Without doubt usage of social media is increasing rapidly and globally in all levels of societies and organizations. Businesses of all shapes and sizes are embracing Social Media as an important marketing tool. Social Media provide many opportunities for non-profit organizations to increase their presence, impact, communication and efficiency. Many non-profit organizations lag behind in incorporating social media marketing into their daily operations. More than half of the non-profit organizations included in this study thought they could be more active on social media and declared they were in need of a social media strategy. Social media is challenging and establishes new hierarchies, cultures and responsibilities. Also, Social media demands time and interactive content which means you need to find new creative ways of looking at your organization’s communication. If no map is outlined for how social media marketing should be done how should the organization know how to coordinate in the world of digital marketing? This study therefore employed a content analysis of a non-profit organization’s social media marketing on Twitter, Facebook and LinkedIn. The study also includes a survey of how 17 non- profit organizations are utilizing the potential of the social media technologies to carry out their programs and services. Together with a theoretical framework and an interview with a Social Media expert this revealed eight important parts that should be included in a social media strategy. The eight elements are visually presented in a conceptual model as well as put in practice as a strategy with concrete guidelines for the non-profit organization Swedish-American Chambers of Commerce-USA. This report is an examination of the development of a social media strategy for a non-profit organization which resulted in a strategy to help strengthen the organization's voice online and illuminate the organizations reliability and aim.

Social media, such as Facebook, Instagram and Twitter, have become popular platforms for social communication, and, increasingly, also important channels for business marketing. For a business intending to use social media for marketing, however, developing a strategy and building a trademark can be a challenge. This report describes how a small, newly established business enterprise can develop a digital strategy with clear goals and practical guidelines. The report describes a digital strategy for Gelato Scarfó and shows how this strategy is made concrete through a set of guidelines. The guidelines develop a trademark for identification and loyalty, and give advice on how new materials can be made consistent with the trademark.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.

Sammanfattning Denna studie undersöker användarnas upplevelser av en digital strategi och vilka värden somanvändarna upplever skapas av en digital strategi vid ett internationellt entreprenadföretag iSverige. Dessutom undersöker studien hur en digital strategi bidrar till hållbart byggande. För att samla data användes semi-strukturerade intervjuer som den primäraforskningsmetoden. Medarbetare inom produktionsfasen på företaget Skanska valdes ut för atterhålla kunskap och insikter om deras digitala strategi. Detta för att få en förståelse avanvändarnas upplevelse av att använda de digitala verktygen och de värden de ser attverktygen skapar. Valet av semi-strukturerade intervjuer gjordes för att möjliggöra flexibilitetatt ställa följdfrågor och uppnå en djupare förståelse för specifika aspekter. Resultaten av studien visade att en digital strategi vid ett internationellt entreprenadföretag kanutifrån användarnas upplevelser bidra till betydande mervärde genom att minska kostnader,öka effektivitet och förbättra kvalitet. För att maximera värdet av digitala verktyg är det avstor vikt att involvera medarbetarna, erbjuda adekvat stöd och utbildning samt skapaanvändarvänliga verktyg. Dessutom kan en digital strategi främja hållbart byggande utifrånrespondenternas upplevelser genom att integrera miljöaspekter i digitala verktyg och program.För att jobba mer mot ett hållbart byggande så bör en tydlig sammanbindning skapas mellanmiljö och digitala verktyg samt främja effektiv hantering av resurser och användning avförnybar energi. På detta sätt kan digitalisering bidra till att göra produktionen energieffektivoch nå nettonollutsläpp. / Abstract This study examines users' experiences of a digital strategy and the values that users perceiveto be created by a digital strategy at an international construction company in Sweden. Additionally, the study investigates how a digital strategy contributes to sustainableconstruction. Semi-structured interviews were used as the primary research method to gather data. Employees involved in the production phase at Skanska, the selected company, were chosen toobtain knowledge and insights about their digital strategy. This was done to gain anunderstanding of users' experiences in using the digital tools and the values they see the toolscreating. The choice of semi-structured interviews was made to allow flexibility in askingfollow-up questions and to achieve a deeper understanding of specific aspects. The results of the study showed that a digital strategy at an international construction companycan, based on users' experiences, contribute significant added value by reducing costs,increasing efficiency, and improving quality. To maximize the value of digital tools, it iscrucial to involve employees, provide adequate support and training, and create userfriendlytools. Furthermore, according to the respondents' experiences, a digital strategy can promotesustainable construction by integrating environmental aspects into digital tools and programs. To further advance sustainable construction, a clear connection should be established betweenthe environment and digital tools, while promoting efficient resource management and the useof renewable energy. In this way, digitalization can contribute to making production energyefficientand achieving net-zero emissions.

Forskningsfrågor:   1. Hur utformar och genomför SMF sina digitala strategier i     praktiken?    2. Vilka är de associerade utmaningarna och möjligheter som uppstår i processen? Syfte: Analysera hur SMF i Sverige formulerar och implementerar digitala   strategier för att hantera digital transformation, med fokus på teoretiska insikter från SAP och praktiska rekommendationer för att   stärka deras konkurrenskraft i en dynamisk digital era. Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudier av SMF, där data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Tematisk analys användes för att utforska de mönster   och teman som uppstår i företagens hantering av digitala strategier. Slutsats: SAP har gett insikt i strategiska beslut och anpassningar, småföretag är flexibla medan medelstora företag är mer strukturerade. De största hindren är begränsade resurser och brist på teknisk expertis, och studien betonar behovet av att balansera strategisk planering med snabb anpassning och extern expertis.

Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan över samhället, såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Dock kännetecknas branschen av att vara ineffektiv, konservativ och ligga steget efter i den digitala utvecklingen. Studier har visat att fastighetsbolag utgör en viktig nyckelaktör för att driva branschens digitala utveckling framåt. Det har även lyfts fram att fastighetsbolags strategiarbete är av stor betydelse för att kunna möjliggöra denna utveckling. Att arbeta med strategier beskrivs som direkt avgörande för att företag ska kunna överleva och vara konkurrenskraftiga på marknaden. Strategier beskrivs finnas på tre olika organisatoriska nivåer, vilket är koncern-, affärs- och funktionsstrategi. Det framgår att det finns stora vinningar av att strategier, mellan de organisatoriska nivåerna, är sammankopplade. Detta för att enklare kunna samordna strategiarbetet och därmed kunna arbeta mot samma processer och mål. En strategi som berör användandet av digital teknik är funktionsstrategin IT-strategi. När den är sammankopplad med affärsstrategin skapas en digital strategi. Digital strategi, kan med andra ord beskrivas av att digital teknik är integrerad med verksamheten. Digital strategi lyfts fram som en viktig drivkraft för att driva den digitala utvecklingen framåt. Följande examensarbete syftar därmed till att undersöka hur en digital strategi kan underbygga konkurrenskraft och värdeskapande, genom att undersöka hur fastighetsbolags affärsstrategi och IT-strategi är sammankopplade. Studien undersöker även fastighetsbolags övergripande arbete för att utvecklas digitalt. Studien baseras på en kvalitativ metod, där data erhållits från semi-strukturerade intervjuer från två fastighetsbolag. Bolagen benämns Fastighetsbolag A och Fastighetsbolag B. Båda bolagen riktar primärt in sig på kommersiella fastigheter, med ett långsiktigt ägande. Respondenterna utgörs av enhetschefer, projektchefer, projektledare och digitaliseringssakkunniga. Studiens resultat tyder på att det råder en högre medvetenhet kring fastighetsbolagens affärsstrategi, i jämförelse med strategier kring digitalt arbete. Vad gäller kopplingen mellan användandet av digital teknik och affärsverksamheten framgår det att det finns goda förutsättningar, men att dessa inte är tydligt uttalade och medvetna inom bolagen, vilket leder till att de tillsynes upplevs obefintliga. De slutsatser som kan dras från studien är att arbete med strategier ses som oerhört komplext, därav ställs höga krav på struktur i arbetet. För att digital teknik ska integreras i affärsverksamheten, framgår det i studien, att allt i slutändan handlar om att kunna påvisa en direkt nytta. I dagsläget underbygger den digitala strategin inte konkurrenskraft och värdeskapande i den mån den skulle kunna göra hos fastighetsbolagen, då det inte har kunnat påvisa en direkt nytta. Dock kan det ifrågasättas vems nytta som driver fastighetsbolagens digitala utveckling. Är det kunden som ska efterfråga en nytta? Eller är det bolagen som ska erbjuda kunden något som skapar nytta, innan kunden själv har efterfrågat det? Detta kan ses som en komplex paradox, som kan vara en förklaring till att fastighetsbolagens digitala utveckling bromsas. / The construction and real estate industry has a major impact on society; financially, environmentally as well as socially. However, the industry is characterized by being inefficient, conservative and lagging behind in digital development. Studies have shown that real estate companies are an important key player in driving the industry's digital development forward. It has also been emphasized that real estate companies' strategy work is of great importance to enable this development. Working strategically is described as a crucial factor in enabling companies to survive and be competitive in the market. Strategies are described at three different organizational levels, which are at corporate group, a business or an operational level. Research has shown that great benefits can be seen upon interconnecting the strategies between the different organizational levels. This makes it easier to coordinate strategic work and thus eases working towards the same processes and goals. One strategy that concerns the use of digital technology is the functional strategy IT strategy. When it is linked to the business strategy, a digital strategy is created. Digital strategy, in other words, can be described by the fact that digital technology is integrated with business activities. A digital strategy is highlighted as an important driver for driving digital development forward. The following thesis work aims to investigate how a digital strategy can substantiate competitiveness and value creation by examining how real estate companies' business strategy and IT strategy are aligned. The study also investigates the overall work of real estate companies to develop digitally. The study is based on a qualitative method, where data was obtained from semi-structured interviews from two real estate companies. The companies are referred to as Real Estate Company A and Real Estate Company B. Both companies are primarily focused on commercial properties, with long-term ownership. The respondents from the interviews are head of operations, project managers, assistant project managers and digitization experts. The study's results indicate that there is a higher awareness of the real estate companies' business strategy, as compared to strategies of digital work. Regarding the connection between the use of digital technology and the business activities, it is clear that the preexisting conditions are good, but not clearly stated and conscious within the companies, which makes them perceived as non-existent. The conclusions drawn from the study are that strategical work is seen as extremely complex, hence high demands are placed on the structure of the work. For digital technology to be integrated into business activities, the study shows that everything is ultimately about being able to demonstrate a direct benefit. At present, the digital strategy does not support competitiveness and value creation within real estate companies to the extent that it has the ability to, as it has not been able to demonstrate a direct benefit. However, it can be questioned whose benefit drives the real estate companies' digital development. Is it the customer who demands a benefit? Or is it the companies that needs to offer the customer something that creates benefits, before the customer has demanded it himself? This can be seen as a complex paradox, which may be an explanation for the real estate companies' digital development being slowed down.

Problemformulering: Hur påverkas organisationer vid digitala transformationer?  Syfte: Uppsatsens primära syfte är att redogöra för hur en digital transformation har påverkat organisationers affärsmodeller samt påverkat verksamheters användande av strategier. Vi ämnar även att undersöka varför organisationer genomgick en digital transformation och vad som önskades att uppnås med förändringen.  Metod: En kvalitativ datainsamling med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in via strukturerade intervjuer på respondenternas arbetsplatser.  Slutsats: Studien påvisar att organisationerna efter en digital transformation har kunnat skapa ett högre värde genom kostnadsminimering och effektivisering genom användning av mindre medel. Studien visar även att organisationsförändringen förändrar en verksamhet från grunden eftersom nya strukturer och system tillämpas samt delvis påverkar affärsmodeller. Det är därför av vikt att ha en digital strategi, en handlingsplan och mål för förändringsprocessen.

This study examines how digitalization changes the value proposition and the business model within the forest industry from the perspective of the forest owners and how this changes the experienced customer value. Previous studies have focused on how digitalization creates value for the company, and this study contributes to research by giving insights in how the customers perceive a digitalization and is useful in the design of the value proposition and the business model.  The Swedish forest industry is highly competitive and the companies have to compete for the wood and forest service jobs, which puts pressure on the wood buyers to offer the best solutions and the best customer experience to be able to compete for the wood. According to a study about digital Customer Experience Management (CEM) maturity, the forest industry is far behind other industries such as finance and retail. The low maturity is due to skepticism and the lack of urgency. However, this is starting to change as some forest companies in Sweden are starting to formulate digital strategies and form dedicated units for digital innovation in order to differentiate their offering and strengthen competitiveness.     