AbstractFor this study, Swedish law cases have been investigated that concern Muslim women with headscarf who experience discrimination based on religious symbols. The aim of the study has been to create understanding and develop knowledge about Muslim women with headscarves in Swedish society. The method used is qualitative content analysis of Swedish law cases.The results of the empirical analysis show that there are events in the legal cases that can give an indication of the occurrence, expression and effect of discrimination. The rationale of the employer or manager shows how Muslim women with headscarves can be discriminated against and stigmatized. The expressions that come up in the court cases and that have been analyzed show an effect of discrimination / exclusion of Muslim women with headscarves.The result of the empirical analysis shows how a workplace / organization that has a clothing policy that prohibits all types of headgear, in practice disadvantages Muslim women who wear religious symbols (headscarves).The result also shows how Muslim women with headscarves have been harassed in the workplace as well as had experiences of individual everyday racism. The effect of individual everyday racism shows how negative beliefs and prejudices are about Muslim women with headscarves. As a social identity, women become visible with their headscarves and, as a result, they live a kind of symbolic oppression on the part of the majority.Key words: discrimination, exclusion / stigmatization, individual everyday racism, headscarf

Följande uppsats undersöker huruvida innehållet i jobbannonser predicerar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att innehållet i jobbannonser spelar roll, både för den sökande och för arbetsgivaren, och att dessa ordval är kopplade till etnisk diskriminering. Uppsatsen använder data från ett fältexperiment där 4721 jobbansökningar skickades ut till olika jobbannonser. Fältexperimentet visar att sökande med utländska namn diskrimineras relativt sökande med svenska namn, även när de har identiska jobbansökningar. Denna data kombineras med en kvantitativ innehållsanalys av jobbannonserna, för att därigenom undersöka om utfallet i fältexperimentet påverkas av innehållet i jobbannonsen. Som sådan är studien den första att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser påverkar etnisk diskriminering. Studien hittar att flera olika typer av innehåll i jobbannonser, såsom språkkrav och signaler om mångfald, både kan minska och öka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet går delvis i linje med tidigare studier på området, men det bidrar även med ny insikt om när och varför arbetsgivare diskriminerar. Implikationer för framtida forskning och innehållsanalys som metod för att undersöka etnisk diskriminering diskuteras.

Det sker ständigt exkludering och diskriminering av olika grupper och individer i det svenska arbetslivet. För många drabbade resulterar detta i en underlägsen position i arbetslivet. Utsatta grupper som ofta blir subjekt för etnisk diskriminering i arbetslivet är muslimska, slöjbärande kvinnor som möts av mycket negativa attityder, fördomar och som i många fall har nekats arbete på grund av deras klädsel. Genom en kvalitativ intervjumetod har vi således samlat in material för att undersöka detta vidare. Närmare undersöker vi hur utrikesfödda slöjbärande kvinnor upplever bemötandet i arbetslivet i Sverige. Resultaten visar att alla studiedeltagare har upplevt diskriminering i arbetslivet, där kvinnorna främst har utsatts av patienter, i behov av vård, och av chefer och arbetsgivare, främst under intervjusituationen. Religion, etnicitet och hudfärg är även återkommande angivna intersektionella orsaker till den diskriminering studiedeltagarna möter. Den delade erfarenheten av utbredd diskriminering i arbetslivet understryker studiens centrala fynd: att majoriteten av studiedeltagarna utvecklar strategier i arbetssökandet, exempelvis i form av klädval, genom att undvika att bära svart, samt i utformning av sitt CV, där taktiska val av att inkludera foto i sin jobbansökan eller ej förekommer. Det finns sålunda ett underförstått behov av att “slöja” sin identitet, inte enbart i det vardagliga arbetslivet, men också för att främja en framgångsrik jobbansökan. Studien belyser således hur ansvaret för att förhindra fördomar vid rekrytering förskjuts till den slöjbärande kvinnan och inte där ansvaret hör hemma, nämligen hos arbetsgivaren.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

