Med hjälp av en kritisk diskursanalys ämnar vi åt att analysera de tre största partiernas diskurs om integration efter flyktingkrisen 2015 och även problempresentationer som förekommer i diskursen. Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera 4 debattprotokoll som behandlar fenomenet integration. Debattprotokollen avhandlar civilsamhällets betydelse för integration, frågor gällande etablering och mottagning av de nyanlända invandrare samt samhällsorientering och samhällsinformation. Vid analys av utvalda debattprotokoll, har vi valt att implementera Carol Lee Bacchis analysmetod, What’s the problem represented to be? och Faircloughs tredimensionella modell. Vårt fokus har varit partiernas diskurs och framställning av problem samt antagande bakom diskursen. Vidare använder vi studiens teoretiska ramverk som ett komplement för analysens resultat och forskningsfrågor.I studiens huvudsakliga slutsats kom vi fram till att både Socialdemokraterna och Moderaterna främjar mångfald i samhället jämfört med Sverigedemokraterna som var emot idén om mångfald och istället främjar assimilering. Vi kom även fram till att det finns fler skillnader än likheter mellan de tre partiernas problemrepresentation. Slutligen visar studiens slutsats att diskursen om integration tyder på att nyanländas förmåga och kunskap inte anses vara i samma nivå som svenskarna i samhället. Detta resulterar i förekommer en diskriminering gentemot den gruppen.

Det politiska klimatet i Europa har de senaste åren blivit allt mer konservativt och det går idag att läsa hur den liberala demokratin på sina håll utmanas av icke-liberala samt konservativa ideologier. Nationalism är ett fenomen med förankring till historiska processer vilka bygger på komplexa uppfattningar om folket, nationen och tillhörigheten. I makt eller politiskt sammanhang används nationalismen av majoriteten för legitimering av politisk nationell ordning. Media är underordnad politisk, ekonomisk och juridisk reglering och har en betydande roll i samhället. Media kan både bidra till mediekonsumenternas verklighetsuppfattning, men kan även fungera som ”gatekeepers” för vilken information som väljs ut. Syftet med studien är att undersöka hur svensk dags- och kvällspress presenterar och konstruerar uppfattningar och attityder om nationalism i Sverige. Den valda metoden är kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell, i kombination med det socialkonstruktionisitiska perspektivet samt centrala teoretiska begrepp. De framträdande diskurserna är, svenska värderingar, nationalism som hot mot liberal demokrati samt förskjutningsdiskursen. De framträdande uppfattningarna om nationalism, som utläsas i analysens olika dimensioner, är; att nationalism är förknippat med särskiljande av personer beroende på trostillhörighet och etnicitet, att nationalism är icke-liberal, att nationalism inte är förenlig med svenska värderingar, att nationalism är fientlig samt att nationalism förespråkar en homogen samhällsstruktur. De attityder om nationalism som framkommit är genomgående negativa och nedvärderande gentemot nationalism, avståndstagande samt att nationalism tillskrivs med negativa egenskaper.

Syftet med denna studie är att synliggöra barns och pedagogers diskurser kring högläsning i förskolan. Detta då vi har uppmärksammat att det finns en tydlig kunskapslucka när det kommer till studier som handlar om högläsning där barns perspektiv behandlas. De flesta studier fokuserar mer på pedagogerna samt de didaktiske val de gör. Det problemområde som den här uppsatsen utgår från är hur barn och pedagoger beskriver högläsning. Vi vill därmed undersöka, analysera, problematisera och presentera utifrån diskursanalys hur barn och pedagoger pratar om högläsning. Undersökningens frågeställning är: “Hur pratar barn om högläsning?”, “Hur pratar pedagoger om högläsning?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns mellan barnens och pedagogernas diskurser kring högläsning?”. I den här diskursanalytiska studien har vi fokuserat på barnens erfarenheter kring högläsning genom ostrukturerade intervjuer med barn samt individuella samtal med pedagoger. Utifrån diskursanalys, med inriktning på diskurspsykologi, har den insamlade empirin bearbetats och analyserats. Studiens resultat visar att pedagogers arbetssätt har en stor påverkan på hur barn tar till sig högläsning samt att barns uppfattningar kring högläsning skiljer sig från hur pedagoger beskriver den; ordet högläsning har en annan betydelse för dem jämfört med hur pedagoger uppfattar ordet. Därtill upplever barnen högläsning som något tråkigt då böcker kan vara långa och därför ibland inte avslutas. Med detta i åtanke bör pedagoger och vuxna ta tillvara hur barnen upplever högläsning, genom att välja kortare böcker som de kan läsa färdigt för dem på den tid som finns tillgänglig.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i  Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018).  Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböckerna tycks ge ett begränsat stöd.

Arbetsförmedlingen står inför nya utmaningar. I denna uppsats har vi valt att utgå från Arbetsförmedlingens (2019) omvärldsrapport för att få en vidare förståelse kring den omdaning myndigheten står inför i och med privatiseringen. Denna uppsats är en kritisk diskursanalys kring just privatiseringen som ämne och i och med denna ingång har vi valt att fokusera texten på hur de själva resonerar kring den, vad de menar ligger till grund för denna reformering och vad man menar kan bli svårt för myndighetens egen del. När man talar om en myndighet som denna som är så pass rotad i Sveriges historia och dess arbetsmarknad är det viktigt att ge en överblickande bild av dess roll i samhället. Uppsatsen har därför formats något av arbetsförmedlingens historiska skeenden för att dels påvisa vad som varit deras mål i tidigare verksamhetsutövning i jämförelse med vad som komma skall. Samt för att ge en klarare bild av vilka organisatoriska mekanismer som medverkar i beslut kring myndigheten. Då denna reformering blev uppskjuten i och med den globala krisen med Covid-19 har ett tydligt problem trätt fram under tiden vi arbetet med denna uppsats - Vi kan inte dra en konkret slutsats av något som inte trätt i kraft. Därför har vi sökt se hur just privatiseringar som fenomen fungerat i andra branscher och områden för att kunna dra hypotetiska slutsatser kring just Arbetsförmedlingen och hur det kommer påverka marknaden. Diskursanalysen landar icke desto mindre i att se till politiska ställningstaganden och utlåtande om denna reformering i en generellt sett osäker tillvaro med många inslag av osäkerheter kring ämnet.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

De fackliga lärarförbunden har lyft stark kritik mot den styrning som finns i dagens skolor då de menar att den leder till en ohållbar arbetsmiljö för lärare med stress och krympt handlingsutrymme som följd. Styrningen har sin grund i New Public Management (NPM) som lett till omfattande granskning och kontroll. Tillitsdelegationen tillsattes som en motreaktion mot detta där uppdraget var att reformera styrningen av den offentliga förvaltningen och att öka graden av tillit mellan de olika leden. Uppsatsens syfte är att undersöka hur synen på lärares handlingsutrymme, kopplat till tillit och kontroll, kommer till uttryck inom Lärarförbundets fackliga tidskrift Lärarnas tidning. Studien tar avstamp i Carol Bacchis WPR-ansats där fokus ligger på att identifiera hur problemen framställs och vilka konsekvenser detta kan få. I uppsatsen identifieras ett meta-tema; ’Kontroll och detaljstyrning’ samt fyra underliggande teman; juridifieringsproblemet, frihetsproblemet, mätproblemet och styrningsproblemet. Studien visar på en upplevd brist på tillit där lärarprofessionens kompetenser och erfarenheter undermineras. Detta knyts samman med det teoretiska begreppet ’governmentalitet’, samt med tidigare forskning som främst visar att detaljstyrning och kontroll inte skapar de önskvärda förutsättningarna för att bygga tillit. Genom att diskutera effekterna av fackets problemrepresentationer bidrar studien med ett fördjupat perspektiv på hur facket ’gör’ sin politik och vilka konsekvenser det kan få.

Denna studie utgår från målet för hur sexualundervisningen ska förmedla information om sexualitet och reproduktion, samtidigt som läroplanen ska vara icke-diskriminerande. Detta gör det intressant att se hur läromedel förmedlar normer och värden i text. Det är lärare själva som bör granska de läromedel som används i undervisningen, vilket gör det viktigt med reflektion över vilka normer som speglas i innehållet. Studiens syfte är att undersöka huruvida normer reproduceras i samband med sexualundervisning. Studien grundas på en analys av fem läromedel för årskurserna 4-6 och avgränsas till innehåll rörande människans reproduktion. Analysen baseras på en socialkonstruktionistisk teori, idéen om att den sociala verkligheten är en produkt av mellanmänsklig interaktion och gemensamma handlingar i olika kontexter. Analysen utgår även från ett genusteoretiskt perspektiv på familjen som praktik där familj och familjekonstellationer betraktas som varierande och föränderliga. De metoder som använts är multimodal sociosemiotisk analys samt kvalitativ diskursanalys. Analysens visade en form av heteronormativitet och de familjekonstellationer som varierade från kärnfamiljen beskrevs på ett marginaliserande sätt.. Analysen visar dessutom på en övergripande brist på representation av varierande sexualiteter i de flesta av läromedlen. Sammantaget pekar detta mot en övergripande heteronormativ syn på familj och familjebildning i de undersökta läromedlen.  Vår slutsats är att rådande heteronorm reproduceras i läromedlen, om än i olika utstäckning.

Uppsatsen består av en diskursanalys som ur ett postkolonialt perspektiv granskar två läroböcker i historia A kursen för gymnasiet. Metoden som används i arbetet är en diskursanalys som ska försöka granska dikotomiseringar och homogeniseringar som kan finnas i skildringarna i läroböckerna. Uppsatsen tar ansats ur Edwards Saids postkoloniala teori Orientalism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur européer och andra folkgrupper skildras i läroböckerna samt hur dessa skildringar bidrar till generaliseringar och dikotomier av folkgrupper   Resultatet visar att båda böckerna innehåller orientalistiska drag genom homogeniseringar och dikotomiseringar av ett europeiskt ”vi” i västerlandet i motsatsförhållande till Orienten och österlandet. Denna uppdelning mellan öst och väst förekommer särskilt i boken Alla tiders historia Maxi där den blandar olika perspektiv mellan struktur och aktör medan boken Epos Tema är lite mer strukturbaserad och innehåller mindre aktörperspektiv. Båda böckerna skildrar främst ur ett europeiskt perspektiv där skildringen av utomeuropeiska folk och länder sker genom västerländska normer.