This study focuses on students' link-making and the teachers' approaches to teach science in primary school. The purpose of the study is to analyze and illuminate the discursive mobility in students' teaching to be able to create meaning from the knowledge that in return leads to meaningful learning. The method used for the study has been observations, these have been performed in two classes at two different schools in two different towns. The students observed are Swedish fourth graders and the observations have been supplemented with audio recording for more secure transcription. The study examined when the link-making of the students took place and what discourses / contexts they moved between, but also what influence different structures of teaching have on the students' link-making. The study has shown that classical teacher-centered teaching seems to be under a less favorable category as the structure of the teaching affects the possibilities for link-making. The study also shows how important it is for active teachers to be aware of the importance of offering students opportunities for link-making between different domains. Teaching with planned discussion sessions has shown positive reactions for both the link building among the students and students' interest and commitment to the subject.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning som metod. Mer specifikt ärva syftet att undersöka hur detta arbete går till före, under och efter högläsningen, samt hur stor andel av lärarna som anger att de förhåller sig medvetet till de didaktiska aspekterna av högläsning. Syftet preciserades genom följande frågeställningar: Hur stor andel av lärare i förskoleklass anger att de gör medvetna val kring vad de läser för eleverna, varför de läser just det valda stoffet och hur högläsningen ska gå till?, Vilket syfte har högläsningen i förskoleklass? och Hur medvetet arbetar lärare i förskoleklass med högläsning som metod? För att undersöka detta användes enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till verksamma lärare i förskoleklass, och lades ut i Facebook forum. 135 respondenter svarade på enkäten. Resultatet blev att högläsningen arbetades med på olika sätt, och syftet var olika. Alla respondenter var dock överens om att högläsningen hade ett syfte. Vad syftet var såg dock olika ut. Största delen av respondenterna arbetade med högläsning med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper. Respondenterna svarade också att faktorer, så som för stora elevgrupper och tidsbrist gjorde att de inte kunde genomföra högläsningen på de sätt de ville. Slutsatsen blev därför att arbetet med högläsning som metod med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper såg olika ut och att syftet var olika. Att högläsningen dock bidrar med mycket i elevernas språkutveckling, speciellt i utvecklingen av deras ordförråd är också tydligt genom denna studie. Högläsningen är alltså ingen som bör användas för att lugna ner och roa elever, om lärare vill få ut de språkutvecklande möjligheterna som högläsningen ger. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ”Mattekungen”. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ”Mattekungen”. Undersökningen är gjord i en mindre kommun i södra Skåne. Elevernas svar och våra observationer under tiden som de spelade skulle hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Resultatet har visat att datorn stimulerar kommunikationen mellan elever i undervisningen. Detta tillsammans med pedagogernas nya roll, från att ha lärt ut sina egna kunskaper till att handleda eleverna att finna sin egen kunskap och att vara elevernas mentor i klassrummet bidrar till elevernas lärande. Datorn spelar även en stor roll i elevernas vardag, vilket gör det viktigt att skolan integrerar datorn i undervisningen, och då inte som något tidsfördriv. / We have made an investgation in school year 4 to see how the computer contribute to a pleasurable teaching through using the computer programme "The Mathking". The purpose has been to find a new way to pupils knowledge in a more pleasurable way than following the textbook. We have made qualitative interviews with pupils before and after the played "The Mathking". The investigation was made in a small village in the south of Sweden. The pupils answers and our observations during the playing should help us answering our question. The result show the computer stimulating the communication between pupils during teaching. This together with the teachers new role, from teaching their own knowledge to guide pupils finding their own knowledge and to be their mentor in the classroom, contribute to pupils learning. The computer plays a big part in pupils daily life which makes it important to integrate the computer into school teaching, and not as a pastime.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån lärares perspektiv om religionskunskapsämnets potential för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Samt synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i klassrummet för att skapa relationer som är gynnsamma för inlärning av kunskaper och ge förståelse inom religionskunskapsämnet.Under vår utbildning har de relationella aspekterna i undervisningen varit ett stort intresse som sedan har utvecklats om hur relationer mellan lärare och elev inom specifikt religionskunskaphar för påverkan i undervisningen. Studien utfördes med kvalitativa enkätundersökningar där sju religionskunskapslärare deltog från fyra olika skolor runt om i Skåne. För att kunna analysera det empiriska materialet har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv. De teoretiska perspektiven i studien innefattar, relationellt perspektiv, interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det resultat vi fick fram var att lärarna värderar relationer högt för sin undervisning och anser att det är grundläggande i alla ämnen. Lärarna anser inte att religionskunskap är viktigare än andra ämnen för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärarna tycker att ömsesidig respekt, förtroende, tillit och engagemang är nyckelfaktorer i relationen mellan lärare och elev oavsett vilket ämne det gäller. Vidare ser lärarna dialog och diskussion som både en möjlighet och en utmaning, bland annat eftersom ämnet både är personligt, innefattar olika perspektiv, och att eleverna kan lära sig av varandra om exempelvis livet, trosföreställningar, kultur, etik, moral och värderingar.

