Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet. Slutsatser i studien är att diskurser av struktur, individualitet och makt- och kategoriseringsprocesser är övergripande områden som påverkar barns delaktighet. Diskurserna inom respektive områden uppvisar tydliga tendenser på att vara öppna för förändring inom forskningen genom avhandlingarna. Fyra av de fem avhandlingarna visar på resultat om att barns delaktighet har stora svårigheter att få genomslag ute i förskoleverksamheterna. Den femte (Hamerslag) beskriver delaktighetsmöjligheterna vara mer framtidspositiva. Specialpedagogik finns med som teoretisk utgångspunkt i de avhandlingar som är undersökta. Specialpedagogiken med dess mångfaldighet kan till synes vara med och påverka de pedagogiska svårigheterna i rätt riktning. Det krävs då att samspelet fungerar mellan olika parter i förskolan, och med det omgivande samhället.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig. / The purpose of this essay is to analyze how four newspapers in Sweden have portrayed the Crimean-Crisis, in order to compare the results and draw conclusions about how media portray war.  A quality discourse analysis. There is a clash between two images: the image of the events in Ukraine being portrayed as a people’s revolution to overthrow a corrupt and Russianloyal regime, and the image of an armed uprising consisting of facists and ultranationalists forming a non-legitimate government who is threatening the Russian language and the ethnic Russian inhabitants in Ukraine. A majority of the newspapers polarizes the conflict into an us and them, with Putin as the great villain and the Western powers as the good side. There is a distinction in writing between the morning newspapers and the tabloid newspapers, where the second one is more dramatic and more frequently applies attributes. A consequence of this could be an increased motivation for conflict, rather than for peace.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen. Vi har ur vårt material kunnat utläsa tre subjektspositioner: den frågasatta tonårsmamman, den starka men känsliga tonårsmamman och den lyckliga tonårsmamman. De centrala aspekter av diskurser som är en bidragande faktor till hur dessa tonårsmammabloggar framställer sig själva och som vi kunnat lokalisera ur materialet är: tonårsmamman i ständig kontrast till den normativa mamman, tonårsmamman i försvarsposition, kommodifiering, ekonomisk ambivalens, tonårsmamman som visar upp en godtycklig bild, bloggreklam i kontrast till bloggens karaktär och ambivalent syn på ungt moderskap.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

Studiens syfte är att undersöka hur det talas om tillfrisknande från drogberoende inom Kriminalvårdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet är ett av de mest använda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk Kriminalvårdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av Kriminalvårdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknära användare av programmet. Vald teoretisk utgångspunkt är den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys där betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats. Med hjälp av diskursverktygen nodalpunkt samt flytande signifikanser presenteras sättet att tala om de betydelsefulla faktorerna. Resultatet visar att känslor, gruppen samt den högre kraften är tre faktorer som det talas om som betydelsefulla i både manualerna och hos de praktiknära användarna. Däremot gavs den högre kraften olika mening av respektive undersökningsobjekt. Studiens resultat stämmer till viss del överens med tidigare forskning men bidrar även med en del nya upptäckter. I enlighet med teorin konstateras det att detta inte är oväntat då den kunskap som uppstår beror på inom vilka möten och händelser den uppträder inom.

In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept “culture” has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards “ethnic swedes” and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e. when immigrants become citizens of Sweden. The main source material has been legislative reports and bills which point out viewpoints within political institutions. In the discourse culture as a concept has operated in numerous ways. One key aspect has been to point out deviations from the “Swedish viewpoints and behaviours” by describing these deviations as “cultural expressions”. This in turn paved way for an ulterior nationalism and yet the legislative actors made it appear as a choice for the immigrants as well as an urge to keep an equivalence for all residents. Culture was also the main mode of giving the immigrants an identity. In turn the “Swedish” was both a culture that lacked a distinct content and something that was ”beyond culture”. Difficulties that immigrants would experience was in all circumstances a matter for the Swedish society as a whole but their presence was due to the immigrant’s actions or the cultural diversity in Sweden i.e. not because of Swedish policies.

I C-­‐uppsats ser författaren närmre på hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents låttexter. Tanken är att söka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori se närmre på hur tolkningarna skiljer sig åt, trots ett gemensamt ”grundtema.” Till syftet hör även att se på vilka sätt dessa diskussioner och tolkningar går att sammankoppla till identitet och identifikation. Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: kärlek, ensamhet/uppväxt samt längtan och drömmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, där samtliga teman/fenomen även gick att sammankoppla med varandra. Många fans ansåg dock att tolkningar inte ska delas med varandra, utan de ska hållas för sig själv och anpassas helt till ens egna erfarenheter. Samtliga fans visar en stor kärlek till – och mycket kunskap om bandet. Man respekterar mycket av det som personerna i bandet ständigt uttrycker i media. Uppsatsen öppnar upp för fortsatt forskning, dels för en fortsättning om fans tolkningar av just kents texter och dels för att se på andra fans tolkningar av deras favoritartisters texter. Men framförallt öppnar den upp för att se på fenomenet rocklyrik och dess roll inom både populärkultur, men även i media i stort.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda könsroller och till en heterosexuell miljö. Skolan är en plats som ska vila på demokratiska och inkluderande värderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan är en arena som tenderar att reproducera orättvisor i samhället. Skolämnet idrott och hälsa kommer ofta i kontakt med frågor som rör genus och sexualitet. Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska läroböcker i ämnet idrott och hälsa utifrån genus och sexualitet. Med diskursanalys som metodologisk ansats har fem diskurser identifierats; kategoriseringsdiskursen, könsrollsdiskursen, mannen som vinnarediskurs, kvinnan som problemdiskurs samt heteronormativitetsdiskursen. Upprepade mönster i läroböckerna har identifierats sända ut traditionella och stereotypa budskap kring genus och sexualitet. Konsekvenser av nämnda diskurser är att elever riskerar att anamma de budskap och normer som läroböckerna förmedlar. Därmed finns en risk att exkludera elever som ej passar in skolans konstruktion av det normenliga, vilket kan ses som ett misslyckande utifrån skolans uppdrag och värdegrund.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress. Analysen resulterade i tre diskurser som beskriver konstruktionen om männens och kvinnornas stress. De tre diskurserna som vi fann var arbetsstressen, livspusslet och den duktiga flickan. Resultatet av studien visar att media konstruerar bilden av stress som ett problem och ett normalt tillstånd. Dessutom visade resultatet av studien att det fanns en skillnad i konstruktionen av stress hos män och kvinnor. Författarna till artiklarna använde sig av kvinnor för att exemplifiera individer som inte kunde hantera stress. Diskussionen om kvinnors stress återfanns ofta i det empiriska materialet medan männens stress inte beskrevs lika ofta. Detta bidrog till att konstruktionen av kvinnors stress framställdes som mer problematisk.