanningsföretag begränsad. Detta med hänsyn till att den befintliga forskningen främst utgår från bemanningsföretagets anställdas perspektiv. Det är därmed inte fastställt huruvida organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag. Enligt forskningen har ledaren en stor påverkan på de anställdas organisatoriska identifiering. Ledarskapet i bemanningsbranschen skiljer sig dock från ledarskapet i traditionella organisationer. Detta med hänsyn till att bemanningsföretagets chefer inte alltid befinner sig på samma arbetsplats som de anställda, samt delar ledarskapet med cheferna i den organisation där de anställda arbetar. Då bemanningsföretagets anställda är uthyrda till en annan organisation och inte arbetar på bemanningsföretagets arbetsplats, försvåras den organisatoriska identifieringen. Därmed är det intressant att undersöka betydelsen av den organisatoriska identifieringen i en organisation där ledaren har begränsat inflytande över de anställda. För att generera en djupgående förståelse för detta, grundar sig arbetet på en kvalitativ fallstudie på bemanningsföretaget Adecco där följande problemformulering besvarats: I vilken utsträckning är organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för bemanningsföretag, och hur kan bemanningsföretag påverka de anställdas organisatoriska identifiering? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för betydelsen av organisatorisk identifiering för svenska bemanningsföretag, samt påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan påverka de anställdas organisatoriska identifiering. För att öka förståelsen för i vilken utsträckning organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag har en fokusgrupp med tre chefer i bemanningsföretaget, samt tio semistrukturerade intervjuer med bemanningsföretagets anställda genomförts. De semistrukturerade intervjuerna avsåg dessutom påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan leda de anställda för att påverka den organisatoriska identifieringen. Arbetets resultatet visar att organisatorisk identifiering i hög utsträckning är eftersträvansvärt för svenska bemanningsföretag. Detta med hänsyn till att organisatorisk identifiering främjar de anställdas välmående och på sikt även förbättrar bemanningsföretagets organisatoriska resultat. Vidare visar resultatet att de anställdas välmående dessutom påverkas av gemenskapen på arbetsplatsen. Avslutningsvis visar resultatet att bemanningsföretagets ledare bör utöva ett proaktivt ledarskap för att påverka de anställdas organisatoriska identifiering.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv. Två olika intervjuer har tillämpats på fyra informanter. Det tillsammans med teori samt forskning har lett fram till att delat ledarskap kan vara bra att tillämpa vid komplexa chefstjänster. Men att det finns behov av tydlighet på alla plan, och att konstellationen bildar en ödmjukhet samt förståelse för varandra med total prestigelöshet. Den tenderar att bilda en ledarstil som har hög omtanke för relationer för att kunna bedriva sitt ledarskap. Att kunna uppnå den yttersta formen av delat ledarskap samledarskap är svårt inte minst på grund av juridiska aspekter men även för att det kan vara svårt att uppnå totalt samspel över arbetsuppgifter, ansvar samt befogenheter och fortfarande hålla det tydligt. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

<p>Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap?</p><p>Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?</p><p>Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva?</p><p>Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.</p>

<p>Delat ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att chefer ska få till stånd ett delat ledarskap och vad som bör stå i en handbok för chefer som är intresserade av delat ledarskap.</p> / <p>Many people seem to be curious about shared leadership but are having a hard time finding information about this subject. Leaders from Sweden that practice and don't practice shared leadership have participated in a qualitative study. Whether or not shared leadership works, depends on the influence from areas such as competence and assignments, values, availability and efficiency, communication and power and conflict. A handbook about shared leadership should include general information about the subject, should be written in a straightforward way, contain advice, word definitions, pictures and scenarios. This study has given us a clear picture of what is needed to carry out a shared leadership and what content that needs to be presented in a handbook intended for leaders with an interest in shared leadership.</p>