Die vorliegende Arbeit diskutiert das Thema der Bereitstellung öffentlichen (Straßen-) Raumes für das Parken privater Kfz vor dem Hintergrund der gesamtgesellschaftlichen Anforderungen an öffentlichen städtischen Raum. Die dargelegte Analyse fokussiert die Praxis und Institutionalisierung der Regulierung des ruhenden Kfz-Verkehrs in Deutschland. Es wird erörtert, welche Funktion und Bedeutung öffentlichem städtischen (Straßen-)Raum in unserer Gesellschaft zukommt bzw. zukommen sollte und wie demgegenüber durch seine in der Regel kostenfreie Bereitstellung für das Parken von Kfz eine Übernutzung durch ruhenden Kfz-Verkehr verursacht wird. Es wird dargestellt, welche Folgen diese Regulierungspraxis für die Gesellschaft als Ganzes hat und inwieweit diesbezüglich Veränderungen notwendig und möglich wären.

I uppsatsen analyseras två kapitelböcker anpassade för barn och som utspelar sig i förorten. De analyserade böckerna är Douglas Foleys bok Habib: meningen med livet (2005), samt Dogge Doggelitos bok Izzy &amp; gänget (2011). I böckerna analyseras hur mångkultur framställs på olika sätt, studien syftar även till att se om det uppkommer eventuella kulturkrockar. En ytterligare aspekt är att ta reda på huruvida böckerna är användbara för lärare som ett verktyg i sin undervisning och ett hjälpmedel för att skapa diskussioner kring ämnet mångkultur, då det i dagens samhälle kan vara en utmaning att diskutera kring nämnda ämne. Uppsatsen är en motivstudie och de metoder som har använts som hjälpmedel är närläsning av böckerna samt en komparativ analys. Som teori för analysen har bland annat tidigare forskning kring mångkultur i både samhälle och barnböcker används. Resultatet har påvisat att båda böckerna framställer mångkultur både varierat och konkret. Man kan även utläsa att mångkulturen framställs övervägande positivt i de två böcker som studien baserats på. Boken Izzy &amp; gänget (2011) framställer mångkulturen med enbart positiva ordalag. Habib: meningen med livet (2005) är mer tudelad i sin presentation av mångkulturen, de positiva sidorna framställs men författaren tar även upp en del negativa aspekter, tillexempel kulturkrockar som får negativa konsekvenser. Resultatet påvisar även att de två böcker som undersökts kan användas som material för diskussion kring mångkultur i undervisningen.

1 Didaktische Funktionen des Einstiegs 2 Einstiege im Unterrichtsalltag 3 Klassifikationen von Einstiegen 4 Problemorientierte Unterrichtseinstiege 5 Einen anregenden Einstieg finden 6 Fazit

1 Grundmuster der Konferenzmethode 2 Entwicklung eigener Szenarien 3 Herausforderungen

1 Rollenspiele 2 Denkhüte 3 Unterschiede und Gemeinsamkeiten 4 Fazit

1. Die Produzenten eines Schulbuchs 2. Erwartungen an Schulbücher 3. Schulbuchzulassung 4. Einschätzung der Lehrerinnen und Lehrer 5. Verlegerische Herausforderungen durch den Wandel des Schulbuchs 6. Herausforderungen des Informationszeitalters 7. Das Schulbuch für den Geographieunterricht - Ein "heimlicher" Lehrplan?