Som gitarrist är det inte ovanligt att ens förmåga till notläsning blir ifrågasatt, av både andra gitarrister såväl som medmusiker. Jag har genom det här arbetet undersökt vilka underliggande faktorer som kan spela in i varför det är så svårt att spela efter noter på gitarren samt analyserat mitt eget lärande och vilken utveckling jag har observerat hos mig själv efter åtta veckor av fokuserat övande på a vista. Jag har arbetat utifrån ett designteoretiskt perspektiv, och analyserat min progression med hjälp av loggbok och videoinspelning samt analyserat läroböcker som berör a vista och ackompanjemang. Det jag fann var att det finns en skillnad i läroböckerna gällande vilket teckensystem som föredras att användas för att lära sig spela a vista gentemot att lära sig spela ackompanjemang, och att dessa två aspekter av gitarr särskiljs. Jag fann också att min egen utveckling främjades av att jobba på ett strukturerat sätt med a vista. Slutligen så för jag en diskussion kring mitt resultat och tidigare forskning, samt det teoretiska perspektiv som jag använt i den här studien. / As a guitarist, it is not uncommon for one's ability to read sheet music to be questioned, both by other guitarists as well as fellow musicians. In this paper, I have investigated what underlying factors may play a role in why it is so difficult to sight read on the guitar, as well as analyzed my own learning and what improvement I could observe in myself after eight weeks where I practiced sight reading. Using design theory, I analyzed my progression with the help of a practice journal and video recording. I also analyzed textbooks that focus on sight reading and accompaniment. What I found was that there is a difference in which notation system teachers choose to use when teaching sight reading versus accompaniment, and that these two aspects of guitar are separated. I also found that my own improvement benefitted from working in such a structured environment. I  also discuss what it could mean to work with these two different forms of guitar playing.

Time and space is not regulated in the Swedish curriculum. In regard to that freedom, the aim of this study is to examine the choices teacher make when teaching social studies in primary school. The study proceed from the following questions: Which are the didactic tools, in special regard to how the tables are organized, how the time is used and other material resources? Which impact will the didactic tools have on the social relations in the classroom? Which effect does the two questions above have on the constitution of social studies as a school subject? The study is based on a qualitative method including both observations and interviews. The theoretical frame is the one of multimodal design. The results show that teachers’ choices are both conscious and unconscious. Their choices also impact on the social relations in the class and the pupils possibilities to participate. The pupils do not have as much freedom in time and space to express themselves as the teachers do. A fact teachers doesn’t seem to reflect. In what way teachers’ choices have an impact on the constitution of social studies is harder to show.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

I detta självständiga arbete utforskas och beskrivs utifrån ett designteoretiskt perspektiv, en instuderingsprocess av Rhapsodie för soloklarinett skriven av Giacomo Miluccio. Studien baseras på självobservationer som pågått under ca 6 månader och insamlad data utgörs av loggboksskrivande och videoinspelningar. Analysresultaten visar hur lärandet sker med hjälp av olika semiotiska resurser och i form av två transformationscykler där den första kännetecknas av En strävan efter mimesis, och den andra av Vägen till ett eget uttryck. Som en övergång mellan dessa två cykler förekommer ett tillfälle där representation sker i form av en Masterclass. Avslutningsvis diskuteras mitt resultat i relation till litteratur som både utgår från det designteoretiska perspektivet och från annan tidigare forskning inom området lärande. / In this independent work my rehearsal process of Rhapsody for solo clarinet written by Giacomo Miluccio is explored and described from a design theory perspective. The study is based on self-observations that lasted for about 6 months and collected data consists of logbook writing and video recordings. The result of the analysis show how the learning is done with the help of various semiotic resources, and in the form of two transformation cycles, where the first is characterized by a Desire for mimesis, and the other by The way to my own expression. As a bridge between these two cycles will be an occasion where the representation takes the form of a Masterclass. Finally, I discuss my results in relation to literature based on the design theoretical perspective and other previous research in the field of learning.

Syftet med arbetet är att studera min egen läroprocess och hur mitt spel påverkas då jag fokuserar på teknikövningar för elgitarr. Med hjälp av videofilmning dokumenterade jag ett övningspass i veckan under den bestämda övningsperioden. Jag förde även loggbok som komplement för att dokumentera vad som hände under läroprocessen. Ett designteoretiskt perspektiv låg till grund för studien. I resultatet beskrivs hur jag designade min övning samt vilka konsekvenser detta hade för mitt spel. Användandet av många olika teckenskapande resurser visade sig ge positiva resultat. Med tiden utvecklade jag struktur och noggrannhet kring min övning. I diskussionsdelen diskuteras hur min orkestrering av olika resurser skapade möjligheter till instrumentaltekniskt övande och hur denna orkestrering förändrades med tiden. Jag diskuterar också betydelsen av att starta all övning i ett behagligt tempo samt vikten av struktur och noggrannhet vid övning. / The purpose of this study is to examine my own learning process and how my playing is affected when practicing guitar technique. I documented one practice session every week during the appointed practice period, using the help of video documentation. I also used a logbook as a compliment to document what happened during the learning process. A design theoretical perspective was used as a basis for the study. In the result section, I describe how I designed my practicing and what consequences this had for my playing. The use of many different types of resources for learning turned out to provide positive results. Over time I developed structure and accuracy in my practice. In the last section I discuss how my orchestration of resources created opportunities to practice guitar technique, and how this orchestration changed over time. I also discuss the importance to begin all practice in a pleasant tempo as well as the importance to practice with structure and accuracy.

