This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

Inom loppet av sex månader mördades tre personer i Hudiksvalls kommun. Morden blev uppmärksammade i media och beskrevs som brutala i sitt tillvägagångssätt. En 20-årig man dömdes för mordet på Vanja Nilsson och Kjell List och en 22-årig man dömdes för mordet på Tova Moberg.Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur Hudiksvalls tidning med hjälp av gestaltning och dramaturgi formar en mediebild av en individ. I det här fallet en bild av två män, från att dessa häktats fram tills dess att påföljd meddelats av tingsrätten. Ännu en ambition var att undersöka hur samma tidning förhållit sig enligt det pressetiska ramverket i sin rapportering kring gärningsmännen och dess offer.Teoretiska utgångspunkter aktuella för uppsatsen har varit gestaltningsteori och dramaturgi. Dessa visar hur och med vilka hjälpmedel man framställer händelser och individer i media. Utgångspunkten medier och brott blev en stor tillgång då den fokuserar helt på medierna och dess omättliga aptit för brott och avvikelser. Pressetiken och de pressetiska rekommendationerna var nödvändiga för att se hur Hudiksvalls tidning förhållit sig enligt dessa.Uppsatsen är huvudsakligen kvalitativ men har stärkts med kvantitativ metod.Analysen visade att Hudiksvalls tidning gestaltat gärningsmännen utifrån avvikelser i vederbörandes personlighet och bakgrund. Hos 20-åringen var gestaltningen nyanserad av mannens psykiska ohälsa medan gestaltningen av 22-åringen var influerad av mannens bakgrund med droger och kriminalitet. Pressetiskt visade sig ett ställningstagande från tidningens sida där man gick ut med den ena gärningsmannens identitet i form av både bild och namn, medan den andra gärningsmannen förblev anonym.I analysen med fokus på gärningsmännens offer, var resultatet att namn och bild publicerades på alla tre offren. I fallet Tova Moberg fann jag att det till viss del fanns ett allmänintresse då hon från början var anmäld som försvunnen. I fallet Vanja Nilsson och Kjell List fann jag däremot inget uppenbart allmänintresse i identifierandet av offer, att Hudiksvalls tidning är en lokaltidning visade sig däremot vara av betydelse. / In less than six months three people are murdered in the county of Hudiksvall, Sweden. The homicides were described as brutal and received a lot of media attention. A 20-year-old man was later convicted for the murder of Vanja Nilsson and Kjell List and a 22-year-old man are later convicted for the murder of Tova Moberg. The ambition with this paper has been to examine how Hudiksvalls newspaper, with the help of framing and dramaturgy creates a media image of a person. In this case, an image of two men, from the moment they were arrested, until penalty was given by the district court. Another ambition was to investigate how the same newspaper handled the media coverage in relation with the [Swedish] press ethical framework, both in its reporting about the perpetrators and its victims.Theoretical framework relevant to this essay has been framing theory and dramaturgy. These show how and with which means you make and portray events and individuals in the media. Media and crime were also a big theoretical asset since its main focus is on the relation between media and crimes. The [Swedish] press ethical framework was necessary as a theoretical approach since one of the essays main issues were to see how Hudiksvalls newspaper handled the media coverage in relation to the press ethical guidelines. The essay is mainly qualitative but has been strengthened by quantitative method.The analysis showed that Hudiksvalls newspaper portrayed the perpetrators based on abnormalities in their personality and backgrounds. The image of the 20-year-old man was shaded by the his psychological problems, while the image of the 22-year-old was influenced by his background with drugs and crimes. The analysis also showed that the newspaper revealed the identity of one of the perpetrators’, while the other offender remained anonymous.In the analysis focusing on the perpetrators' victims, the result showed that names and images were published off all three victims. In the case of Tova Moberg, I found that to some extent there was a public interest since she initially was reported as a missing person. However, in the case of Vanja Nilsson and Kjell List I found no obvious public interest in revealing their identity, all though the fact that Hudiksvalls newspaper is a local newspaper, proved to be of importance in the matter.

