No description available.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyseradestillsammans med mejlkonversationer samt artiklar i ämnet. Resultatet handlar om ansiktslöskommunikation, okunskap, svårigheter med att förstå varandras positioner, samt olika typerav makt.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i iscensatta fotografier. / <p>Uppsatsens bilagor har innehållit bildmaterial som tagits bort av upphovsrättsliga skäl.</p>

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.

How do retail service industry employees perform appearance and identity to generate capital? This thesis is data collected through interviews with 5 female retail employees, analyzed in conjunction with relevant readings about performance at work through appearance and identity (Chapter 1 Erving Goffman), the involvement of the self at work for financial gain of the self and the employer (Chapter 2 Arlie Russell Hochschild) and the sale of self for the accumulation of forms of capital (Chapter 3 Pierre Bourdieu, Henri Lefebvre, and other theorists concerned with consumer culture). The thesis begins at the level of the individual, expands to the realm of the retail environment and its associated relationships, and finally moves to examining the circulation of forms of capital. I assert that the research participants, as embodied employees of lifestyle brands, provide a form of capital for their employers. The employees performances positively reinforce the retailers brands and images, and thereby reproduce consumer culture by inciting desire.

Situation Awareness (SA) is the aviation term for the construct describing how actors extract meaning and make sense of their dynamically changing environment. Within the aviation domain, it is broadly acknowledged that SA plays a crucial role for pilots in coping with hazardous situations and its loss is cited as a significant factor in aircraft accidents and incidents. A broad range of psychologically based theories has been applied to conceptualise SA. The aim of this research thesis is to develop an alternative, sociologically based approach, largely drawn from Erving Goffman??s (1974) Frame Analysis, and assess whether it can be used to effectively describe, analyse and discuss SA. An open observation method was used to collect data in the flight deck during ten commercial international flight sectors conducted in an advanced wide-body aircraft. A running narrative of flight activity and associated context was recorded from a purposeful sample of flights operated by consenting flight crews. Data was managed in the NVIVO?? qualitative software analysis program. Strips of activity associated with the establishment or maintenance of SA were identified and examined in accordance with key concepts derived from frame analysis. The results show that key concepts drawn from Goffman??s (1974) frame analysis are able to be applied to the coding and discussion of data. Several emergent themes describe distinct SA behaviours relating to frame establishment and maintenance. These behaviours include; frame confirming, questioning, seeking, setting, proposing, clearing, accepting, reviewing and anticipating. Some unique modifications are made to Goffman??s underlying concepts in order to address specific contextual issues emergent in flight deck operations. SA is supported as a meaningful construct in the aviation domain. This thesis establishes that Goffman??s (1974) general theory of frame analysis supports the major underlying concepts of the specific SA construct. Additionally, a method derived from frame analysis is used to examine and analyse the observed intersubjective SA processes. This analysis also develops several unique perspectives concerning flight crew task performance that have wide ranging implications in procedural design, training and airspace integration. Lastly, practitioner based notions of SA are shown to be equivalent to that of ??frame.??

Situation Awareness (SA) is the aviation term for the construct describing how actors extract meaning and make sense of their dynamically changing environment. Within the aviation domain, it is broadly acknowledged that SA plays a crucial role for pilots in coping with hazardous situations and its loss is cited as a significant factor in aircraft accidents and incidents. A broad range of psychologically based theories has been applied to conceptualise SA. The aim of this research thesis is to develop an alternative, sociologically based approach, largely drawn from Erving Goffman??s (1974) Frame Analysis, and assess whether it can be used to effectively describe, analyse and discuss SA. An open observation method was used to collect data in the flight deck during ten commercial international flight sectors conducted in an advanced wide-body aircraft. A running narrative of flight activity and associated context was recorded from a purposeful sample of flights operated by consenting flight crews. Data was managed in the NVIVO?? qualitative software analysis program. Strips of activity associated with the establishment or maintenance of SA were identified and examined in accordance with key concepts derived from frame analysis. The results show that key concepts drawn from Goffman??s (1974) frame analysis are able to be applied to the coding and discussion of data. Several emergent themes describe distinct SA behaviours relating to frame establishment and maintenance. These behaviours include; frame confirming, questioning, seeking, setting, proposing, clearing, accepting, reviewing and anticipating. Some unique modifications are made to Goffman??s underlying concepts in order to address specific contextual issues emergent in flight deck operations. SA is supported as a meaningful construct in the aviation domain. This thesis establishes that Goffman??s (1974) general theory of frame analysis supports the major underlying concepts of the specific SA construct. Additionally, a method derived from frame analysis is used to examine and analyse the observed intersubjective SA processes. This analysis also develops several unique perspectives concerning flight crew task performance that have wide ranging implications in procedural design, training and airspace integration. Lastly, practitioner based notions of SA are shown to be equivalent to that of ??frame.??

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.