Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier. Med hjälp av Lyons studier kring övervakning på Internet, kan en del strategier förstås då det framgått att man censurerar sig själv gentemot offentligheten i sin självpresentation. Studien visar även att det inte bara handlar om att skydda sig själv från offentligheten, utan också att vara en intressant person som sticker ut i sin självpresentation. För att sticka ut har respondenterna utformat strategier så som att provocera och att skriva meningsfulla texter, och dessa strategier ser vi som expressiva- och subjektiva handlingar. Sociala medier ses som ett positivt interaktionsverktyg samtidigt som det finns en undermedvetenhet kring problem i både exponering och i den svårhanterliga gråzonen.

<p>Titel: Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras</p><p>Författare: Pär Källman och Rickard Karlsson</p><p>Dokument: C- uppsats</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07</p><p>Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle </p><p>Högskola: Högskolan i Halmstad</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Malin Nilsson</p><p>Sammanfattning:</p><p>Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.</p><p>I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. </p><p>Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.</p>

No description available.

Titel:Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras Författare:Pär Källman och Rickard Karlsson Dokument:C- uppsats Utbildning:Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07 Institution:Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola:Högskolan i Halmstad Handledare:Eva-Lotta Frid Examinator:Malin Nilsson Sammanfattning: Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken. I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.

The main purpose of the essay is to find out how Ruben Östlund dramatizes the thematic subject of peer pressure in his film De Ofrivilliga (2008), compared to conventional theories about the narrative of story and group psychology based on Craig Batty’s (2010) and Lars Svedberg’s (2012) works. By creating a model based on certain values a well-functioning group should have and a narrative model of twelve steps, the five scenarios of the film can be analysed. Since each scenario has five parts spread out over the course of the playtime, each scenario is most easily analysed in isolation. Then, after this analysis, all of the scenarios are compared and discussed together as a whole and complete piece of art. The result shows that the scenarios actually follow many of the external narrative steps, but usually lacks steps that take place internally in the characters. The characters often deny their emotional journeys and individual expression since it would harm their reputation and status in the group. This is intentional and shows the films true message, which is to show the viewer that groups have a very strong will of its own and can easily censor individual voices, especially if they are critical towards the group. Östlund seems more concerned with starting a discussion about peer pressure by showing a multitude of perspectives, rather than giving obvious answers to the problems the film poses. This answers the question why some conventional narrative steps are missing. The characters are not supposed to have complete transformational narrative arcs. Instead, the film is told directly to its audience.

Dramaturgi är en viktig komponent i skapandet av dokumentärfilmer. Men den kan gestaltas i olika former och filmskapare väljer ofta olika typer av dramaturgiska val när de skapar dokumentärer. Men hur har det förändrats från 1980-talet fram till idag? Skiljer sig de dramaturgiska valen över tid? Den här uppsatsen inriktar sig på dokumentärgenren personporträtt och hur olika filmskapare valt att gestalta olika personer ur en dramaturgisk synvinkel. För att komma fram till resultatet analyserade vi tolv prisbelönta personporträtt (tre var från följande årtiondena 1980-talet, 1990-talet, 2000-talet och 2010-talet). Filmerna har vunnit olika typer av priser men vi har i huvudsak utgått från Guldbaggens pris för “Bästa dokumentärfilm”. För att analysera dessa filmer har vi utgått från de olika dramaturgiska modeller som Filminstitutet presenterar (Den klassiska modellen, Treaktsmodellen och Kontraktsmodellen) samt Tarantinomodellen och Gestaltningsteorin. De slutsatser vi kan dra från resultatet är att dramaturgin i dokumentärerna har minskat utifrån både ett klassiskt dramaturgiskt synsätt och ett postmodernistiskt dramaturgiskt synsätt. Vi kan även se att man börjar experimentera med nyare dramaturgiska modeller. Däremot har trovärdigheten för faktan i dokumentärerna ökat.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.

I syfte att undersöka likheterna och skillnaderna mellan klassisk Hollywooddramaturgi och alternativ dramaturgi har denna uppsats utfört en innehållsanalytisk undersökning av manusen till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse och Naked. Frågeställningarna har formulerats för att komma fram till hur aspekten mål påverkar ett manus, hur målen påverkar handlingen och vad för dramaturgi som går att urskilja via denna aspekt i de två valda manusen. Resultaten visade att protagonisterna i manusen hade likheter, främst vad gäller deras skicklighet att använda tal som ett vapen, dock i två olika syften. Måltydligheten i manusen skiljde sig, där manuset till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse, visade på en måltydlighet som inte återfanns i Naked. Analyserna resulterade i slutsatsen att klassisk dramaturgi är svår att följa till punkt och pricka i praktiken och att manus ofta kräver ett bryt av den norm som dramaturgier utgör.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

<p>The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?</p><p>The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies.</p><p>Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event.</p><p>Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space.</p><p>Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden.</p><p>Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.</p>