Syftet med arbetet är att hjälpa lärare och elever att bättre förstå hur man lär sig spela ett nytt instrument. Med hjälp av videodokumenterade tillfällen och loggboksanteckningar granskas lärandet under tio veckor där målet är att bemästra saxofon så bra som möjligt. Studien grundar sig i ett designteoretiskt perspektiv med fokus på olika semiotiska resurser samt hur dessa påverkar lärandet. Lärandet sker i två kategorier där den ena är egen övning och den andra är lärarledda lektioner. Dessa två jämförs därefter mot varandra för att se på likheter och skillnader samt hur de påverkar inlärningen. / This study is conducted on the basis of improving students and teachers understanding of how to play a new instrument. And is done with the help of notes and video recorded practice sessions. The instrument is saxophone and the practice period are ten weeks. Design theory is the theoretical perspective of choice and a focus is set on how different semiotic resources affect learning. The project is structured around lessons with a teacher and self-practice, with the hopes of comparing the different processes against each other.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner. / New digital open universitites with free access to knowledge change the conditions of how learning occurs. This is a study into the new conditions of learning through the digital humanities. A designtheoretical multimodal perspective as well as hermeneutic thoery have been deployed to problematize the digital humanities. The study has been performed with the open method of literature analyses and the anthology Digital Humanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics has been the object of study. The study questions the digital humanities from knowledge creating activities within learning and, at the same time, how learning may benefit from interacting with the digital. The study concludes what the effects of the digital humanities may be on theories of learning, on the student and on the institutions

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression. / The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.

The game industry is a fast growing market. What have been seen recently are a high turnovers and a rapid increase of both game companies and their employees. The game market is developing and the game companies are trying to keep up with the market. Both when it comes to the development of games and also to reach new levels in the design process. The design process is unique and the game companies have different ways to develop their products. The methods are different depending on the game company but the basic foundation is to use support in the development process of the product. The question we ask ourselves is: How do game companies proceed in their design process when the surroundings are changing at a rapid pace? This thesis aim to find out how the deigns process function in the Swedish game industry. Focus will be on today´s design process but also on how the development is preceded. Through a quantitative interview and a qualitative survey we analyses the current situation of today‟s Swedish game companies in terms of the design processes. The result shows that all the respondents use their design process with a combination of their own methods and previous research. How to create an idea differs depending on the game companies. The implementation of the idea may vary and some of the methods are retained when they are considered important. The market also has a certain influence of how a design process should be performed. The customers have become more knowledgeable and have higher demands on how the game should perform. Therefore, the gaming companies need to adapt to the market development in order to achieve their success. / Spelbranschen är en bransch som expanderar snabbt med hög omsättning och en snabb ökning av spelföretag och anställda. I och med att spelbranschen och spelutvecklingen går framåt i en hög takt försöker spelföretag hålla samma takt med spelutvecklingen för att nå nya framsteg och utveckling i sina designprocesser. I en designprocess har spelföretag olika tillvägagångssätt för att utveckla sina spelprodukter. Tillvägagångssätt kan se olika ut beroende på vilket spelföretag man arbetar för, men den grundläggande tanken är att använda dem som hjälpmedel vid utvecklingen av en spelprodukt. Men hur går spelföretag tillväga med sina designprocesser när omgivningen förändras i en rask takt? Vårt examensarbete går ut på att undersöka hur en designprocess ser ut i dagsläget av den svenska spelbranschen och hur de går tillväga. Genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ enkät har vi fått en bild av hur det ser ut för dagens svenska spelföretag när det gäller deras designprocesser. Resultatet visar att samtliga respondenter som vi har fått in, utför sin designprocess med en kombination av sina tillvägagångssätt med tidigare forskning. Idéskapande kan vara olika från olika spelföretag, genomförande av idé kan variera, men en del av metoder behålls då de anses vara viktiga. Marknaden har även en viss påverka på hur en designprocess utförs. Kunderna bli mer kunnig och har höga krav på hur spelet ska se ut, därför måste spelföretagen anpassa sig efter marknadens utveckling för att kunna nå sina framgångar.

Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ”höra och göra”. Dessa presenteras i resultatet som resurser för att lyssna och strategier för att lyssna. Resurserna som presenteras är användandet av medier, miljö och tid, kropp och tidigare erfarenheter. Strategierna som presenteras är att planera lyssnandet, memorera samt detaljlyssna och helhetslyssna. Jag undersöker då hur jag har gått till väga för att uppfatta olika musikaliska parametrar och strukturer. I diskussionen jämförs mina resultat med tidigare forskning och litteratur kring gehör och gehörsövande metoder. Exempelvis diskuteras olika sätt att lyssna på musik och utöva det som hörs, samt att utveckla en så kallad minnesbank. / The purpose of this study is to discover strategies and methods to copy music by ear. It’s been investigated by studying my own learning process when I try to copy a song by ear, a song that I never have heard before. Through this process I have chosen to record myself on film and write logbook to be able to document what is happening and what I am experiencing. When I observed the films I tried to se it from a design theory point of view. I have then been able to discover various resources in ”perceive and perform”. These are introduced in the result as resources for listening and strategies for listening. The resources that were used are presented as media, environment and time, the physical body and past experience. The strategies that were used are presented as how to plan listening, memorize, detail listening and whole listening. At that point I have investigated how to perceive musical parameters and structures. In the discussion part I am comparing my own results with previous research and literature about the musical ear and its rehearsing methods. For example I discuss different ways in listening and perceive music and practice what is heard, together with developing a so-called memory bank.