Responsiv webbdesign har blivit en konvention på Internet i takt med att allt fler besöker webbsidor från sina mobiltelefoner. Men det flytande formatet orsakar svårigheter gällande bildgestaltning anpassade för responsiva webbformat, vilket försämrar bildernas funktionalitet. I denna iterativa studie har en featuregrafiks förutsättningar i responsiva format undersökts på en konceptnivå, för att kunna bilda en uppfattning om hur olika designprinciper och riktlinjer kan användas för att påverka berättargrepp, dramaturgi och bildkomposition. Metoderna som har använts för att resonera kring frågeformuleringarna är följande; Artefaktanalys av befintliga trender på Internet idag, Prototyping där en fördjupad skissprocess presenteras och diskuteras, Utprovning med en Virtuell testgrupp och påföljande Dataanalys och slutligen High-Fidelity Prototyping på en webbutvecklingsplattform. Studien resulterade i tre olika exemplifierande layoutlösningar, som redogör för hur en responsiv featuregrafik skulle kunna gestaltas för att korrelera en associativ med en linjär läsordning, medan konsekvenserna för bildkompositionen i responsiva format kunde beskrivas med tre tydliga exempel; 1. Töjning, 2. En helt ny komposition och 3. Beskärning. Avslutningsvis förs en diskussion kring dessa slutsatser. / Responsive web design has become a convention on the Internet as more and more people visit web pages from their mobile phones. But the floating format causes difficulties when designing images for responsive web formats, which impairs the functionality of the images. In this iterative study, the conditions of a feature graphic in responsive formats have been examined at a concept level, to be able to form an idea of how different design principles and guidelines can be used to influence narrative grip, dramaturgy and image composition. The methods used to reason around the questionnaires are as follows; Artefact analysis of existing trends on the Internet today, Prototyping where an in-depth sketch process is presented and discussed, Testing with a Virtual test group and subsequent Data analysis and finally High-Fidelity Prototyping on a web development platform. The study resulted in three different exemplifying layout solutions, which describe how a responsive feature graphic could be designed to correlate an associative with a linear reading order, while the consequences for the image composition in responsive formats could be described with three clear examples; 1. Stretching, 2. A whole new composition and 3. Cropping. Finally, a discussion is held about these conclusions.

Det finns ett filmiskt berättande som gör att jag blir ett med dess universum. De ögonblicken intresserar mig. Jag märker att de innehåller ett visuellt utelämnande. Luckor av tomhet som gör att filmen skapar ett djupare intryck inom mig. Ett intryck som varar. Jag är nyfiken på hur dessa moment kan byggas upp, hur det går att arbeta konstnärligt, dramaturgiskt och tekniskt med dessa. Jag vill utveckla konstnärliga metoder som jag kan använda som filmfotograf i fiktion såväl som dokumentär. För att utforska detta så skapar jag en kortfilm, vanten.   En ingång till mellanrummet. Jag är i det här arbetet intresserad av bildspråk, jag är intresserad av hur vi skapar olika visuella världar när vi berättar med filmfotografi. Jag är här inte främst intresserad av det som för berättelsen framåt, utan av det andra. Den aspekt av bildspråket som på något sätt lämnar rymd. Rymd som kan få vara tom, eller fyllas i av betraktaren.   Min utgångspunkt är att mellanrum finns i allt berättande, att dessa skapar det utrymme som behövs för att det gestaltade ska nå fram till tittaren. Det är en central funktion såväl i litteratur, film, teater och andra konstformer. Vi använder oss ständigt av utelämnande då vi berättar någonting, vare sig det är med bild eller ord. Om vi berättar någonting så utesluter vi någonting annat. Om vi riktar kameran åt ena hållet, så registrerar den inte det som händer i andra riktningen.  Det här är också något som är helt omöjligt att isolera helt från filmen i sig, det är snarare något som är helt integrerat i den filmiska gestaltningen. Det är därför svårt att tala om det här som ett fenomen helt särskilt från filmen.  Dessutom är det något som jag upplever att vi sällan talar om, även om många säkert skulle hålla med om att det kan vara en viktig aspekt av berättandet. Det är lätt hänt att vi bara fokuserar på det som är det centrala för handlingen, särskilt när vi är många som behöver samarbeta för att skapa ett berättande. Det är ofta enklare att tala om andra delar av filmiskt berättande, som är mer praktiska, tekniska eller lättare att definiera och det finns då också en risk att det som är svårdefinierat nedprioriteras.  Jag vill genom detta arbete ge den här aspekten av filmiskt berättande fokus. Och förhoppningsvis så kan jag fortsättningsvis också ha det som ett redskap, och dessutom kommunicera kring det, med de jag arbetar.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Denna kvalitativa studie har syfte att belysa hur kreatörer på Only Fans resonerar kring plattformen och kreatörsrollen kopplat till normer kring femininitet och stigma. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts om hur dels roller och framträdandet skapas på Only Fans, hur kreatörerna resonerar och förhåller sig till normativ femininitet samt hur kreatörerna upplever stigma och hur det hanteras. Frågeställningarna besvarades genom semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Goffman’s teorier kring dramaturgi och stigma samt Fanny Ambjörnssons perspektiv om normativ femininitet. Intervjumaterialet analyserades genom en tematisk analys och sattes sedan i kontext till studiens teorier och tidigare forskning. Resultatet kan sammanfattas med att studiens empiri visar att kreatörsrollen på Only Fans är kommodifierad, konkurrenspräglad, anonymiserad, stigmatiserad och präglad av normer om femininitet. Flera av kreatörerna berättar att de inte nödvändigtvis är någon annan på plattformen, men de ändrar sitt beteende lite ut efter vad som är önskvärd från kundens sida. Dessa roller motiveras av både av vad som säljer, men det är också ett sätt för dem att hantera stigma från samhället och öka deras personliga säkerhet. Den andra frågeställningen om normativ femininitet visade att kvinnorna är medvetna om de förväntningar som finns på kvinnor i samhället. Många av de har direkt erfarenhet av konsekvenserna som sker ifall man som kvinna inte följer samhällets normer om exempelvis sexuell passivitet. Det berättas om motreaktioner som riktats som menar att Only Fans är skadligt eller farligt. Angående frågeställningen om stigma så framkom det att intervjupersonerna upplevde stigmatisering i viss mån. Genom att ha nära kontakt med andra kreatörer på Only Fans med liknande erfarenheter samt vänner de litar på ansågs detta som en strategi för att minska stigmat och göra det mer lätthanterligt. Materialet visade att kreatörerna finner stöd och förståelse genom att vara i nära kontakt med andra personer, vilket gjorde att de kan bearbeta samt hantera stigmat enklare. Slutsatsen av denna studie är att de analysteman som studien grundas i samverkar med varandra. Det tycks finnas en rollsättning på Only Fans som formas efter olika aspekter, bland annat stigma och normativ femininitet. Studiens material påvisar att det finns ett stigma kring kreatörsrollen på grund av normer om femininitet.

