En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.

<p>Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.</p><p>Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen.</p><p>Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.</p>

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer. Dock förekommer inte särskilt mycket samverkan med andra diakoner som möter papperslösa. De diakoner som samverkar minst uttrycker en ensamhet rörande sitt arbete. Diakonerna ställs inför etiska överväganden rörande resursfördelning och då prioriteras papperslösa overstayers framför de som befinner sig i Sverige för att arbeta. Resultatet visar även att diakonerna upplever en maktlöshet rörande sitt arbete och gör etiska överväganden huruvida det är värt att bistå människor som lever papperslösa, trots att det i vissa fall verkar bättre att återvända. Denna maktlöshet kan kopplas till de juridiska kunskaper diakonerna besitter eller saknar, då den diakon som har störst juridisk kunskap även är den som uttrycker mest hopp. Med ökad samverkan mellan diakoner som arbetar med gruppen, och med ökande juridiska kunskaper gällande lagstiftningen verkar både känslan av ensamhet och maktlöshet att minska.   Nyckelord: Papperslösa, diakon, Svenska kyrkan, trosbaserat socialt arbete, flyktingar, migration   Keywords: Undocumented Migrants, Irregular Migrants, Deacon, Church of Sweden, Faith-based Social Work, Refugees, Migration

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle. Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen. Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.

Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället. / The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.

Sweden's welfare system has for many years been seen as the absolute safety net in the country, where every person who gets into social difficulties can fall back on the welfare system. Over the past many years, Sweden's welfare system has changed, and more and more people are applying to civil society and its organizations for financial help. One of the organizations that has served as the extended arm of social services is the Church of Sweden and its deacons. The purpose of this study is to create an understanding of how deacons experience the responsibility they take socially and economically in society. At the same time, we want to take a closer look at their thoughts and feelings in the role created by increased responsibility on civil society.In this study, eight qualitative interviews were conducted with deacons who work with people in social vulnerability in Sweden and who, for various reasons, have had to seek financial and material help in the Church of Sweden. In the study, we were able to see how all deacons carry out work that is far beyond their responsibilities, the contributions they make are grants collected through voluntary contributions and taxes paid by their members. Here we have a clear picture of how this actually affects the emotional work of deacons both behind and in front of the stage. The job gets tougher and there is a common feeling amongst the deacons, that they’re not enough for all those who don’t have what many people take for granted, the most basic things, like food or money to pay their bills. The role, responsibility and shortcomings that the deacons have been able to see in social services is also something they feel have affected the relationship between the two. In order to answer our questions, in addition to our qualitative interviews, we have enlisted the help of neoliberalism, concepts from Goffman's dramaturgical theory and Hochschild's emotional work.

No description available.

Diaconia research in the Nordic countries 2015-2019 This master thesis is a systematic literature review of the field of diaconal research in the Nordic countries during the period 2015 - 2019. I have conducted a Mixed Methods Research Synthesis on 134 selected titles, corresponding to the search protocol. Diaconia is sometimes defined as the social work or social care performed by the Christian church, but as my report shows, the concept of Diaconia can be defined in several ways, from narrow to wide delimitations. As a research field, Diaconia research is not clearly defined. One of the findings of my study is that Diaconia research draws from and contributes to ecclesiology, sociology and psychology of religion, systematic theology, church history and patristic studies. The main Nordic research site for diaconal studies is VID Specialized University in Norway. Other major contributors to the field are Uppsala University (CRS), Ersta Sköndal Bräcke University, University of Eastern Finland and MF Norwegian School of Theology, Religion and Society. My report shows recent developments in the theology of Diaconia, and makes visible differences and similarities in the understanding of the Deacon’s office in the Nordic majority churches. Deacons in Finland, Norway and Sweden struggle with similar challenges of mandate and responsibilities, which is shown by comparison between several referenced studies. These challenges appear to be connected to gender, a low over all appreciation of social care in society and church alike, and not the least, outdated theological interpretations of the Deacon’s office as humble or lowly service. Contributions from an international research project at University of Eastern Finland are aiming to correct some of these misunderstandings by retranslating texts from the patristic era. All in all, the referenced studies show, that diaconal works in the Nordic countries are making important contributions to society, expanding beyond the concept of care, engaging in theological development, social innovation, social mobilisation and interreligious cooperation. My study makes a theoretical contribution by adapting the concentric model for Diakonia developed by Erik Blennberger (1946 – 2018), based on this empirical finding.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.