Music has the power to elicit feelings amongst us, and it is something that has always astonished me. In my thesis, I have applied it to improvisation by working transdisciplinary based on these questions: How can I portray the different feelings of a story and get the ensemble involved by using collective improvisation? How do I lead the musical narrative based on my role as composer/bandleader and bassist?  By taking the dramaturgy from a story that will decide the whole form of the concert, I have composed music by applying concepts from the doctrine of rhetoric topos and the psychology of music. The music was then performed in a concert with a band of six musicians, where we collectively portrayed the story with the written music and improvisation. The goal was to create an environment for collective improvisation where the focus was to portray different sentiments and, in the end, this work revealed a new way of thinking about and approaching improvisation for me. It also showed how much I value communication and interplay in an ensemble and how it can affect the music in a positive way. / <p>Kompositör: Amanda Karström</p><p>Medverkande: Amanda Karström - Kontrabas</p><p>Filip Öhman - Trummor</p><p>Alexander Falkebring - Vibrafon</p><p>Ima Baeza Bilgin - Piano och Synthesizer</p><p>Erik Hasselfeldt - Altsaxofon och klarinett</p><p>Björgvin Hjálmarsson - Tenorsaxofon och basklarinett</p>

I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.

Syftet med denna studie är, utifrån ett journalistiskt perspektiv, att undersöka hur kvällspressen rapporterade och framställde Ikea och det knivdåd som ägde rum på företagets varuhus i Västerås, den 10 augusti 2015. Åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressens webbplatser har analyserats. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk analysstrategi, för att detaljerat undersöka nyhetsartiklarna genom deras rubriker, ingresser, mellanrubriker och brödtexter. Som analysverktyg användes nyhetsvärderingsteorin och medielogikens dramaturgiska teori. Resultatet visar att Aftonbladet och Expressen uppfyller sju av åtta nyhetskriterier i nyhetsvärderingsteorin vid rapporteringen om knivdådet på Ikea. Rapporteringen presenterade, bland annat, kulturell och geografisk närhet mellan händelsen och publiken. Rapporteringen fokuserade på hur olika vittnen (inklusive Ikeas personal) upplevde knivdådet, samt hur Ikea agerade efter händelsen. Resultatet visar också att berättarteknikerna i medielogikens dramaturgi presenterar Ikea som ytterligare ett offer i sammanhanget då Ikea framställs som chockade, empatiska och ansvarsfulla. Knivdådet framställs som oförutsägbart och chockerande. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det unika och chockerande knivdådet på Ikea hade högt nyhetsvärde och därför bedömdes händelsen som intressant för publiken att ta del av. Ikea framställdes inte på ett kritiskt sätt, eftersom Ikea agerade empatiskt och ansvarsfullt omedelbart efter händelsen. / The purpose of this study is, from a journalistic perspective, to examine how the Swedish newspapers reported and presented Ikea and the knife attack that took place at the company's department store in Västerås, Sweden, on August 10, 2015. Eight news articles from the websites of the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen have been analyzed. Using a qualitative content analysis with a hermeneutic strategy the news articles has been analyzed in detail by their main headlines, leads, intermediate headlines and body texts. The News Value theory and the Media Dramaturgy of the Media Logic theory were used as analytic tools for this study. The result shows that the Swedish newspapers reported about the knife attack at Ikea by fulfilling seven out of eight news criterias from the News Value theory. The news reports presented, among other things, cultural and geographical proximity between the event and the audience. The news reports were also focused on how witnesses (including Ikeas staff) experienced the knife attack, and how Ikea took action after the event. Another result shows that the Media Logic Dramaturgy portrayed Ikea as another victim in the context of the event, since Ikea was portrayed as shocked and empathic. The knife attack was portrayed as unpredictable and shocking. Based on the results, one conclusion is that the unique and shocking knife attack at Ikea were newsworthy and therefore appraised as an interesting event for the audience to read about. Ikea was not presented in a critical way because Ikea acted empathetic and responsible immediately after the event.

