Sammanfattning I tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats. Materialet till denna totalundersökning togs fram ur artikeldatabasen Mediearkivet. Studien avgränsades till två stora svenska dagstidningarna och två stora svenska kvällstidningarna; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den teoretiska referensram som användes för denna studie var Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att följande diskurser fanns i tidningsartiklarna; nödvärn, polisens beväpning och psykiskt sjuka. Dessa tre diskurser belyses med flera citat och mina egna reflektioner för att analysera hur tidningarna skriver om polisens dödsskjutningar.

The aim of this study is to examine the scientific discourse surrounding the founding of the ancient Library in Alexandria. For this I have used a discourse analytical method and I have limited the investigation by only looking at scholarly books from the period 1952 to 2009. In the initial reading it became obvious that authors exclusively cite influences from three different contexts: a Greek influence, a Hellenistic influence, and a native Egyptian/near eastern influence. This seemed to be an interesting and relevant area of study, especially since it could pertain to the modern library context and how we today handle cultural influences. By applying certain theoretical analysis terms such as node, element and floating signifier to the texts I have examined the different books and have tried go get an idea of what important elements the authors focus on, what sources they base this on, and then I have tried to analyze the arguments they use. I identified a number of tendencies in the source material which are discussed at length in the essay. For instance, some of them relate to the author’s problematic usage of primary sources, others have to do with what seems to be arguments stemming from a historical bias against certain cultures. I also looked at how the scholarship has seemingly changed over time and what possible reasons there could be for this.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den “ideala anställda” – den anställningsbara. Genom platsannonserna synliggjordes en humanistisk människosyn i vilken individen framställs som fri att själv påverka och ansvara för sin anställningsbarhet.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.    Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke?  Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.   Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex).

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven. I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna. Vidare analyseras texterna utifrån den diskursanalytiska metoden. I analysen beskrivs en diskurs om utvecklingsstörning samt en diskurs om bedömning. Analysen visar bl.a. att det kring begreppet utvecklingstörning inte skett några större förskjutningar i språket, men att det är tydligare definierat i Gys 13 än i Lpf 94. Analysen visar vidare att synen på gymnasiesärskoleeleven förskjutits i och med att ett nytt betygssystem införts, då eleven i det nya betygssystemet ska vara mer delaktig i bedömningen. Avslutningsvis diskuterar jag utifrån ett Foucaultperspektiv vad det innebär att ha diagnosen utvecklingsstörning och hur mycket inflytande gymnasiesärskoleeleverna egentligen har i sin utbildning utifrån vad som står i läroplanerna.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet. I analysdelen finner man en diskursanalys med utgångspunkt i Kumashiros fyra nivåer av undervisningssätt och Butlers genusteori. Med en avslutande del som besvarar studiens huvudfråga.   Nyckelord: Pedagogik, läromedel, diskursanalys, Kumashiro, Butler, genus, antiförtryckande undervisning

This study examines why the Swedish sexual offences legislation is in need of adjustment. This study uses Carol Lee Bacchis’ method – “what’s the problem represented to be” – in order to analyze two of the three problem statements. The third problem statement is connected to Chantal Mouffes’ theory regarding depoliticisation. The empirical data includes two debates on the Swedish sexual offences legislation. The debates were conducted on May 22nd 2013 and May 27th 2014. The study concludes that the issue of consent is a reoccurring one in the debate regarding the sexual offences legislation, and the reason for continuous adjustment of the legislation is due to the perceived lack of enforcement. The study also shows that there’s a problem of sexual consensus in the legislation as political parties tend to argue for an enforcement of said legislation but subsequently voting against it. / Denna studie undersöker varför sexualbrottslagstiftningen behöver justeras. I studien används Carol Lee Bacchis metod ”what’s the problem represented to be” för att få svar på två av tre frågeställningar. Den tredje frågan är kopplad till Chantal Mouffes teori kring politik. Det empiriska materialet som används i studien är två debatter som diskuteras i riksdagen där sexualbrottslagstiftningen diskuterades. Debatterna genomfördes 22 maj 2013 och 27 maj 2014. Undersökningen visar att samtyckesfrågan är något som ständigt kommer på tal i debatten kring sexualbrottslagstiftningen och att anledningen till justeringarna i sexualbrottslagstiftningen beror på att lagen upplevs aldrig bli tillräckligt skärpt eller effektiv. Undersökning visar även att det råder en konsensusproblematik i sexualbrottslagstiftningen då vissa partier argumenterar för en skärpning av lagstiftningen men ändå vid röstningen röstar emot förslaget.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process. Det framkom också att de olika konstruktionerna kan möjliggöra för en bildterapeut att ta en informationssökande, kreativitetsbefrämjande respektive guidande position i terapiarbetet. Studien bidrog på så vis med att uppmärksamma och tydliggöra diskursers betydelse för studier av den bildterapeutiska praktiken.

Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet. Metodologiskt och teoretiskt ramverk i uppsatsen är en kritisk diskursanalys samt identifikations-och disidentifikationsbegreppen. Arton blogginlägg har analyserats för att urskilja subjektspositioner, mästersignifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar att UnderbaraClara identifierar sig med delar av den normativa feminiteten. Främst identifierar sig UnderbaraClara med feminismer som söker förena feminina ideal med feministiska. Vidare identifierar hon sig med feminismer som vill uppvärdera historiskt kvinnliga arbeten. Det framkommer även att hon identifierar sig med feminismer som ifrågasätter hur normativa föreställningar om kvinnan skapar sociala förväntningar på kvinnan samt problematiserar hur kvinnan skapas socialt. Slutligen framkommer att UnderbaraClara disidentifierar sig med en kvinnosyn där kvinnan nedvärderas i relation till mannen.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet. Diskursanalysen är både en teori och metod och bör därmed förstås som flera tvärvetenskapliga.  Winther Jørgensen & Phillips (2000:9) redogör för tre olika angreppssätt inom fältet där forskaren själv har utrymme att ”skräddarsy” sitt diskursanalytiska perspektiv. I min studie valde jag att utgå från de politiska teoretikerna Ernesto Laclaus & Chantal Mouffes diskursteori när jag analyserade Skolverkets text. Studiens resultat visar att Skolverkets rapport – trots intentioner från regeringens sida att motverka könsuppdelningar – själv är med och upprätthåller könsuppdelningar genom sitt språk. Skolverket är en inflytelserik myndighet med makt i samhället, vilket gör att den också med sina skriftliga handlingar påverkar samhället och de människor som ingår i det. Min analys och kritiska granskning av Skolverkets rapport ger nya möjliga förståelser av innehållet i den, vilket vidgar de tankegångar som ingår i diskursen om män i förskolan. Bland annat visar mitt resultat på, att när tecknen (orden) män och förskola sätts i relation till varandra tenderar konsekvensen att bli att en pedofildebatt uppstår, vilket gör att intresset för män att vilja positionera sig som förskollärare minskar.