Terrorattentet mot World Trade Center i New York den 11 september betraktas som en avgörande händelse för hur vi förstår världen idag. Själva datumet har blivit synonymt med händelsen. Francis Fukoyama (1989) kallar tiden före 9/11 och efter kommunistblockets fall i början av 90-talet för historiens slut. Den stora kampen mellan olika ideologier är utkämpad och den liberala demokratiska kapitalismen har segrat. Världen har landat i en jämvikt. Om kommunistblockets fall är historiens slut så är 9/11 historiens återkomst där en ny kamp och nya skiljelinjer inträder. Men för personer födda i början av 90-talet är den tiden inte slutet utan början och 9/11 är deras introduktion till världen och historien. För många av dem är det den första nyheten de minns.   Denna studie undersöker formativa nyhetserfarenheters betydelse genom att analysera 90-talisters berättelser om 9/11. Analysen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv, närmare bestämt Erving Goffmans framing-teori, genom en kombinerad tematisk och narrativ analysmetod.   Studien visar hur fem svenska personer födda mellan 1990 och 1995 ramar in 9/11 och deras inramning skiljer sig från den initiala mediala inramningen av händelsen.   Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur individer ramar in sitt första nyhetsminne och hur detta avviker från den mediala inramningen.

Studien syftar till att undersöka arbetssituationen för klasslärare i årskurs 4–6. Det rapporteras om bristfällig arbetsmiljö för lärare och utifrån de förändringar som skett inom yrket vill vi undersöka hur arbetssituationen ser ut i praktiken i dag. Studien är utförd med grundad teori som metod och har inga teorier eller hypoteser i grunden till en början, utan utgår från ett intresseområde. Data har samlats in med hjälp av fyra skuggningar och sju intervjuer av varierande slag. Studiens resultat bidrar med en teoretisk modell gällande studiens intresseområde. Den teori som under studiens gång växt fram innefattar lärarnas huvudfokus att göra det bästa för elevernas lärande. Detta hanteras med hjälp av kärnkategorin slå knut på sig själv. Teorin innefattar även sex underkategorier för att ytterligare förklara och fördjupa kärnkategorin. Dessa är synen på det formella uppdraget, yttre omständigheter, tillitsfulla relationer med elever och vårdnadshavare, stöttande relationer med kollegor, göra mer än det förväntade och det som visas utåt. Tidigare forskning pekar på ett liknande resultat som denna studie kommit fram till, att med hjälp av ett gott samarbete mellan kollegor minskar arbetsbördan. De teorier som diskuteras i relation till resultatet är krav-kontroll-stödmodellen samt Goffmans självframställning. / The study aims to examine the working conditions of primary school teachers in grades 4-6. Reports have indicated inadequate working environments for teachers, and based on the changes that have occurred within the profession, we want to investigate the current practical work situation. The study was conducted using grounded theory as the method and does not have any underlying theories or hypotheses to begin with, but instead, is based on an area of interest. Data was collected through four observations and seven interviews of various types. The study's results contribute to a theoretical model concerning the area of interest. The theory that emerged during the study includes the teachers' primary focus on doing their best for student learning. This is managed through the core category of "going to great lengths." The theory also includes six subcategories to further explain and deepen the core category. These subcategories are the perception of the formal assignment, external circumstances, trusting relationships with students and parents, supportive relationships with colleagues, going beyond expectations, and outward representation. Previous research supports similar findings to those of this study, indicating that a good collaboration among colleagues can reduce the workload. The theories discussed in relation to the results are the demand-control-support model and Goffman's self-presentation.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningarorganiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivetpå fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och reglerasi tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultateni olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av dennadebatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet dåfritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmetska enligt styrdokumenten komplettera skolan.Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såvälaktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekantamed nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiskaverktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten påfritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer menockså via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna.Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel.Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om maktoch styrningsstrategier.Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten skafungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionenslogik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentenstydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna reglersom överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styrsig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte villinordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieraseller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsakbestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierademiljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen.Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.

The purpose of this study is to get more knowledge about how the identification process for immigrants’ is going. We want to know how the identification process has developed for them since they moved to Sweden and if they have had any difficulties adapting to Swedish society. Furthermore, the purpose is to find out whether the Swedish society or the Swedish culture has been an obstacle for these immigrants. To fulfill the purpose of the study, we used semi-structured interviews where seven immigrants with different ethnicities participated. We also used a qualitative method and a narrative method analysis. We chose the sociological theorists Erving Goffman and Norbert Elias in this study. We chose Goffman's theory about stigma where he explains how people are stigmatized and categorized depending on their identity, culture or characteristics. We chose Elias' theory about the established and outsiders where he explains why there are established and outsiders and what causes these categorizations. The results showed us that the immigrants we interviewed are influenced by the Swedish society in their identity process. Although they feel that they have been motivated and want to be a part of the society, they experience that many immigrants are categorized in the same category because of stigma. This can lead to difficulties for other immigrants to integrate and they can experience difficulties as they are seen as outsiders and are not offered a chance in, for example, workplaces. This also affects the identity process as they do not get the chance to show that they have adapted well in the Swedish society.

Background: Cultural projects are increasingly being implemented to help inmates cope with their situations. Nevertheless, research has been scarce in relation to the experiences of the cultural workers implementing the projects within the Prison and Probation Service (PPS). Objective: The study intends to explore the experiences of Skådebanan’s cultural workers in the implementation of cultural projects in relation to the Swedish PPS and the inmates. More specifically, the study addresses two research questions: (1) How do cultural workers experience the interactions with the inmates while implementing cultural projects? (2) How do cultural workers experience the relations with the Prison and Probation Service while planning and implementing cultural projects?  Method: Data was gathered from six cultural workers, working in five regional associations, through four surveys and one interview. These were qualitatively analyzed using a thematic approach. The themes found were then interpreted using Goffman’s theories on “total institution” and the “dramaturgical self”.  Results: The results showed how, according to the cultural workers’ perspective, their interactions with inmates and their relations with PPS were mostly positive, with the exceptions of few challenges. Conclusion: This study can give insights into the interactions that cultural workers have during the implementation of cultural projects with the inmates and the PPS, which might be helpful in the understanding of challenges and facilitators of the implementation process. Nevertheless, further research is needed.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa individernas beskrivningar och upplevelser av konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser. Fokus ligger på att förstå konfliktens olika aspekter och dess påverkan på både gruppen och myndigheterna. Genom att använda narrativ analys av deras berättelser i tre dokumentära TV-serier undersöker denna studie och tolkar deras berättelser utifrån Goffmans teorier om social kontroll och stigmatisering. Tidigare forskning visar att myndighetsingripanden ofta sker på grund av oro för barnens välbefinnande inom de nya religiösa rörelserna. Resultaten visar att både explicita och implicita maktutövning integreras med varandra och är rotad i ledarskapet. Både myndigheterna och religiösa ledare utövar makt genom olika strategier och metoder för att kontrollera och påverka sina anhängare. Detta visar att maktutövningen bidrar till att förstärka stigmatisering och social kontroll. Myndigheterna förlitar sig på regelverk, lagar och auktoritet medan de religiösa ledarna utnyttjar auktoritet. Resultateten visar även en bristande kunskap hos myndigheterna när det kommer till hantering av sådana konflikter, vilket resulterade i skada och negativa konsekvenser för många individer, särskilt barnen inom dessa rörelser. Det framkommer att allt mänsklig handlande har komplexa konsekvenser och att en ökad förståelse behövs för att kunna hantera dessa situationer på ett mer effektivt sätt. Genom att inkludera dessa aspekter av individers upplevelser ger denna studie en djupare inblick i de individuella erfarenheter som uppstår under konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser.

Adolescents in compulsory care represent a particularly vulnerable group. The content of compulsory care and the restrictions on freedom that young people are subjected to are topics that are rarely addressed in either societal debates or within the education of social workers. The purpose of this study is to attempt to interpret and understand how compulsory care affects adolescents from a power and control perspective, in order to highlight their vulnerability. The study is based on a thematic analysis of the adolescents' own narratives in the book "Växa mot förändring," published by the National Board of Institutional Care in 2023. We have employed Goffman's theory of total institutions to analyze the adolescents' experiences of compulsory care. The results indicate that the adolescents' experiences are both negative and positive in nature. Overall, the findings suggest that the adolescents' experiences are highly negative from a power- and control perspective. Emotions such as anger and hopelessness are commonly present. Additionally, the results show that the adolescents adapt to the conditions of the institution in various ways. Several narratives contain aspects of institutionalization and a fear of coping independently. These experiences can be connected to Goffman's theory of total institutions. The results emphasize the vulnerability of the adolescents and highlight the need for their voices to be heard in order to increase knowledge in the field.

No description available.

No description available.