Den föreliggande studien är en självobservation med syfte att studera hur min inlärningsprocess tar form vid instuderingen av stycket Old French Song för solokontrabas, och studien utgår ifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Instuderingsprocessen fortgick under fem veckor hösten 2018 med sammanlagt 22 övningspass. Av dessa dokumenterades fem med hjälp av videoinspelning. I resultatet presenteras de resurser som användes vid designen av inlärningen, och på vilket sätt de användes. Resultatet visar också på vilket sätt resurser kombinerades för att göra inlärningsprocessen multimodal. I diskussionen diskuteras resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning om instudering samt i relation till det designteoretiska perspektivet på lärande. / The present study is a self-observation meant to study how my learning process takes shape during the studying of the piece Old French Song, played on the double bass. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The learning process proceeded for five weeks during the autumn of 2018, making for a total of 22 separate practice occasions of which five was documented using video recording. The result shows the different resources used in the design of my learning process, and the different ways they were used.  It also shows in what way different resources were combined to form a multimodal learning process. The last section discusses the result based on previous research on the studying of musical pieces, and in relation to a design theoretical perspective on learning.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever som studerar teknikprogrammet inriktning design och produktutveckling uppfattar bildämnets relevans i relation till sitt gymnasieprogram. I sex kvalitativa intervjuer får eleverna berätta om sina uppfattningar och erfarenheter kring bildämnets användbarhet i andra kurser där designprocessen används. Resultatet analyseras och tolkas sedan utifrån pragmatismens syn på lärande och forskning kring kreativitet, lärande och designprocessen. Studien visar att eleverna uppfattar två nyttiga aspekter av bildundervisningen i förhållande till deras programinriktning; teckningstekniker och kreativitet. Vissa elever anser att teckningstekniker som skissande var förlegade eftersom man med digitala medier smidigare och lättare kunde åstadkomma samma resultat. Om kreativitet anser eleverna att det var en förutsättningen för att kunna skapa någonting originellt, vilket i sin tur är syftet med design. Därför är det något eleverna antingen anser att de fått med sig eller önskar att de fått med sig från bildundervisning. Färglära uppfattar inte eleverna som användbart.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer. Studien använder en fenomenografisk ansats och ett variationsteoretiskt perspektiv. Selanders och Kress designteoretiska multimodala perspektiv utgör ett teoretiskt ramverk. I resultatet framkommer tre olika metodiska förhållningssätt till kommunikation i matematikundervisning. En multimodal, en traditionell och en läroplansstyrd metodsyn utgör utfallsrummet i studien. Metodsynen påverkar lärares didaktiska design i arbetet med att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Lärarnas uppfattningar om hur man som lärare på bästa sätt utvecklar elevers kommunikationsförmåga skiljer sig i flera avseenden. Studien visar att många lärare upplever sig ha otillräckligt med metoder och idéer för hur de kan utveckla elevers kommunikativa förmåga. Det framkommer att problemlösning i grupp samt lärarens genomgångar är de kommunikationsutvecklande metoder som dominerar i klassrummen, oavsett metodiskt förhållningssätt. Lärarna använder därutöver få kommunikationsutvecklande metoder som fokuserar på och tränar elevers begreppsförståelse, resonemangsförmåga och argumentationsförmåga. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.</p>

<p>Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction <em>of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.</em></p><p>The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site <em>lektion.se</em>, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s <em>Critical Discourse Analysis</em> in order to analyze the lessons. In the analysis aspects of language, intertextuality and assumptions are discussed. As a theoretical base, Louise M. Rosenblatt´s and Judith Langer´s ideas of reader centered literary instruction is used as well as Design Theory.</p><p>The result of the study shows that the overall discourse is text orientated and, with few exceptions, there is little room for students to contribute to a creative, personal experience of literature. Furthermore, it is shown that literary texts are often used as an exercise of reading comprehension and specific literary reading is scarce. The study postulates that more effort should be put into involving the students in the reading, and less effort on literary terminology.</p>

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext. Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet. I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ”väskor med sittyta”, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna. Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning. Jag har under arbetets gång även fört dialoger med ergonomer, personer från arbetsmiljöverket, flygplatspersonal samt andra tillfrågade för att på så sätt ytterligare försöka stärka min utformning. / Take-off

<p>I denna studie undersöktes designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens användning av VR-system inom arkitektur är inte särskilt utbredd men anses vara ett stort framtida användningsområde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-området fokuserar på tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte används till att undersöka fenomen som avståndsbedömning och navigeringsförmåga i virtuella världar. Denna forskning är viktig, men är inte tillräcklig för att ge vägledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process. </p><p>Denna studie genomfördes istället som en tolkande fältstudie av ett större byggprojekt där ett VR-system användes i designprocessen. Resultatet av studien består dels av ett antal teman som beskriver hur deltagarna upplevde och interagerade med systemet. Utifrån dessa teman ges fem viktiga designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Slutligen ges också förslag på ett system som tar hänsyn till dessa designöverväganden. På detta sätt föreslås exempelvis att ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess bör vara uppbyggt av standardiserad PC-teknik och erbjuda sätt att interagera modellen som efterliknar vanliga sätt att navigera i den verkliga världen, så som <i>cykla, promenera</i> och så vidare. Vidare bör systemet ta hänsyn till att flera användare använder det samtidigt. Denna typ av kollektiv interak-tion med systemet som observerades kan beskrivas som"baksätesåkning". Denna form av interaktion innebär att en person sköter den direkta interaktionen med systemet samtidigt som de andra deltagarna ger önskemål om vad som ska göras i den virtuella världen.</p>

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare. I resultatet redovisas hur lärarna använder tal, sång, specifika kontrabasord, gester och instrumentet kontrabas som resurser i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna designar sina lektioner på olika sätt samt att de använder sig av olika tekniker vid spel. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts de olika resurser lärarna använder sig av och hur de designar sina lektioner i relation till det designteoretiska och multimodala perspektivet. En av slutsatserna i diskussionen är att lärarens position gentemot eleven har betydelse för elevernas förmåga att imitera och transformera lärarens gester. / The purpose of this study is to contribute to further knowledge of how double bass teachers design their group lessons for double bass students. There seems to be a lack of studies that treat group tuition for double bass. The background chapter therefore provides pros and cons about group tuition, different methods for group tuition used by string teachers and previous research in the field that shows the positive effects of group tuition. The theoretical starting point of this study is based upon the design theoretical and multimodal perspective. The collected data material consists of two video documentations from two different double bass teachers. The result chapter describes how the teachers use speech, song, double bass words, gestures and the double bass as resources in teaching. The result also shows that the teachers design their lessons differently and use different kinds of techniques when playing. In the concluding discussion chapter the teachers’ different resources and how they design their lessons is lifted as the main topics according to the design theoretical and multimodal perspective. One of the conclusions in the discussion is that the teachers’ position towards the students is significant for the students’ ability to imitate and transform gestures from the teacher.