Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år. Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin. Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen. Denna studies resultat indikerar att lärare är positiva till estetisk integrering i de teoretiska ämnena, men att det finns faktorer som styr omfattningen av den estetiska integreringen. Det behövs exempelvis tid till förberedelser och efterarbete samt anpassade lokaler när man arbetar med estetiska uttryckssätt. Goda kunskaper i de estetiska ämnena och elevernas intresse för det estetiska är något som motiverar många lärare. Läroplanen upplevs både motiverande och som en ram lärare måste hålla sig inom. En av undersökningens slutsatser är att den estetiska integreringen i undervisning är komplex. Det finns en rad faktorer som spelar in i lärarnas val av hur de bedriver sin undervisning. Lärarna har ett frirum för initiativ. Samtidigt är frirummet en del i ett skolsystem med regler och ramar som lärare måste förhålla sig till. / The purpose of the study is to examine what factors lead teachers to include, or not include, aesthetic elements in their work with children. The empirical data was collected via a web-based questionnaire as well as two semi-structured interviews, all three concerned teachers working within the first grades of primary school. The interviews allowed for deeper discussion of survey questions and the frame factors that may affect the aesthetic integration. The collected information was analysed according to the frame factor theory. Previous research suggests that art integration in early education has a positive effect on learning. However, it also provides a more complex picture of such integration. Our study indicates that teachers in general have a positive view on art integration in theoretical subjects, but nevertheless there are various factors that reduce the extent to which this integration takes place. Time, space, teacher competence within the aesthetic area, as well as interest from pupils and teachers all seem to play an important part. The current curriculum appears alternately to motivate teachers and lock them within an inflexible framework. In conclusion, art integration is rather complex. There is a range of factors which affect how teachers choose to pursue their teaching. Teachers have a certain freedom of initiative, a 'free space' within which they try their ideas. Even so, this 'free space' is part of a school system with regulations and frames, which the teachers have to take into consideration.

<p>Title:”Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control?”</p><p>Authors: Markus Hansson</p><p>Tutors: Bo Isenberg & Carl Hult</p><p>Examinator: Ulf Drugge</p><p>The School of Human Sciences</p><p>University of Kalmar</p><p>The studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it’s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area. The study builds on questionnaire surveys that were made at two different surroundings around Kalmar.</p><p>The places were chosen on the basis of being equivalent, with speed cameras in the traffic environment between the village and the bigger town of Kalmar. The basis for the study builds on 200 questionnaires that are distributed on the basis of sexes and age structure in the survey areas. The processing of data have been made with the statistics program SPSS. The framing of the questions that has been used to answer the purpose are 1)How is the attitude towards speed cameras?, 2)How does speed cameras effect road-users driving behaviour?, 3)The respondents view of causes for speed infringements.</p><p>Some of the results that the study showed were that 41 percent had a positive attitude towards speed cameras. The study also pointed on a clear connection to the driving behaviour of the respondent have been calmer after the speed cameras have been introduced in the traffic environment, where particularly men experienced themselves to drive calmer. The cameras limited effect on the drive behaviour were obvious when 36 percent answered that they changed their driving behaviour by driving faster between the cameras and brake when they pass them. 1/5 of the respondents experience that the cameras disturb their concentration and make their driving poorer. The result can question the authorities purpose as “lifesavers”, and even turn the cameras into a increased traffic risk. The reason why road users exceed speed limits is among other things that the road users experience that the roads are suited for higher speed limits. This leads to a low acceptance towards the prevailing speed limits. The most common stated reason to why speed limits exceeds is that the road users don’t realize the risks that comes with driving to fast. This interprets that the speed cameras effect in order to change this view is not sufficient. In order to increase risk awareness other moves should be used like more information. In line with Brå:s report 2007:29 is criticism that is being emphasized in the study among other things a blind faith in cameras effectiveness in preventing crimes. The study shall be seen as an independent study that weighs authorities’ reports and results against this study's result.