„Raus aus dem Elfenbeinturm, rein ins Bibliotheks-Café“ könnte das Motto des Clubs lauten. Denn in den monatlichen Gesprächsrunden soll in lockerer Atmosphäre und für alle verständlich über wissenschaftliche Themen gesprochen werden. Regelmäßig mit dabei sind prominente Gäste.

Background: Sexuality and sexual health are affected by many factors in a person’s life. A persons’ sexual health matters for their health in general. Nurses has an important role in giving a holistic care to patients, but nurses rarely ask about patients’ sexual health. Aim: The aim was to describe barriers and enabling factors for nurses talking to patients about sexuality and sexual health. Method: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in barriers and enabling factors that where both of personal and organizational character. The main findings were that barriers to talking about sexuality and sexual health with the patient were feelings of discomfort, taboo, patients’ age, gender, cultural background and sexual orientation and also lack of time, education/knowledge and routines. Enabling factors for the discussion of sexuality were a good patient-nurse-relation, education, talking about sexuality in relation to the illness/treatment or using humor to bring up the topic. Conclusion: More education is needed about how to address sexuality with older people, HBTQ people and people from different cultures and religions. / Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa påverkas av många olika faktorer i en människas liv. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge en holistisk omvårdnad, men sjuksköterskor frågar sällan patienter om deras sexuella hälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva barriärer och möjliggörande faktorer för samtal mellan sjuksköterska och patient om sexualitet och sexuell hälsa.  Metod: En allmän litteraturstudie över 20 artiklar har genomförts.  Resultat: Analysen resulterade i barriärer och möjliggörande faktorer som var av både personliga och organisatoriska karaktärer. Huvud fynden var att barriärer för att prata om sexualitet och sexuell hälsa var känslor av obekvämhet, tabu, faktorer hos patienten såsom ålder, kön, kulturell bakgrund och sexuell läggning samt tidsbrist, otillräcklig utbildning/kunskapsluckor och otillräckliga rutiner. Möjliggörande faktorer var en god vårdrelation, utbildning, att prata om sexualitet i relation till sjukdom/behandling eller att använda humor för att tala om ämnet.  Slutsats: Resultatet visade att personliga värderingar och attityder ofta var anledning till att inte prata om sexualitet. Mer utbildning behövs för hur sexualitet kan adresseras hos äldre personer, HBTQ-personer och personer med olika kulturell och religiös bakgrund. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p><p></p>

Diese Marktstudie vermittelt einen Überblick über Software, die zur Unterstützung von Wissensmanagement eingesetzt werden kann und berücksichtigt dabei die Spannweite von spezialisierten Suchmaschinen bis zu umfassenden integrierten Wissensmanagementsystemen. Die untersuchte Software bietet sowohl Unterstützung bei Community-orientierten Wissensmanagementansätzen als auch bei Information Retrieval. Die Einsatzmöglichkeiten sind genauso unterschiedlich wie die heterogenen Anforderungen von Unternehmen und Organisationen, die diese an Wissensmanagement stellen. Eine direkte Vergleichbarkeit aller untersuchten Softwareprodukte ist daher nicht sinnvoll. / Applications and systems for knowledge management : a market survey: <br><br> This market survey gives an overview on software for the support of knowledge management. The survey overlooks the span from specialized search engines to integrated knowledge management systems with a broad range of functions. The investigated software supports community-oriented approaches as well as information retrieval. Usage possibilities are as different as the heterogenous requirements of enterprises and organizations for knowledge management. Therefore a direct comparison between the investigated tools is not useful.<br> -----<br> © GITO mbH Berlin

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation. Our study showed that it is not clear that students learn by experimenting. Several students expressed that an initial discussion did contribute to an instructive laboratory sessions and claimed that the preparation had helped them to articulate their knowledge and that it helped them to focus on the right things during the experiment. The students who had prepared themselves communicated in a more scientific manner during the laboratory work. / Laborationer är en stor del i kemiundervisningen i gymnasiet. Under vår VFU, verksamhetsförlagd utbildning, har vi noterat att laborationer inte utnyttjas fullt ut för att utveckla elevernas kunskaper. Denna problematik gjorde att vi ville undersöka hur laborationer i kemi kan utformas för att bli mer betydelsefulla för elever. Vi undersökte i vilken utsträckning eleverna erfar att laborationer bidrar till förståelse för kemi. Vi introducerade två förberedelsemetoder och undersökte vilket inflytande dessa hade på elevernas lärande och deras tillägnande av kemikunskaper. Detta undersöktes både genom enkäter och observationer. Vår studie visade att det inte är självklart att eleverna lär sig genom att laborera. Flera elever uttryckte att en inledande diskussion hade bidragit till en lärorik laboration och menade att förberedelsen hade hjälpt dem att sätta ord på deras kunskaper samt att den hjälpte dem att fokusera på rätt saker under laborationen. De studenter som hade förberett sig kommunicerade på ett mer vetenskapligt sätt under laborationer.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner. Detta för att få större kunskap om hur diskussioner kan användas i demokratiundervisningen för att nå målet om att fostra demokratiska medborgare. Resultatet visar att de fyra lärarna anser att diskussioner kan verka demokratifostrande, men de ser också flera hinder för att kunna använda diskussioner i klassrummet, såsom tidsbrist och bristande intresse från eleverna. Tre av de fyra lärarna anser dock att möjligheterna är större än hindren och jobbar därför aktivt med att överbrygga dem. Diskussionerna omfattar främst nyheter men även elevernas egna intressefrågor och syftet är att få dem att reflektera över svåra frågor och att lära dem argumentera för sin sak, de kan därför ses som deliberativa i vissa avseenden. När det kommer till könsskillnader i förmågan och intresset för att diskutera skilde sig lärarnas berättelser åt men det verkar som att flickor tycker om att diskutera då de är endast flickor i klassen eller åtminstone i majoritet medan pojkarna i blandade klasser har ett litet övertag. Rena pojkklasser på yrkesförberedandeprogram har enligt en lärare stora problem medan de i en annan lärares liknande klasser tycker om diskussioner och är duktiga på att engagera sig. Här finns utrymme för fortsatt forskning. / Recent research in democratic education has found that the education as it is today does not reach the goals of educating actively democratic citizens and we need to do something about this soon. Therefore, the purpose of this examination project is to learn more about the possibilities of discussions to make students more democratic and to do so by interviewing four social studies teachers at two high schools. I also want to know for what topics and purposes discussions are used. Since extensive research shows that deliberative discussions are especially beneficial for purposes of educating students to act democratically I will examine if the discussions held in the teachers classrooms according to teachers can be said to be deliberative. Finally, I aim to find if there are any differences between the genders when it comes to the will and ability to expressing themselves in structured discussions. The result shows that all of the four teachers find discussions to be a good method for making the students more democratically equipped. Nevertheless, there are obstacles according to all of them, such as lack of time and interest from the students but three of the four teachers consider the possibilities of discussions to be greater than the obstacles and therefore actively work to overcome them. The most common topic to take up for discussion is large news or the special interests of the students and the purposes are to make them reflect over dilemmas and educate them in making good arguments for their causes. These aspects can be said to be deliberative in some manners. When it comes to gender differences there are some but the results differ between the four teachers but it seems as if girls enjoy discussions as long as they do not have a boy in the classroom while boys have the upper hand in the mixed classes. One teacher expresses that his pure boy classes have large problems discussing while another teacher with similar classes do not have any great problems discussing democratic matters. These issues may make good ideas for further research.

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.