Sedan 1 Januari 2020 har FN:s Barnkonvention gått från en rekommendation till en Svensk lag som alla förskolor ska sträva efter att arbeta med. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s.5) framhävs att Barnkonventionen ska implementeras i förskolans verksamhet och eftersträvas. Quennerstedt, Thelander och Hägglund (2020, s.109) beskriver att forskare har identifierat lärare som den viktigaste bidragande faktorn för att barnen i skolor och förskolor ska göras medvetna om sina rättigheter. Därav är denna studie betydelsefull, både för vår kommande profetior och även yrkesgruppen i övrigt, då forskningen är knapphändig. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare arbetar med och lär ut om Barnkonventionen i verksamheten. Utifrån syftet tar undersökningen stöd av följande frågeställningar: ”Hur gör förskolläraren barnen medvetna om Barnkonventionen?”, ”Hur lyfter förskolläraren barns delaktighet och lika värde?” och ”Har förskollärarna sett någon förändring i verksamheten sedan Barnkonventionen blev lag?”. Studien vilar på en kvalitativ metod och datan har samlats in med hjälp av self report. Self report (Vilket) är en metod där öppna frågor i ett form av frågeformulär skickas till respondenterna, för att få deras egna tankar och åsikter utan påverkan från forskarna. Vi valde att rikta vår self report till förskollärarna, då det är en del av deras uppdrag att informera och lära ut om barnkonvention. Vid genomförandet av studien valdes artiklarna 2, 12, 23, och 42 ut från barnkonventionen. Dessa artiklar valdes ut då vi ansåg att de var intressanta utifrån vår profession, samt att vi skulle kunna formulera bra self report frågor utifrån artiklarna och möjligtvis få intressanta svar. Sammanlagt har 9 förskollärare deltagit i studien. Analyseringen av de insamlade materialet har skett genom Davidssons analysmodell. Studiens resultat är uppdelad i en relativ och en generell struktur. I den relativa strukturen beskrivs varje enskild respondent åsikter och tankar utifrån våra frågeställningar, i separata stycken. I den generella strukturen beskrivs alla respondenternas svar utifrån likheter och skillnader gällande våra self report frågor. I resultatdiskussionen framkommer det att förskollärarna lär ut Barnkonventionen på olika sätt, utifrån deras egna erfarenheter. Vi kan se att det finns en medvetenhet hos förskollärarna, dock att en djupare kunskap och vidareutbildning inom ämnet är svårare att se.

Bakgrund Forskning visar att homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner har sämre hälsa i jämförelse med den övriga befolkningen. Orsaken till ohälsan är att de i större utsträckning än andra utsätts för fördomar, diskriminering och våld. Personer som avviker från den rådande heteronormen, löper en större risk att utsättas för olika stressfaktorer som diskriminering och negativt bemötande vilka har visat sig förekomma inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården riskerar därmed att hindra HBTQ-personer från att få rätt vård och bidrar till en försämrad hälsa hos denna grupp. Syfte Syftet var att beskriva HBTQ-personers upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårds- personal. Metod Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och Pubmed granskats och analyserats utifrån litteraturöversiktens syfte samt presenterats i en matris. Resultat Resultatet visade att mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas både positivt och negativt vilket representeras genom de fyra övergripande teman som identifierades: heteronormativitet, kunskap, diskriminering och fördomar, samt interaktion. Slutsats Majoriteten upplever positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Det förekom negativa möten som kan anses bero på den rådande heteronormativiteten som resulterar i okunskap och diskriminering. Detta kan i sin tur orsaka ökad ohälsa hos denna redan utsatta grupp.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Bakgrund: Vistelse i natur kan bidra med psykiska och fysiska hälsoeffekter. Förstag enerationens invandrare är en folkgrupp som visar sig vara underrepresenterad gällande utövandet av svenskt friluftsliv. Genom ett större engagemang samt inkludering av denna folkgrupp kan svenskt friluftsliv visa sig vara fördelaktigt genom ökade känslor av tillhörighet till ett nytt samhälle. Syfte: Arbetet syftade till att beskriva första generationens invandrares upplevelser av det svenska friluftslivet samt söka djupare förståelse för hur etnicitet, marginalisering och diskriminering kan ses inverka på dessa upplevelser. Metod: Studien byggde på kvalitativasemistrukturerade intervjuer och bestod av sex deltagare som var första generationens invandrare från en småländsk kommun. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en riktad innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser visade på att friluftsliv utövades som en individuell och social aktivitet, vissa uppskattade lugnet i natur och att det där fanns tid för eftertanke och rekreation, medan andra beskrev sociala aspekter där svampplockning och fisketurer med vänner eller grillning och umgänge med familjen lyftes fram. Positiva upplevelser avfriluftsliv beskrevs utifrån närheten till natur, identifiering av preferenser i naturen och möjlighet till rekreation. Negativa upplevelser av friluftsliv beskrevs utifrån nedskräpning, svår terräng och kunskapsbrist. Konklusion: Samtal om användningen och upplevelser för svenskt friluftsliv kunde tolkas utifrån marginalisering, etnicitet och diskriminering; brist på information, kulturellaskillnader och fördomar. Utsagor kunde även katalogiseras som hämmanderespektive främjande aspekter.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori. Diskursen tillhandahåller en väl definierat begreppsapparat för negativa begrepp som kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa företeelser uppträder ofta i agentlösa satser vilket döljer de bakomliggande personerna och processerna i texten. Positiva begrepp definieras inte vilket medför att deras betydelse konstrueras i förhållande till de negativa begreppen. Undersökningen visar också att elever konstrueras som passiva i planerna medan skolan och dess representanter är aktivt agerande. Vidare visas att diskrimineringslagen, skollagen, samt Skolverkets handledning för utformandet av likabehandlingsplaner påverkat skolorna i arbetet med planerna. Bristen på definitioner av positiva begrepp antas få följder genom att sådana efterfrågas vid skolornas kartläggningar av verksamheten. Om skolorna inte vet vilken betydelse eleverna lägger i begrepp som trivsel och trygghet vet de heller inte vad kartläggningarna säger. Dessutom kan skildringen av kränkningar som slumpmässiga företeelser göra att skolorna fokuserar mer på att uppmärksamma och åtgärda sådana än på att förebygga dem.