This thesis seeks to explore the points of dissonance and resonance around the understanding and deployment of the term 'religion' between Human Rights Watch, and the government of the People's Republic of China. In doing this, it is highlighted that a fundamental disjunction exists in the meaning of, and the boundaries of, the word 'religion' between these two groups. The space that this difference creates makes discussions on religion and religious freedom between these two groups extremely problematic, primarily because Human Rights Watch seeks to protect the right to religious freedom of groups and individuals that the Chinese government does not consider ‘religion’, but that Human Rights Watch demands they should. This thesis addresses the question of the role of social and cultural relativism in the defining, and the subsequent role in defending, of the term and contents of 'religion'.

The case of Kosovo conflict serves as tool to test the validity of Huntington's theory. Owing to the fact that Mr, Huntington himself described the Balkans and Kosovo as an example of a fault line war, my aim is to verify his assumptions that the roots of the Kosovo conflict are to be found in the religion. During this work the conflict is reconstructed using Mr. Huntington's hypothesis and claims as well as interpreted by three hypothesis. Firstly, Kosovo could represent a conflict at the fault line, which would mean that the theory of the clash of the civilizations is verified. Secondly, the intervention of NATO implies participation of the third civilization in the conflict. To put in differently, the democratic West (NATO) intervened against the orthodox civilization (Serbia) in order to prevent the humanitarian catastrophe the Albanian population of Kosovo (Islam) was to face. Verification of this theory would imply that if there was a conflict between the civilizations in Kosovo, it was between the West (and Kosovo as an integral part of it) and the orthodox civilization. The third hypothesis interprets the Kosovo conflict as a war of the Civilization to promote its own values. Despite the fact that this explanation of the Kosovo conflict could possibly be the most probable one, original assumption of Mr. Huntington stating that the problems of Kosovo are of religious character would be falsified.

This essay will discuss Jean Rhys’s novel Wide Sargasso Sea from a postcolonial and historical perspective, to show how Rhys’s recreation of Bertha Rochester’s past (Charlotte Brontë’s madwoman in Jane Eyre) can make her end appear triumphant. The analysis will be based on a combination of aspects from the novel’s contemporary English and Caribbean societies and Edward Said’s thoughts about Orientalism, mainly the binary opposition between Europe and the Orient and the creation of Orientalist knowledge. Said’s theories and historical actualities will be used to identify how colonial and patriarchal values in the novel influence the development of the heroine Antoinette through her upbringing and later how they are used to reduce her into a madwoman. The analysis will conclude that Antoinette’s rebellion against patriarchal and colonial oppression in the last part of the novel provides an opportunity to interpret her predetermined end in Jane Eyre as triumphant.

In this learning materials analysis I will be going through the following Swedish curriculums, lgy70, lpf94 and lgy70 and at least two textbooks from each curriculum. The purpose of this essay is to find out if there has been any changes in the textual content regarding colonialization in the Swedish textbooks in the subject of history at Swedish high school´s. This is based on a postcolonial theory. It will be carrried out with the help of the postcolonial theorist Edward Said, and his concepts of "we" and "them" will be important. In this essay I have analyzed teaching materials in the subject of history, while using qualitative methods. Conclusions have been made about how the number of pages devoted to colonialism changed over time, from having been the highest during lgy70 to decrasing during lpf94, then increasing again during lgy11. This work has also counted the number of times that diffrent countries/areas are being mentioned in the teaching materials in order to get answers about which countries/areas have been given the most amount of space, where you can see that Africa, Europe and Great Britain are generally mentioned the most number of times. By using my text analzysis, I have also been able to receive answers about how colonialism has changed in the Swedish teaching materials over time. It can be seen that depending on how clearly the curriculums considers colonialism/imperialism to be included reflects into the content of the textbooks.

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU–fram till 2008. Den andra frågan syftade till att undersöka och belysa om det fanns drag av imperialistiska och- eller orientaliska tankemönster i dessa artiklar. Materialet till undersökningen består av tio artiklar av olika slag, fem stycken från Dagens Nyheter och fem stycken från Svenska Dagbladet, vilka hittades i mediearkivet.se. Teorin som användes i undersökningen är Edward Said's teori om Orientalism. Orientalism redogör för hur framställningarna ”Orienten” i bland annat Europeiska romaner och reseskildringar bidrog till att upprätta en dikotomi mellan européerna och ”de Andra”. Denna dikotomi var central för skapandet av den europeiska kulturen och för att hålla kvar och utveckla makten över Orienten. Kunskapen om Orienten är således långt ifrån objektiv eftersom den producerades av Västerlandet, som ett sätt att förhålla sig till- och kontrollera Orienten. Orientalism ifrågasätter objektiviteten och oskulden inom den västerländska forskningen. I studien har jag även använt mig av Richard Dyer's teori om ”den vita normen” där han menar att ”ras” är något man endast applicerar på icke-vita människor, och beskriver samt diskuterar den vita normens egenskaper. Metoden som tillämpades för att analysera artiklarna var kritisk diskursanalys. Kritisk diskursanalys används för textstudier som syftar till att undersöka texten som en social handling och inte enbart se på dem som informationsbärare. Metoden kam användas till att utforska dolda tankemönster eller ideologier bakom texternas utformning. Jag använde mig av Peter Berglez analysverktyg tematisk struktur, schematisk struktur, frånvarande information och närvarande implikationer, lexikal stil samt politisk/historiska kontextualiseringar. Resultatet av min analys påvisade att det- i de undersökta artiklarna- fanns drag av orientaliska och imperialistiska tankestrukturer i diskursen kring Turkiet och den EU. Turkiet tillskrevs två olika roller som bär typiska mönster för ett imperialistiskt och orientaliskt tankemönster. Antingen så beskrevs Turkiet som den ”underlägsna” Orientalen som ständigt försöker efterlikna europén, genom EU, för kontroll över Turkiet och chansen att påverka resten av mellanöstern, genom Turkiet som ett verktyg, eller som den historiskt rotade västerländska tanken om ”turkfaran”, som ständigt utgör ett hot för Europa.

AbstractFilm är något som använts i skolan under en lång tid. Film är dock något som används relativtokritiskt. Den källa som lärare normalt använder för att visa film är AV-Media. I dennaundersökning har fyra av AV-Media Kronobergs filmer om hinduismen undersökts: Världensreligioner: Hinduismen och tre delar ur serien Kort om Indien.Teorin bygger i huvudsak på tre böcker, Umberto Ecos Den frånvarande Strukturen, Bill NicholsRepresenting Reality, Mattew Bernstein och Gaylyn Studlars Visions of the East, Orientalism inFilm. Samt Edward Saids Orientalism. Eco används för att spåra en struktur i filmerna, strukturenframträder genom att motsatspar identifieras. Bill Nichols används för att se vilken påverkanfilmernas stil har.I undersökningens analys framträder en struktur med motsatspar. I hela filmerna finns ettöverliggande motsatspar som är Indien – västvärlden. Detta motsatspar förstärks av en mängd andramotsatspar som tillskriver Indien och västvärlden olika egenskaper. I analysen blir det tydligt attfilmernas stil leder till att de sänder ut orientalistiska budskap. Det framkommer också att det finnsen latent orientalism hos såväl tittare som filmskapare.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.