Studiens syfte är att utforska hur Aftonbladet och Expressen gestaltade bostadsministern Mehmet Kaplan från den 14 april 2016 fram till 18 april 2016 då han avgick som minister. Syftet är också att se hur förändring av gestaltningen under dessa dagar ter sig. Slutligen kommer studien att jämföra de två tidningarna för att se om och hur de skiljer sig åt i sin gestaltning. De frågeställningar som studien utifrån detta syfte ämnar behandla är följande. -       Hur gestaltas Mehmet Kaplan mellan den 14- 18 april? -       Hur förändras gestaltningen under dessa dagar? -       Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltning åt?   Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, som i praktiken innebär att ställa frågor till texten. Frågorna har byggts upp utifrån Strömbäcks och Entmans teori och definition av gestaltningens fyra grundläggande egenskaper. Vidare har resonemanget om den journalistiska dramaturgins grundläggande element och språkliga redskap inom sensationsjournalistik, använts som stöd i utformandet av analysfrågorna.   Analysmaterialet är hämtat från Retriever, begränsat på redaktionellt digitalt publicerade artiklar mellan datumen 14 - 18 april. Urvalet resulterade i 23 aktiva analysenheter för studien varav är 11 från Aftonbladet och 12 från Expressen.   Studiens resultat är att Mehmet Kaplan gestaltades från Aftonbladet och Expressens håll som otillgänglig, antisemitisk och islamistisk. Samtidigt vidhöll hans politiska kollegor utåt att Kaplan var humanist, demokrat och antirasist. Rapporteringen under de fyra aktuella dagarna var i olika skeenden. En upptrappning, följas av tystnad och sedan explodera i en enorm rapportering, fram tills att Kaplan avgått. Rapporteringen mellan de tidningarna skiljde sig åt, det förklaras i studien på grund av dess olika politiska ideologier. / The study aims to explore how Aftonbladet and Expressen portrayed Housing Minister Mehmet Kaplan from April 142016 until April 18, 2016 when he resigned as minister. The aim is also to see how the change in depiction during these days seems. Finally, the study will compare the two newspapers to see if and how they differ in their interpretation. The issues that the study on the basis that purpose intend to treat is the following. -How portrayed Mehmet Kaplan from 14-18 April? -How to change the design on these days? -How do the various newspaper design at? The method used is a qualitative text analysis, whichin practice means to put questions to the text. The questions have been built up on the basis Strömbäcks and Entmans theory and definition of Gestalt Association four basic characteristics. Furthermore, the reasoning of the journalistic dramaturgy basic elements and linguistic tools in sensational journalism, used to support the design of analytical questions. The analysis material is taken from the Retriever, bounded on digital editorial articles published between the dates of April 14 to 18. The selection resulted in 23 active units of analysis for the study of which 11 are from Aftonbladet and 12 from Expressen. The study's resultis that Mehmet Kaplan figure was from Aftonbladet and Expressen hold as unavailable, anti-Semitic and Islamist. At the sametime maintained his political colleagues out that Kaplan was a humanist, democrat and anti-racist. Reporting during the four days in question were in various stages. An escalation,followed by silence and then explode in a huge reporting, until the Kaplanresigned. The reporting of the newspapers differed, it is explained in the study because of its different political ideologies.

Uppsatsen undersöker hur kvällstidningen Aftonbladet gestaltar våldtäkt i sin nyhetsrapportering. De våldtäkter som studien kommer att analysera är våldtäkter som inträffat på festivalområden, avgränsat till de på Bråvallafestivalen 2016, samt övriga överfallsvåldtäkter som inträffat under sommaren 2016. Studien kommer även att undersöka potentiella likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen av dessa två typer av våldtäkt. Analysmaterialet består av tre rapporterande artiklar om festivalvåldtäkter respektive tre om överfallsvåldtäkter. Genom att utgå från teorier såsom Christies teori om det ideala offret, gestaltningsteorin, medielogikens dramaturgi och teorin om nyhetsvärdering, i samband med en kvalitativ innehållsanalys, analyseras respektive artikels textuella innehåll utefter fem olika teman. Dessa teman är hur rubrik och ingress konstrueras, hur offret gestaltas, hur gärningsmannen gestaltas, hur miljön gestaltas, och vilka andra aktörer som lyfts fram samt hur de lyfts fram. Analysresultaten, av de tre respektive tre artiklarna, sammanfattas sedan utefter den våldtäktstyp de behandlar, för att sedan jämföras med varandra.Resultaten av den tematiska analysen visar på att Aftonbladets framställning av festivalvåldtäkter till viss del skiljer sig från tidningens framställning av överfallsvåldtäkter. Genom användandet av mindre värdeladdade ord och mer neutrala beskrivningar i artiklarna om festivalvåldtäkt, framstår bland annat offren som mindre oskyldiga, gärningsmännen som mer passiva och distanserade, medan miljön kan tolkas som mindre respektabel, i jämförelse med artiklarna om överfallsvåldtäkt. Denna framställning kan tolkas normalisera de våldtäkter som inträffar på festivalområden. / The essay examines how the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet portrays rape in their news reports. The rape cases that the study is going to analyze are rape that has occurred at festivals, delimited to Bråvallafestivalen 2016, as well as other cases of assault rape taking place during the summer of 2016. The study will also examine potential similarities and differences between the news reports of these two types of rape.By using theories such as Christie’s theory of the Ideal Victim, the Framing theory, the Dramaturgy of the Media Logic, and the News Value theory, in combination with a qualitative content analysis, the textual content of each article is analysed based upon five themes. These themes are how the headline and preamble are constructed, how the victim is portrayed, how the perpetrator is portrayed, how the environment is portrayed, and which other actors that are being mentioned as well as how they are being mentioned.The results of the thematic analysis shows that some differences do exist, when it comes to how Aftonbladet portrays rape at festivals in comparison to assault rape. By using less emotive words and more neutral descriptions in the articles about festival rape, the victims appear as less innocent, the perpetrators as more passive and aloof, while the environment could be perceived as less respectable, as compared to the articles about assault rape. This portrayal can be interpreted as normalizing the rapes that take place at festivals.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär – djur – djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse. Orsaken till att valet föll på att göra en undersökning om emotionellt arbete inom veterinäryrket, var att det inte fanns särskilt många nordiska artiklar att tillgå i ämnet. Resultatet visar att svenska veterinärer saknar handledning och utbildning i det emotionella arbete, som krävs i den sociala interaktionen med djurägarna. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med veterinärer från djursjukhus och privatkliniker. Författarna har dragit slutsatsen att svenska veterinärers arbetsvillkor är komplicerade då varje konsultation innebär ett emotionellt arbete, likväl som ett medicinskt. Dessutom måste de kompromissa både med svensk djurskyddslag och med sin egen etiska uppfattning. / In the modern society family pets are more and more considered as members of the family with valid feelings. This has resulted in higher demands on the veterinary occupation. The vet is expected to look upon their animal patients from the owners’ point of view. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the work situation for Swedish veterinarians and the problems they encounter in the triad relation, veterinarian – animal – owner. The authors have used a qualitative method and hermeneutic approach to achieve this knowledge. The reason for choosing the subject of emotional labour within the veterinary trade was that there weren’t too many Nordic articles about it. The result shows that Swedish veterinarians don’t get any guidance or education in the emotional labour that is required in the social interaction with pet owners. Seven semi structured deep interviews have been conducted with veterinarians from animal hospitals and private practitioners. The authors have come to the conclusion that the working conditions for Swedish veterinarians are complicated as each consultation involves emotional labour as well as a medical labour. Apart from that they have to compromise with Swedish animal law and their own ethical conviction.

<p>This essay is a narrative analyze of the computer game Halo. The purpose of the essay is to see what function the narrative elements have in a computer game of the action genre. The analyze is done with a neo-formalistic approach according to the theory of David Bordwell and Kristin Thompson. The choice of game was based on it's positive reviews mentioning the story. The essay tries to give a picture of research in the field and researchers views on narratives and computer games. </p><p>The conclusion is that this particular game uses the narrative to motivate progress through the game and give the player a goal to play towards. It's also been used to enhance the players experience. </p> / <p>Uppsatsen gör en analys av de narrativa delarna i datorspelet Halo. Syftet med uppsatsen är att se vilken funktion de narrativa elementen fyller i ett datorspel i actiongenren. Analysen har gjort utifrån neoformalistisk teori enligt David Bordwell och Kristin Thompson. Valet av spel gjordes utifrån de positiva recensioner spelet fått som nämner historien i spelet. Uppsatsen försöker ge en bild av dagens forskning inom datorspel och narrativ och den bild framstående forskare har. </p><p>Slutsatsen är att spelet har använt narrativ för att fungera som drivkraft genom spelet och att ge spelaren det mål som man ska spela mot för att vinna. Det har också använts för att förhöja spelarens upplevelse. </p>

Genom en kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan.