Bakgrund: Rasism inom hälso-och sjukvård skapar ojämlika förutsättningar för god hälsa och påverkar människors levnadsvillkor. Att bli utsatt för rasism som patient inom vården strider mot lagen människors lika värde inom vården och kan bidra till att öka lidande och försämra hälsa och välbefinnande i en miljö där hälsan ska främjas och lidande lindras. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera patienters upplevelser av rasism i vården. Metod: Rasism inom vården studerades genom en litteraturstudie. 10 kvalitativa studier om patienters upplevelser av rasism valdes ut och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter i de olika studierna upplever rasism på olika sätt. Analysen gav tre kategorier visar på patienters upplevelser av rasism i vården: Att både känna misstro och känna sig misstrodd i vårdsituationer; Att uppleva dåligt bemötande från vårdpersonalen; och Att känna sig bortvald av vårdpersonalen. Slutsats: Slutsatsen av detta är att patienters upplevelser av rasism får konsekvenser för den kliniska praktiken då patienten inte känner sig delaktig i vården. Sjuksköterskan har ett ansvar att möta patienter med respekt, visa kulturell och etnisk kompetens och skapa vårdsituationer där patienten känner sig delaktig. Om detta inte sker är det ett misslyckande för vårdgivaren.

<p>I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.</p>

The employment rate differences between those who are foreign born and those whoare born in Sweden are as high as 15,3 percent in average, which is the largestdifference amongst the member states. There are also big variations amongst the 290Swedish municipalities, with differences ranging from 10,7 percent in Gällivarekommun and 49,3 percent in Ovanåker kommun.The purpose of this study is to contribute to previous studies on the integration ofimmigrants on the Swedish labour market, by exploring the explanations for thesevariations. The main focus of this study is to explore how the integration policies ofthe local municipalities affect immigrant's successes on the Swedish labour marketand their opportunities for employment.Within the limits of a statistical study and through multivariate regressionanalysis, I explore a number of potential factors that could affect the employmentrates of foreign born citizens. The empirical findings are ambiguous, with only partialsupport for two out of three hypotheses, and no support for the third, this studyshows little promise for the purpose of local integration policies for the integration ofimmigrants on the Swedish labour market. / <p>2018-06-07.</p>

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

Indirect discrimination is one form of discrimination according to the Swedish diskrimineringslag (2008:567). This type of discrimination is a more abstract form than direct discrimination. The direct discrimination-form is the one where one person is intending to discriminate another person because of that person belonging to a group protected against discrimination by the law. Indirect discrimination on the other hand is when one person is discriminated because of a policy or a rule that is not intending to be discriminating. This makes this form of discrimination much harder to see and make visible, that is because the intention is not needed. In this thesis the focus is indirect discrimination and how the state have a responsibility to prevent that indirect discrimination occur. To make it easier to see the indirect discrimination and who is being subject for it, this thesis is using a structural discrimination theory to provide what is missing in the law. By using this theory, this thesis argue that the state is taking less responsibility and puts the responsibility on the single managers of institutions instead. The duty of the state is thereby hard to show and makes the law difficult to use from a structural discrimination perspective.

<p>Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.</p><p>I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.</p><p>Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.</p><p>Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.</p><p>Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.</p><p>En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.</p>

Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne. I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet. Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig. Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten. Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna. En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.

Abstrakt Studien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället. Det är bland annat genom medias rapportering, genom stereotypifiering av grupper så som etniska eller religiösa minoriteter, funktionsnedsattaeller som på annat sätt utmanar den heterosexuella normen i samhället. Granskningsorganen har samstämmigt lyft upp kritik mot den hatpropaganda som finns i samhället och som Sverige uppmanas reglera i lag. Andra problem som påtalas gäller segregationen och den sociala exkluderingen. Undersökningen fokuserar på att lyfta upp det intersektionella perspektivet och framhäver anläggandet av detta helhetsperspektiv. Mer uppmärksamhet borde ges den utsattes situation som problematiseras kopplat till bevisbördan. Lagen försvårar möjligheten att hävda multipel diskriminering vilket ofta förekommer då grunder samverkar till diskriminering. Slutsatsen dras om behovet av utredning för att införa utökande av grunder eller en öppen lista samt ett generellt diskrimineringsförbud. Detta framförallt för att Sveriges lagstiftning ska vara överensstämmande med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till. Det visas också på behov av vidare forskning gällande domstolarnas hantering av diskrimineringsfall kopplat till deras kompetens samt möjligheten till ett mer intersektionellt perspektiv på rätten. / Abstract The study question aim at investigate whether the Swedish discrimination law is sufficient or not. International monitoring reports on Sweden was examined, as well as Swedish legal cases and academic literature. The analysis focused the attention to the arguments that was highlighted in the monitoring reports. These arguments were analyzed together with the Social Constructivist Theory and the Intersectional Theory and compared with the results from the study of the legal cases of discrimination. This was done to bring on a broader perspective on the issue. The study has shown some significant discrimination in the society for example in the way that media reports and perform stereotypes of some groups. The monitoring reports of the UN, the Council of Europe and the EU has brought critic on the matter of hate speech and recommend Sweden to forbid this. Other problems being highlighted is segregation and social exclusion. The study aims at focus on the Intersectional Theory and the study concludes that more attention should be raised towards the person in an exposed situation and this also in relation to the burden of proof. The laws obstruct the ability to argue multiple discrimination which is commonly interacting in the creation of discrimination. There is a need for investigation of the establishment on further grounds of discrimination to be able to conform to international conventions and articulate rules to support people that are discriminated in the society today. The study also call for some further research on how the court manage the discrimination cases applying the burden of proof, the sufficiency of competence on discrimination and the ability to measure multiple discrimination.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 70-86: Bibliography.