Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.

Ce mémoire interroge les approches, les enjeux et les tendances qui caractérisent le Musée de la civilisation ainsi que le Musée national des beaux-arts du Québec dans l'écosystème touristique de la ville de Québec. Cette recherche a été menée dans le contexte où, avant la pandémie de COVID-19, les villes connaissaient une hausse marquée de leur fréquentation touristique. Effectivement, les prévisions de l'Organisation mondiale du tourisme (OMT) énonçaient que le nombre de voyageurs devait atteindre 1,8 milliard de personnes en 2030, ce qui a entraîné de sérieuses réflexions parmi les acteurs des milieux touristiques. En ce qui concerne le Vieux-Québec, quartier touristique de la ville de Québec reconnu au patrimoine mondial de l'UNESCO, la montée des mobilités internationales est à l'origine de nombreuses préoccupations en ce qui a trait aux répercussions de ce phénomène sur ses capacités d'accueil et sur la qualité des expériences proposées. Considérant que l'identité, la notoriété et l'attractivité touristique du Québec reposent en grande partie sur son riche patrimoine historique ainsi que sur ses institutions muséales, il est pertinent de se pencher sur les postures et orientations de ces dernières lorsqu'elles sont soumises à l'épreuve du (sur) tourisme urbain. Dans le cadre de ce projet, des acteurs des milieux touristique et muséal ont été interrogés à l'aide d'entretiens semi-dirigés. L'étude des rapports annuels et des plans stratégiques produits entre 2008 et 2020 par ces deux musées complète ces démarches méthodologiques. De façon générale, cette recherche met en évidence que ces institutions adoptent explicitement des modalités de mise en valeur relevant de logiques d'attractivité touristique intrinsèques et extrinsèques à leurs missions. Aspirant à la démocratisation de leurs instances et à l'élargissement de leurs fonctions, ces musées embrassent des approches et orientations associées aux tournants communicationnel et récréatif qui caractérisent également les quartiers touristiques. Les deux musées représentent de surcroît des acteurs urbains puisqu'ils s'inscrivent en toute vraisemblance dans les préceptes du marketing territorial contribuant au rayonnement de la ville de Québec. Enfin, proposant une offre touristique considérée à certains égards comme alternative, les musées favorisent l'atténuation de certaines conséquences perçues comme découlant du surtourisme.