The problem is that many forest companies do not know how to handle the forest owners, as they are a heterogeneous group with differences in age, internet usage, computer knowledge and customer needs. Another problem is that there is an expressed concern that a digitalization would diminish the personal relationship between the forest owner and the wood buyer, which denotes a fundamental part of the experienced customer value. Former studies show that the key to successful digitalization is to understand what the customers want and what creates the best customer experience. With the base in these problems, this study aims to create understanding for what value the customers experience in digitalization, and how the forest companies can adapt to this. The purpose of this study is to “describe and analyze how the value proposition changes from a customer perspective when the forest business is digitalized”. To answer this a case study has been conducted on the company Holmen Skog in which the experienced customer value has been compared before and after a digitalization using the value proposition and the business model. Customer value is defined as the balance between the perceived benefits and sacrifices and the results show that the forest owners foremost perceive that a digitalization increase the functional and emotional benefits while the sacrifices considering psychological costs and personal investment decrease. The areas where customer value potentially can decrease due to a digitalization are decreased social benefits when the digital transactions exchanges the personal relationship and increased sacrifices in the shape of increased risks, foremost for customers with a low digital maturity. The forest owners are mainly positive to a digitalization, but since there are areas where the customer value potentially could decrease, it is not possible to design a complete value proposition only from customer surveys. The forest companies should rather work agile and stepwise implement small digital changes, performing pilot studies before introduction. Initially the forest companies should focus on digital tools and to inquiry quotes and counselling through digital channels, as the customers perceive the highest value in these digital changes. Furthermore, the forest companies should facilitate and rationalize the work of the wood buyers by giving them an integrated and mobile tool that collects CRM-system, quote tools, and wood measuring tools, both for streamlining and for customer value. / Den här studien undersöker hur digitalisering förändrar värdeerbjudandet och affärsmodellen inom skogsbranschen utifrån skogsägarnas perspektiv och hur detta förändrar det upplevda kundvärdet. Tidigare studier har fokuserat på vilket värde en digitalisering skapar för företaget, och denna studie bidrar genom att ge insikter i kundernas syn på en digitalisering och hur detta kan användas för att utforma värdeerbjudandet och affärsmodellen. Skogsbranschen präglas av en hög konkurrens om skogsägarnas virke och skogliga tjänsteuppdrag vilket sätter press på de virkesköpande aktörerna att erbjuda de bästa lösningarna och den bästa kundupplevelsen för att kunna konkurrera om skogsråvaran. Enligt en undersökning kring digital Customer Experience Management (CEM) mognad ligger skogsbranschen efter andra branschen som finans- och detaljhandelsbranschen. Den låga mognaden förklaras bero på skepticism och avsaknad av brådska. Detta har dock börjat förändras då en del skogsbolag har börjat formulera digitala strategier och införa dedicerade enheter för digital innovation för att differentiera sitt erbjudande och skapa konkurrenskraft. Problemet är att de flesta skogsbolag inte vet hur de ska hantera skogsägarna då det är en heterogen kundgrupp där det skiljer stort i ålder, internetanvändning, datorkunskap och kundbehov samt att det finns en uttalad risk i att den personliga relationen mellan virkesköpare och skogsägare kan förringas vid en digitalisering. Tidigare studier visar att nyckeln till en lyckad digitalisering är att förstå vad kunderna vill ha och vad som skapar den bästa kundupplevelsen. Med utgångspunkt i dessa utmaningar avser därmed studien att skapa förståelse för vilket värde kunderna ser i en digitalisering och hur skogsbolagen bör anpassa sig till detta. Syftet med studien är att ”Beskriva och analysera hur värdeerbjudandet förändras ur ett kundvärdesperspektiv då skogsaffären digitaliseras”. För att besvara detta har en fallstudie gjorts på det svenska skogsbolaget Holmen Skog där det upplevda kundvärdet jämförs före och efter en digitalisering utifrån företagets värdeerbjudande och affärsmodell. Kundvärde definieras som avvägningen mellan upplevda fördelar och uppoffringar och resultatet visar att skogsägarna främst upplever att de funktionella och emotionella fördelarna ökar samtidigt som uppoffringar i form av psykologiska kostnaderna och den personliga investeringen minskar. De områden där kundvärdet potentiellt kan minska vid en digitalisering är uppoffringar i form av risker, främst för skogsägare med en låg digital mognad, och sociala fördelar när skogsaffären blir helt digital och relationen med virkesköparen förringas. Skogsägarna är överlag positiva till en digitalisering, men då det finns områden där kundvärdet potentiellt kan försämras går det inte att enbart genom kundundersökningar utforma värdeerbjudandet utan skogsbolagen bör arbeta agilt och genomföra digitala förändringar i små steg där pilotstudier genomförs innan nya lösningar lanseras. Initialt bör skogsbolagen fokusera på digitala verktyg samt offertförfrågning och rådgivning via digitala kanaler då skogsägarna ser störst värde i detta. De borde även underlätta och effektivisera virkesköparnas arbete genom att ge dem ett fullt integrerat och mobilt verktyg som samlar CRM-system, offert- och virkesmätverktyg för både effektivisering och att skapa kundvärde.

Background: Adapting to digital environments and utilizing the benefits that digitalization brings is becoming increasingly important and crucial for the survival of firms in a market that is constantly changing and characterized by digitalization. Firms need to undergo necessary changes in order to successfully adapt their firm to a digital environment and therefore increase their digital maturity. At the same time, it is becoming more common for consultants to be employed by firms to drive their digital transformation.   Purpose: The purpose of this study is to investigate how consultants within the IT industry work define digital maturity and what consultants experience is important to work with within digital maturity to drive digital transformation. The study intends to answer the following research questions; ●      What does digital maturity signify for a consultant within the IT industry? ●      What aspects of digital maturity does a consultant within the IT industry experience are the most important to work with within a firm?   Methodology: To answer the purpose of the study and the related research questions, a qualitative interview study with an abductive approach was conducted. A reference model has been used which forms the basis for the study's theoretical frame of reference, interview guide and thematic analysis. The empirical data has been obtained through semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic method. The respondents are senior consultants who work at different consulting firms in the IT industry and who have at least 10 years of experience in projects regarding digital transformation and/or digital maturity and at least five years of experience in the consulting profession. This study has adopted an interpretivist philosophy in order to understand contextual factors within the studied subject.   Conclusion: The most important aspects of digital maturity from a consultant’s perspective are; capacity for change, external analysis, digital strategy, leadership and governance, and organizational culture. The aspects that have been identified as less important are; digital competence and IT use. This study has therefore contributed to how consultants can work with digital maturity and digital transformation and has also created a classification of the phenomenon that can help both firms and consultants to understand which aspects of digital maturity are more important to prioritize in a digital transformation than others.   Keywords: digital maturity, digital transformation, digitalization, digital strategy, leadership, organizational culture, digital competence

In today's fast-paced and technology-driven society, the banking industry is undergoing a big change in digital transformation. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate the reason behind the differences in digital banking product development between South Africa and Sweden, and what reasons there are behind the differences in the two environments. Banks are presented with the strategic choice of pursuing offensive or defensive transformation paths to navigate the evolving path. Offensive transformation is when leveraging innovative technologies to gain a competitive edge and enhance customer experiences. Whereas, defensive transformation focuses on staying relevant to the market, and ensuring regulatory compliance. The findings in this study are that both banks are in their core quite similar, but due to differences in their respective banking environments and conditions, they are strategically acting differently. The South African market bears a resemblance to a market under development, with regard to its lacking of digital development. The South African banks are more customer-driven compared to the Swedish. The Swedes possess, due to their conditions a larger control over their customers. This leads South African banks to be more aggressive in their strategies, while Swedish banks tend to be more defensive. However, both banks use a mix of defensive and aggressive strategies when they need to compete or stay relevant in the market. The reasons for these differences lie in the lack of infrastructure. This means that South African banks have less control over digital development compared to Swedish banks. South Africa relies on the customer’s demand to be strong enough for them to invest in product development. The Swedish bank has a more favorable market condition, where investments in product development are most likely also successful in neighboring markets. / I dagens snabba och teknikdrivna samhälle genomgår bankbranschen en stor förändring i och med den digitala transformationen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka orsakerna bakom skillnaderna i produktutveckling av digitala banktjänster mellan Sydafrika och Sverige, och vilka orsaker som ligger bakom skillnaderna i de två miljöerna. Bankerna står inför det strategiska valet att välja offensiva eller defensiva transformationsvägar för att navigera på den framväxande vägen. Offensiv transformation är när man utnyttjar innovativ teknik för att få en konkurrensfördel och förbättra kundupplevelsen. Medan defensiv transformation fokuserar på att förbli relevant för marknaden och säkerställa regelefterlevnad. Resultaten i denna studie visar att de båda bankerna i grunden är ganska lika, men på grund av skillnader i deras respektive bankmiljöer och förutsättningar agerar de strategiskt på olika sätt. Den sydafrikanska marknaden liknar en marknad under utveckling när det gäller bristen på digital utveckling. De sydafrikanska bankerna är mer kunddrivna jämfört med de svenska. De svenska bankerna har, på grund av sina förutsättningar, en större kontroll över sina kunder. Detta leder till att de sydafrikanska bankerna är mer aggressiva i sina strategier, medan de svenska bankerna tenderar att vara mer defensiva. Båda bankerna använder dock en blandning av defensiva och aggressiva strategier när de behöver konkurrera eller förbli relevanta på marknaden. Orsakerna till dessa skillnader ligger i bristen på infrastruktur. Det innebär att sydafrikanska banker har mindre kontroll över den digitala utvecklingen jämfört med svenska banker. Sydafrika förlitar sig på att kundernas efterfrågan ska vara tillräckligt stark för att de ska kunna investera i produktutveckling. Den svenska banken har ett mer gynnsamt marknadsläge, där investeringar i produktutveckling sannolikt också är framgångsrika på närliggande marknader.