När och varför tillsätter man musik till en scen i ett filmscenario? Med informationsresurser och teorier från etablerade medieteoretiker såsom Michel Chion, Oliver Sacks samt Johnny Wingstedt söker vi svaret. Genom beprövade analysmetoder bryter vi ner kritikerrosade filmer för att finna hur musiken präglat dem. Analyserna har sedan sammanfattats och jämförts för att kärnan av dem skall kunna identifieras. I diskussionen slår vi fast att det finns många verktyg att tillämpa när man vill styrka expressiviteten eller känslointensiteten, och varför man tillsätter musik till film; Att antingen stärka ett budskap som gestaltas i bild, eller inducera känslan av något som inte går att tolka genom endast visuella medel. Dessa resultat använde vi sedan för att skapa ett ramverk inför produktion av musik och ljud till Emil. (2014) , en modern samt mörkare tolkning av Emil I Lönneberga (1971) med en underton av ett dysfunktionellt familjeförhållande. Nyckelord: Musik, dramaturgi, film, känslor, analys, narrativ When and why is music implemented to a specific scene in a film? With informational resources and theories from established media-abstractionists like Michel Chion, Oliver Sacks and Johnny Wingstedt, we’re on a hunt for the ultimate answer. With well proven analytic methods we break down critically acclaimed movies in search of how music has characterized them. The outcome of the analyses has been put together to identify their common dramatic core. In the discussion we state that there are many tools available when one wishes to accentuate the expressionistic and emotional effects of a piece, and why one would use these pieces for film. The reason being that of wishing to emphasize a message or feeling show in picture, or induce a feeling of something not visible on screen. The results were then used for the framework which we work within when producing sound and music material for Emil. (2014), a modern, darker interpretation of Emil I Lönneberga (1971). Keywords: Music, dramaturgy, film, emotions, analysis, narrative / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Syftet med detta arbete är att utforska vad det är som gör att en protagonist i en film blirintressant. Med hjälp av boken Dramatiskt berättande av Mats Ödeen har vi fördjupat oss itermen dramaturgi eftersom huvudpersonen är en viktig del av den. Vi har valt att analyserafilmer där vi anser att karaktärerna är väl uppbyggda och intressanta utifrån dramaturgiska ochtekniska aspekter. De filmer som vi har valt att analysera är True Grit och Big Eyes. Analysen avTrue Grit fokuserar på protagonistens resa genom berättelsen. Analysen av Big Eyes kommer attfokusera på karaktärsrelationerna och dramat som uppstår under en av berättelsens vändpunkter.Avslutningsvis kommer vi att analysera vårt egna manus för att sedan jämföra och utforskakaraktärsmodeller med karaktärer från True Grit och Big Eyes.Med hjälp av en utvecklad metod lånad från artikeln From Antz to Titanic: A Students Guide toFilm Analysis identifierar vi de delar som formar en protagonist. På detta sätt kan vi själva se vaddet är som skapar en god karaktär för att sedan försöka skapa vår egen i slutproduktionen. Somavgränsning har vi valt att endast analysera kvinnliga protagonister. För att få en större förståelseför det vi har gjort och vad vi kan ändra på i framtiden kommer vi även att analysera vårt egetkortfilmsmanus. / The purpose of this work is to explore what makes a protagonist in a film interesting. With thehelp of the book Dramatiskt berättande by Mats Ödeen we have become versed in the termdramaturgy. We have chosen to analyze films featuring characters that we think are wellconstructed and interesting based on dramaturgical and technical aspects. The films we havechosen to analyze are True Grit and Big Eyes. The analysis of True Grit focuses on theprotagonists journey through the story. The analysis of Big Eyes will focus on the relationshipsbetween characters during a mayor turningpoint. Finally we will analyze our own script and thencompare and explore the character models featuring characters from True Grit and Big Eyes.2With the help of a developed method borrowed from the article From Antz to Titanic: A StudentsGuide to Film Analysis , we identify the parts that influence the outcome of the protagonist. Inthis way we can see for ourselves what it actually is to creating a good character, and then beable to create our own, in the final production. The findings of this work is limited since we havechosen to analyze only female protagonists and not protagonists in general. To analyzeprotagonists from both sexes would have been too extensive for the time scope that has been setof for this project. We will also analyze our own short film script, because this will help us to geta better understanding of what we have done and what we can do differently in the future.