</p><p>Keywords: Speed cameras, speeding offence, road users, questionnaire survey, panopticon, prevention, SARTRE, SPSS, Borgholm, Rälla, Ljungbyholm, Kalmar, Öland</p> / <p>Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för individers inställning till, och påverkan av hastighetskameror. Upplägget för studien är att integrera tidigare studier i ämnet, i kombination med att lyfta fram intressanta sociologiska begrepp.</p><p>Som ett försök att förstå hastighetskamerors som maktmedel på individen har Michel Foucalts begrepp Panopticon använt för att se dess verkan, samt Ingrid Sahlins syn på hur brottsprevention ska utformas, vilket kan ge en bild av varför hastighetskameror används som styrmedel på trafikområdet.</p><p>Studiens bygger på en enkätundersökning som genomfördes vid två olika närområden till Kalmar. Platserna valdes utifrån förutsättningarna att vara likvärdiga, med hastighetskameror i trafikmiljön mellan orten och den större staden Kalmar. Underlaget för studien bygger på 200 enkäter som är fördelat utifrån kön- och åldersfördelningen i undersökningsområdena. Behandling av data har skett genom statistikprogrammet SPSS. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är</p><p>1)Hur är inställningen till hastighetskameror? 2)Hur påverkar hastighetskameror trafikanters körbeteende? 3)Respondenternas syn på orsaker till hastighetsöverträdelser.</p><p>Några av de resultat som studien visade var att 41 procent hade en positiv inställning till hastighetskameror. Studien visade också på ett tydligt samband till att respondenterna körbeteende blivit lugnare efter det att hastighetskameror införts i trafikmiljön, där främst män upplevde sig köra lugnare. Kamerornas begränsade inverkan på körbeteendet visade sig då 36 procent uppgav att de anpassat sitt körbeteende genom att köra fortare mellan hastighetskamerorna och bromsar in när de passerar dem. 1/5-del av respondenterna upplever att kamerorna stör koncentrationen och gör dem till sämre bilförare. Resultatet kan ifrågasätta myndigheternas syfte med kamerorna som ”livräddare”, till att även utgöra en ökad trafikrisk. Orsaken till varför trafikanter överskrider hastighetsöverträdelser beror bland annat på att trafikanterna upplever att vägarna är anpassade att köra fortare på än vad hastigheten tillåter. Detta leder till en låg acceptans för rådande hastighetsbegränsningarna. Att trafikanter inte inser riskerna med att köra för fort, är den vanligast angivna orsaken till varför hastighetsbegränsningar överskrids. Detta tyder på att hastighetskamerors inverkan för att ändra denna uppfattning inte är tillräcklig. För att öka riskmedvetenhet borde det förmodligen istället satsas på åtgärder som ökad information. I linje med Brå:s Rapport 2007:29 är kritik som lyfts fram i studien bland annat övertron på kamerors effektivitet för att förebygga brott. Arbetet ska ses som en oberoende studie som väger myndigheters rapporter och resultat, mot denna studies resultat.</p>

The Swedish forestry industry has since the beginning of the mechanization in the 1950´s had a technology development that streamlined the industry and reduced costs. The role of lumberjacks has changed a lot since hand tools were replaced by high-tech forestry machines. Previous studies indicate that the profession suffers from a poor working environment and poor organizational governance, in terms of lack work management, working hours and high demands and stress levels. This has led forest machine operators choosing to quit their jobs. The purpose of the study was to identify key factors that motivate forest machine operators and how their attitude is to monetary rewards. The survey was carried out as a survey study at the forest industry company SCA, where a questionnaire on motivation factors was sent to all forest machine operators. Swedish Cellulose is one of Sweden´s largest forest companies and Europe´s largest private forest owner. 