Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv, utforska hur tre olika memoreringsprocesser av ett pianostycke prövas och tar form. Till detta hör frågeställningen: Hur designar jag tre olika memoreringsprocesser av Etyd op. 10 nr. 2 av Chopin? De tre olika sätten att memorera musik baserades på tidigare litteratur och forskning. Under en period av fem veckor har jag med videodokumentation och loggbok kartlagt denna process. Det teoretiska perspektiv som användes för att synliggöra lärandeprocessen var ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att metod ett, ”repetitionsmemorering”, genom materiella och kroppsliga resurser skapade en koreografi för händerna – ett kinestetiskt minne. För metod två, ”visualization”, designades memoreringsprocessen under två transformationscykler. För den tredje metoden, ”konceptuell memorering”, var analys och ”tvåstolstekniken” två övergripande designer. I diskussionen sätts dessa resultat i förhållande till litteratur, tidigare forskning och utifrån det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is, from a design theoretical perspective, to study how three different memorizing strategies of a piano piece takes shape. This includes the question: How do I design three different strategies for memorization of Etude op. 10 no. 2 by Chopin? The three different ways to memorize the music was based on previous literature and research. During a time period of five weeks,  I used logbook and video documentation as a method to study this process. The theoretical perspective that was used to describe the process was the design theoretical perspective. The results showed that method one, “Memorizing by rote”, created a choreography of the hands – a kinesthetic memory. This by using different physical and material resources. Method two, “Visualization” designed the learning through two transformation cycles. For the third method, “Conceptual memorization”, Analysis and the Two-Chair technique was two overall designs. In the discussion these results are put in relation to the literature, previous research and from the theoretical perspective.

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.

In this independent work, an exploration of a learning process takes place in the creation and developing of three different musical compositions. The study originates in the design theoretical perspective with support from literature and research related to music making and composition. The study is based on observation through video documentation during autumn 2019. The result is divided into three themes: Initial of the production, Development of the production and Final phase of the production. The result then presents the answer of the framing of a question this study is designed for. In conclusion the result is set in relation to selected literature, research and design theoretical perspective through a discussion chapter. / I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i skapandet och utvecklandet av tre olika musikaliska kompositioner.  Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv med stöd i litteratur och forskning relaterat till musikskapande och komposition. Studien baseras på observation genom videodokumentation under hösten 2019. Resultatet delas upp i tre teman: Produktionens begynnelse, Utvecklandet av produktionen och Produktionens slutfas. I resultatet presenteras svaret på de frågeställningar studien är utformat efter. Avslutningsvis sätts resultatet i relation till vald litteratur, forskning och designteoretiskt perspektiv i ett diskussionskapitel.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på. / This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare i grundskolan skapar förutsättningar för musikaliskt lärande samt vilka resurser de använder sig av. Data har samlats in genom videoobservation av musikundervisning i två grundskoleklassrum. I bakgrundsdelen presenteras tidigare forskning inom området samt relevanta begrepp för designteoretiska och multimodala perspektiv. Observationerna har bearbetats utifrån dessa perspektiv för att lyfta fram signifikanta detaljer och synliggöra både designer som undervisningen bygger på och de multimodala resurserna som används i förverkligandet av dessa. I resultatet framkommer fyra huvudteman bland designer: musicerande, teoretiska förlagor, individuell instrumentundervisning samt instrumentundervisning i grupp. De multimodala resurserna som används följer fem huvudteman: resurser för puls och rytm, pedagogiska resurser, gestaltande resurser, resurser vid samspel samt formativa resurser. Likheter och olikheter i de två lärarnas designer och kommunikation diskuteras. I sista kapitlet jämförs resultaten med både observationer och teoretiska modeller som beskrivits i tidigare forskning. / The aim of this study is to investigate how music teachers in the Swedish comprehensive school system create the preconditions for musical learning as well as which resources they make use of. Data has been gathered through video observation of music teaching in two comprehensive school classrooms. In the literature review, previous research in the area is presented, along with concepts relevant to design-theoretical and multimodal perspectives. The observations have been analyzed from these perspectives in order to identify significant details and reveal both the designs underpinning the teaching and the multimodal resources that are used in realizing these designs. In the results section, four main themes emerge among the designs: music-making, theoretical models, individual instrumental instruction and instrumental instruction in groups. The multimodal resources that are used follow five main themes: resources for pulse and rhythm, pedagogical resources, embodied resources, resources for coordinated music-making and formative resources. Similarities and differences between the two teachers’ designs and communication are discussed. In the final chapter, the results are compared with observations and theoretical models described in the literature.

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.

Det finns en uppsjö av böcker och filmer som förklarar ridecymbalteknik och hur olika ridecymbalmönster ska spelas. Däremot saknas beskrivningar på ridecymbalteknik kopplat till handrörelser istället för rytmisering. I den här uppsatsen har ridecymbaltekniker undersökts och hur dessa kan läras ut inom ramen för kategorin tutorials på Youtube. Först studerades 18 Youtube-klipp och därefter genomfördes en kategorisering av ridecymbalteknikerna utifrån ett tekniskt perspektiv. Därefter valdes fem stycken av dessa tutorials som sedan analyserades utifrån ett multimodalt perspektiv. Studien har resulterat i att jag har fått mer kunskaper om ridecymbaltekniker och hur multimodalitet kan användas i undervisning både digitalt som analogt och betonar hur tutorials på Youtube kan ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. Studiens fördjupning har även gett upphov till utökade tekniska och multimodala mer detaljerade kunskaper som kan kopplas till tidigare studier om exempelvis timing och multimodala aspekter som handlar om lektionsupplägg och lärarpersonligheter. / There exists a vast variety of books and movies that explain ride cymbal technique and how different patterns are supposed to be played. On the other hand there is a lack of descriptions of ride cymbal technique connected to hand movements instead of rhythmisation. In this thesis I have been investigating ride cymbal techniques and how to teach the subject. Firstly I chose to study 18 Youtube clips and subsequently five out of these which were then analysed from a multimodal perspective. The study has given me more knowledge about ride cymbal techniques and how to apply multimodality both digitally and analogically. It also shows how Youtube tutorials can complement traditional teaching approaches. The elaboration of the study has given rise to expanded more detailed knowledge related to earlier studies about for example timing and multimodal aspects regarding lesson set-up and teacher personalities.