Studien syftar till att forska om hur det är att arbeta som vikarie och hur de upplever sitt arbetsliv och avsåg att besvara frågeställningen: Hur upplever vikarier grundskolan som arbetsplats och vikariat som anställningsform? Då vi uppfattar detta fenomen som en komplex upplevelse genom att det berör individers subjektiva upplevelser valde vi hermeneutik som metodansats. Den hermeneutiska metoden uppfattade vi gjorde det möjligt att kunna få en bredare och djupare förståelse kring fenomenet. Vi utförde 10 intervjuer med vikarier från olika delar av Sverige där majoriteten är unga kvinnor och inte arbetar längre som vikarie. Vi har använt oss av Standings prekariatet och Goffmans dramaturgi som teoretiskt ramverk för att kunna förstå och tolka vikariernas upplevelse. Studiens resultat presenterades med hjälp av tre nivåer av tolkning som ledde oss till vår huvudtolkning, en osäker tillvaro. En osäker tillvaro innebär att arbetslivet och privatlivet präglas av en allmän osäkerhet som vikarierna enbart kan ta sig ifrån genom att söka sig till en säkrare arbetsform.

The main purpose of the essay was to find out the photographic composition negative space’s progression, in the cinematography of Her (2013), and correlation to the main character's emotional state. The result was analyzed with the help of a composition analysis, dramaturgical analysis and an emotional theory. Three photos from each dramaturgical act (nine in total) were chosen to establish and create a relation to the main character’s emotional state. The result shows that negative space functions as an important visual medium, through collaboration with other photographic composition methods, to create imbalance and unease, or symmetry and harmony for the main character in Her. When the main character is alone, sad or emotionally unstable, negative space shrinks and isolates him through vast space, whereas when he is happy and positive negative space (in collaboration with other compositions) leads the eye and focus directly to him. The progression of negative space also shows a distinctive affinity to the main character’s romantic relationship, which shows that the progression relates and depends on the romantic bond.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

En av turismnäringens största byggstenar är event. Det är en bransch som ständigt utvecklas och växer. Detta gör att event är känsliga för trender och ständigt måste arbeta för att förnya sig och skapa attraktion till sina besökare. Det är av stor vikt för eventmangagers att skapa attraktionsstrategier för att bibehålla ett events attraktionskraft samt definiera vilken kategori av event som ska planeras. Det finns många olika kategorier av event och i den här studien kommer ett publikt och ett icke-publikt event att studeras. Studiens syfte är att bidra med förståelse för vilka attraktionsstrategier som används för att attrahera besökare för eventen Melodifestivalen och Årets Kock. Genom att få ökad förståelse för eventens strategier kunna urskilja likheter och skillnader mellan ett publikt och ett icke-publikt events attraktionsstrategier. I studien har en kvalitativ metod med en kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats använts då författarna eftersökt en djupare förståelse och jämfört den insamlade datan mot tidigare forskning och teorier. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer och textanalys för att också undersöka om beskrivna strategier går att identifiera på sociala medier och internet. Studiens slutsats är att det är viktigt för eventmanagers att definiera vilken kategori eventet tillhör samt syfte och målgrupp. Relevanta strategier är att skapa en dramaturgi som tilltalar målgruppen och skapar spänning och intresse samt att det finns en interaktion mellan eventet och publiken. / One of the most essential parts of the tourism industry's are events. It is an industry that is constantly evolving and growing. This means that the event is susceptible to trends and continually need to work to develop and create attraction to its visitors. It is of great importance to create attraction strategies to maintain the attractiveness of events and define what category of events to be planned. There are many different types of events, and in this study a public and non-public event will be studied. The study's aim is to contribute to the understanding of the attraction strategies used to attract visitors for Melodifestivalen and Årets Kock. By gaining greater understanding of the event's strategies accordingly to contribute to determine the similarities and differences between a public and non-public events attraction strategies. The study has a qualitative approach with a combination of inductive and deductive research approach, used in which the authors sought a deeper understanding and compared the data collected from previous research and theories. Data has been collected through semi-structured interviews and text analysis to also examine whether described strategies can be identified on social media and the Internet. The study concludes that it is important for event managers to define the category of the event, purpose and audience. Key strategies are to create an event dramaturgy that appeals to the target audience and create excitement and interest, and that there is an interaction between the event and the audience.

Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning.   I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län.   Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi. / Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design.   Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts.   The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County.   Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy