Denna undersökning utgår ifrån Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berättelse eller tema påverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes på exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen såg vi att besökarens självmedvetenhet kunde jämföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ”flöde”, där medvetandetillståndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet. Ur denna jämförelse kunde förutsättningarna och kriterierna för ”flöde” nyttjas. Undersökningen påvisar att anpassning av servicescape i en digital miljö leder till en förlust av sinneskombinationer i jämförelse med fysiska servicescapes. Detta ändrar dock inte det faktum att besökaren upplever ett mervärde av platsen då tillämpning av servicescapes i skapandet av fysiska som digitala miljöer öppnar upp för besökare att inte bara bevittna respektive berättelse utan även delta i den. / This study is based on Mary Jo Bitner’s servicescape-model of the physical environment, shaped by a story or a certain theme, towards adapting the model into a digital environment. The result of applying the theories surrounding servicescapes to where a service process takes place, gives visitors an opportunity to escape from the everyday life, consciously or unconsciously, through a combination of the human senses. The study found that the effect, a lesser amount of self-awareness, could be compared with Mihaly Csikszentmihalyi’s theories of "flow", a mental state where an individual becomes fully immersed in the process of the activity. The conditions for "flow" could therefore be used as a foundation in the creation of “digital servicescapes”. The adaptation of servicescape towards a digital environment led to a loss of possible combinations of senses in comparison with physical servicescapes. Though this did not result in removing all the added value of adapting the servicescape-model into a digital environment, for it is still expanding the opportunity for visitors to interact with the story respectively, instead of being idle observers.

The purpose of this paper was to explore how children may perceive sound effects in the specially written radio saga made for this paper Ninjas Detektivbyrå (Ninja’s Detective firm). If sound effects in any way can contribute to children perceiving more details, if specific sound effects may bestow in creating a more monogamous distinction of signs and whether the dramaturgical structure possibly can become clearer when combining dialog with sound effects. The study was made possible with the help of two groups of children whom each listened to a version of the stimulus material, one with sound effects and the other one without sound effects, and by qualitative interviews relaying on theories regarding communication, classical dramaturgy and research on how sound effects impact on audience. This paper shows that the participants who were exposed to sound effects may have been more keen to perceiving details, understood signs more distinctly and could account for greater parts of the story in comparison to participants from the group that weren’t exposed to sound effects. / <p>Validerat; 20150630 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.

<p>Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.</p>

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how? The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies. Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event. Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space. Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden. Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013   Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.   Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.   Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.

No description available.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen. Under första delen av revolutionen var inställningen till revolutionen och demonstranternas mål positiv. Senare under året var tonen mer negativ. I början beskrevs demonstranter och folk som en enhet, senare särskilde reportagen ofta muslimer och kristna. Trots att Egyptens befolkning till 90 procent består av muslimer så kom kristna oftare till tals än muslimer. Resultatet av denna undersökning visar på tendensen att det i den svenska medierapporteringen fanns förhoppningar att ”de” (Egyptens folk) skulle bli mer som ”vi”(européer). För att komma fram till detta resultat har arton gestaltande reportage studerats med kritisk diskursanalys enligt Roger Fowler. Reportagen är strategiskt valda från specifika perioder i anslutning till tre nyckelhändelser - revolutionens inledning, valet och årsdagen. Den teoretiska ramen formas av postkoloniala teorier om ”vi” och ”de andra” samt dramaturgi, framför allt användandet av polemik och retoriska grepp.