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004. Fokus i analysen ligger på konstruktion av livsstil och subkultur och alla fyra huvudkaraktärer är del av en tydlig storstadslivsstil som även skapas med hjälp av omgivningar och rekvisita, så kallad mise-en-scène.

Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.

Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet. För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar. Vidare konverterades instruktionsfilmen genom att välja ut bestämda bilder som tillsammans med text bildade en folder där instruktionsfilmen presenteras i serieformat. Undersökningen genomfördes under två dagar där två olika grupper av respondenter fick studera de två formaten. Intervjumaterialet analyserades, kategoriserades och tolkades utifrån olika faktorer som tagits fram ur teoriavsnittet. Studiens resultat visade att serieformatet behövde ett komplement för att effektivt kommunicera ett budskap. Serie- och filmformatet kan stå ensamma i olika syften men i denna studie bör de komplettera varandra. Vidare visade studien att syfte och målgrupp är viktiga faktorer för hur serieformatet fungerar i ett kommunikationssyfte. Text, bild och deras samband är viktiga faktorer för hur det serie- och filmformatet upplevs. Berättelsen spelar en stor roll där dramaturgin är en faktor som upplevs främst i filmformatet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka berättarkomponenter som skaparna av The Keepers använder i serien, hur de fungerar tillsammans och hur de möjliggör ett långt dokumentärt berättande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en narrativ analys och en visuell narrativ analys med hjälp av teorier som diskuterar filmatiseringar, animationer, modus och dramaturgi. Resultatet visade att kombinationen av ett klassiskt dramaturgiskt berättande tillsammans med moderna berättarkomponenter i The Keepers skapar spänning och engagerar tittaren i det långa berättandet. Kombinationen av berättarkomponenterna gör att avsnitten hänger ihop väl och leder tittaren framåt genom alla sju avsnitt och serien.

Syftet med denna studie är att undersöka hur filmen Before Sunset (2004) skapar dramaturgi med dialog. Genom att analysera filmens dialog utifrån dramaturgiska begrepp i den klassiska berättarstrukturen ska studien se om begreppen kan likställas i verbal handling. Episk/lyrisk dramaturgi kontrasterar analysen för fördjupad förståelse och belyser andra förhållningssätt till berättarstruktur. Undersökningen finner att det går att likställa den klassiska berättarstrukturens dramaturgiska begrepp i filmens dialog. Den episk/lyriska dramaturgin går att identifiera i filmens berättande genom temat – tid och minnen som filmens dialog är strukturerad av. Analysen framför att klassisk berättarstruktur saknar verbal handling som ett definierat dramaturgiskt begrepp som går att dramatisera utifrån.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie. Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras av Sveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kring begreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angående trovärdighet läggs fram. Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser av ett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare. Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet i framställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna på redaktionen. / <p>Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera hur våld som skildras i film kan laddas med olika grader av realism och fiktion genom olika teman, tekniker och dramaturgi m.m. Den avser att undersöka hur dessa laddningar påverkar hur vi som mottagare uppfattar våldsskildringar, vad vi läser ut av dem och hur relationen mellan realism och icke-realism kan förstärka våra upplevelser av våldet.Genom att analysera skräckfilmerna Suspiria (1977) regisserad av Dario Argento och Day of the Dead (1985) av George A. Romero får vi en inblick i hur våldsskildringar inom skräckfilmsgenren kan ta olika former och påverkas av kontexten. Filmerna representerar viktiga verk av två av sin tids mest framstående regissörer inom genren och har sedan de släpptes levt vidare som kulturella avtryck inom den västerländska populärkulturen.Metoden består av kvalitativa analyser där filmernas handling presenteras för att ge en förståelse förde sammanhang som omgärdar de utvalda våldsskildringarna som lyfts fram. Därefter tolkas våldsskildringarna och deras kontext med stöd i semiotisk teori utifrån en tänkt tittares perspektiv. I analysen diskuteras hur narratologiska och tekniska tillvägagångssätt, material och miljöer kan påverka hur en tittare uppfattar våldet som mer eller mindre realistiskt/icke-realistiskt.