48 machine operators responded to the questionnaire, the number of respondents to the whole brand was small, but a total survey for SCA. For a more generalizable result at brand level, more respondents had been desirable. Most of all work task and colleagues motivates the forest machine operators. Their motivation is disturbed by the lack of career opportunities and the lack of opportunities to influence decisions. The forest machine operators would get more motivation through more varied tasks and they think the most important thing about their work is to develop and become more professionally skilled. Performance-based monetary rewards motivate forest machine operators. Additional pay motivates them more than other forms of rewards, and they positively endorse the performance-based payroll system that exists at SCA today. Suggestions to needed measures to make forest machine operators motivated are more feedback from the leadership as well as involving the machine operators in decisions that are made. Communication between the leadership and machine operators needs to be improved to increase job satisfaction and maintain the motivation of employees. In order to increase their motivation, their work and duties need to vary more than they do today. What the responds consider would increase the variation in their work is unclear, and needs to be explored more closely. / Skogsbruket i Sverige har sedan mekaniseringens början under 1950- talet haft en teknikutveckling som effektiviserat branschen och sänkt kostnaderna. Rollen som skogsarbetare har gått från yxa och såg till att idag som skogsmaskinförare manövrera högteknologiska skogsmaskiner. Tidigare studier pekar på att yrket lider av bristfällig arbetsmiljö och dålig organisatorisk styrning, i form av bristande arbetsledning, långa arbetstider samt höga krav och stressnivåer. Detta har lett till att skogsmaskinförare valt att sluta. Syftet med studien var att identifiera nyckelfaktorer som motiverar skogsmaskinförare och hur deras inställning är till monetära belöningar. Undersökningen gjordes som en surveyundersökning hos skogsindustriföretaget Svenska Cellulosa AB där en enkät med frågor om motivationsfaktorer skickades ut till alla anställda skogsmaskinförare. SCA är ett av Sveriges största skogsbolag och Europas största privata skogsägare. 48 maskinförare besvarade enkäten, antal respondenter sett till hela branschen var litet, men ändå en totalundersökning för SCA. För ett mer generaliserbart resultat på branschnivå hade fler respondenter varit önskvärt. Det som motiverar skogsmaskinförarna mest är arbetsuppgifter och kollegorna. Deras motivation störs av bristen på karriärsmöjligheter och bristen på möjligheter att kunna påverka beslut. Skogsmaskinförarna skulle få ökad motivation genom mer varierande arbetsuppgifter och de anser att det viktigaste på arbetet för dem är att utvecklas och bli yrkesmässigt skickligare. Prestationsbaserade monetära belöningar motiverar skogsmaskinförarna. Pengar motiverar dem mer än andra former av belöningar och de ställer sig positiva till det prestationsbaserade lönepremiesystem som finns idag hos SCA. De åtgärder som behöver vidtas för att skogsmaskinförare ska vara motiverade är mer återkoppling eller feedback från arbetsledningen samt involvera maskinförarna mer i beslut som fattas. Kommunikationen mellan arbetsledning och maskinförare behöver förbättras för att öka arbetsglädjen och behålla motivationen hos de anställda. För att öka deras motivation behöver arbetet och arbetsuppgifterna variera mer än de gör idag. Vad respondenterna anser skulle öka variationen i deras arbete är oklart, och behöver undersökas närmare.

No description available.

Den här studien var en del av projektet ”Är jag normal?”, drivet av design- och forskningsinstitutet RISE Interactive. Syftet med deras projekt är att genom att webbplattform skapa en mer representativ visualisering av det kvinnliga könsorganet. Den här studiens syfte var att genom en målgruppsundersökning inriktad mot kvinnor undersöka vilka känslor kvinnor har för sina underliv, vilka de vanligaste missuppfattningarna kring underlivet är och hur de känslorna och missuppfattningarna påverkar kvinnor i olika aspekter av livet. Studien ämnade att bidra till projektet genom att skapa ett underlag för vilken typ av information webbplattformen kan ha för att visa en mer verklighetstrogen bild av det kvinnliga könsorganet och därmed motverka missuppfattningar. För att få information om målgruppen intervjuades en gynekolog och en barnmorska. Data från målgruppen samlades därefter in via en enkätundersökning. Deltagarna var 146 kvinnor i åldern 17-66 år (M= 27.3, SD = 8). Resultatet visade att kvinnor hyser många olika starka känslor för underlivet, både positiva och negativa. Många missuppfattningar identifierades, främst kring underlivets utseende. Både känslor och missuppfattningar har en stor påverkan på psykologiska, sociala och biologiska aspekter av kvinnors liv, särskilt vad gäller psykiskt välmående och interaktionen med en partner i sexuella sammanhang. Studien visar att ”Är jag normal?” är ett projekt med ett både viktigt och nödvändigt syfte. / ”Är jag normal?”

Bygga bra bostäder är en viktig del i samhället eftersom de påverkar människors levnadssätt och standard. Det är därför av vikt att veta vad boendekvalitet är, för att sedan kunna anpassa byggandet och utformningen av bostäder därefter. Syftet med studien är att visa vad de boende anser är boendekvalitet och om det stämmer överens med dagens arkitekters projektering. I studien undersöks också om det går att se någon skillnad på boendekvalitet mellan stommaterialen trä och betong. Genom enkätundersökning erhölls data från åtta utvalda flerbostadshus som visade att upplevd boendekvalitet inte skilde mellan stommaterialen. Däremot visades skillnad mellan boende och arkitekter. Boende ansåg att parametrar som läget i staden, ljus/ljusinsläpp och storlek på lägenheten var viktigast. Arkitekter ansåg ljus/ljusinsläpp, läget i staden och naturliga material som viktigaste parametrarna vid projekterandet.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa församlingspedagogers syn på sin yrkesroll inom Svenska kyrkan. Detta gjordes genom en enkätundersökning som utgjorde insamlingsinstrument. En blandad metod användes, varpå både kvantitativa och kvalitativa delar användes. Frågorna i enkäten utgick från perspektiven barn och unga, vuxna, yrkesgruppens utvecklingspotential samt möjlighet att bidra till utvecklingen av församlingsverksamheten. Även en litteraturgenomgång gjordes för att placera in studien i den befintliga forskningen. Som teoretisk utgångspunkt användes olika former av lärandebegrepp samt Herzbergs motivationsteori och en jämviktsteori. Studien visade att avseende barn och ungdomsverksamhet (inklusive konfirmationsundervisning) så hade församlingspedagogen en tydlig och uttalad roll. Studien visade även, utifrån verksamhetsområde, att vuxenverksamheten var det område där minst antal församlingspedagoger var verksamma, men det område flest ville utvecklas inom. Församlingspedagogerna ville även i större utsträckning än idag ha mer kunskap i bibeln och trosfrågor. Gällande möjligheten att utvecklas, i synnerhet att utvecklas till chef, så avfärdade de flesta respondenter yrket församlingspedagog som ett yrke inom vilket man kan göra karriär. Församlingspedagogerna upplever att de inte får det erkännande de förtjänar, detta i relation till utbildningslängd, lön och utvecklingsmöjligheter. Detta sänker i sin tur yrkesgruppens motivation samt gör att de yrkesverksamma upplever en snedfördelning mellan deras prestation och output jämfört andra yrkesgrupper som de jämför sig med. Att titta närmare på en differentiering av utbildningsnivå för att studera vidare till församlingspedagog, att införa mentorskap mellan präster och pedagoger, att legitimera yrket samt att i större utsträckning informera om vad nutidens församlingspedagoger har för kompetens och utbildningsmål är några av de förbättringsförslag som lyfts fram i studien.

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaserade hälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikation för enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenterna kan besvara enkäterna. Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation, testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallellt vilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet. Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänliga och funktionella samtidigt som designen och koden ska göra att applikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt. Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverket Struts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig att denna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användarupplevelse förändras över tid, kopplat till receptplaneringstjänsten Plan Eat Smile. För att undersöka detta har användarintervjuer genomförts samt en enkät skapats och skickats ut till två grupper av användare, en grupp somär aktiva och en grupp som är inaktiva. Genom att jämföra dessa två grupper har målet varit att se vilka aspekter av användande som skiljer dem åt. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan grupperna men av användarintervjuerna kunde vissa tendenser identifieras som visade på att när användares syfte med att använda en tjänst uppfylls behövs ytterligare incitament för att stanna kvar.