This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company's competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions:  How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns? How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so? The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact. / Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social and Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor:  Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning? Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig? Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company’s competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions:1. How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns?2. How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so?The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long- term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact. / Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social och Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor:1. Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning?2. Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig?Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

Humans spend around 80 percent of their lifetime indoors. The humidity level plays an essential part in indoor climate, both in non-industrial applications, such as thermal comfort, and industrial ones. Dehumidification is a technology in the field of thermal comfort and indoor climate to control humidity levels. The need for the technology is essential for maintaining indoor humidity levels and lowering dew points. Based on the lack of studies that focus on the complete life cycle of the given dehumidification technology as well as the recently introduced EU Taxonomy there is an urgent need to evaluate the environmental impacts of the dehumidification systems. In this thesis, a comparative Life Cycle Assessment (LCA) is performed for two desiccant wheel dehumidifiers with industrial application driven fully by electric energy The intent of the LCA is to quantify the environmental performance of the two dehumidifier systems throughout their lifetime. The scope of this study is cradle-to-grave and includes four main life stages: cradle-to-gate, usage, maintenance and end-of-life. The objective is to identify the main drivers of selected environmental impact categories in each life phase and suggest areas of improvement. Seven categories are chosen based on the ReCiPe 2016 impact assessment method and that are related to the planetary boundaries. The two commonly available dehumidifiers will be analysed separately and in comparison. The functional unit used is 1 kg of water removed from the air which is independent of the performance of the system and focuses only on the wanted effect of humidity control. A base case is defined and scenarios are developed to cover different operational modes.  It is found that the usage stage which mainly consists of electricity demand contributes the most, varying between 65% and 99% of the overall impact in all categories. The cradle-to-gate stage, which shows the second biggest impact, has its most significant share in fine particulate matter formation, caused by the equipment for pre-treatment of air. Maintenance has the biggest variation depending on the scenario and application of the dehumidifiers where the number of maintenance occasions can vary significantly. This stage is however less crucial in the selected base case based on its small impact in most categories. End-of-life is insignificant for the results of this study having an average impact of less than 1%. The scenario analysis shows that a significant variation of the impact during usage is expected for different locations. This is mainly caused by the changing composition of the grid electricity which is identified overall main driver. The key parameters that influence the outcomes of this study are the operational hours of the systems, the target supply humidity as well as the climatic data. Potential for improvement is seen for an increased recycled content during the cradle-to-gate stage, the integration of sustainable energy technology as well as the connection of the systems to energy-efficient equipment during usage. Finally, it is concluded that an increase in material consumption may be tolerated by the systems if the energy performance is improved due to the dominating burden during the usage stage. The presented study may serve as example on how the EU Taxonomy can be applied within the field of dehumidification regarding environmental sustainability. It can also be used as a reference for further studies including the complete life cycle of dehumidifiers. Additional work may include other configurations of desiccant wheel dehumidifiers and extension to different assessment methods. / Människor spenderar cirka 80 procent av livet inomhus. Fuktighetsnivån är en viktig del av inomhusklimatet, både inom icke-industriella applikationer, såsom termisk komfort och industriella användningsområden. Avfuktning är en teknologi inom klimatkontroll inomhus och avlägsnar vattnet ur en luftström för att tillföra torr luft i rum. Den är väl ägnad om låga daggpunkter krävs. Möjliga användningsområden inom industrin är lagerutrymmen och förpackningsanläggningar, batteriproduktion, datacenter och farmaceutiska laboratorier. Denna studie har utförts eftersom det endast hittats ett fåtal studier som inkluderar hela livscykeln av sorptionsavfuktare. Utöver det så har EU taxonomin nyligen införts och den kan vara relevant för denna teknologi. Det finns därför ett behov att evaluera miljöpåverkan av dessa avfuktningssystem. I detta arbete utförs en jämförande livscykelanalys (LCA) av två rotorsorptionsavfuktare som används inom industrin och drivs av elektrisk energi. Meningen med denna LCA är att kvantifiera miljöpåverkan av de två systemen under hela livscykeln. Omfattningen av denna studie är ”från vaggan till graven” (eng. cradle-to-grave) och inkluderar fyra faser: tillverkning (eng. cradle-to-gate), användning, underhåll och demontering (eng. end-of-life). Syftet med arbetet är att kartlägga de centrala processer som driver miljöpåverkan, baserat på utvalda indikatorer och undersöka förbättringspotentialen. Sju kategorier från ReCiPe 2016 (som är en metod för miljökonsekvensbedömning) har valts ut för det baserat på de planetariska gränserna (eng. planetary boundaries). De två luftavfuktare analyseras enskilt och i jämförelse med varandra. Den funktionella enheten definieras som 1 kg vatten som tagits bort ur luften. Denna är oberoende av prestandan av systemet och beskriver endast avsedd effekt som är fuktighetskontroll. Utöver ett grundscenario har även olika scenarier utvecklats som beskriver varierande användning av avfuktaren.  Resultaten visar att användningen som mestadels består av elförbrukningen bidrar som mest till miljöpåverkan i alla kategorier med en andel mellan 65% och 99%. Tillverkningsfasen har näst störst påverkan av alla livsfaser och är mest relevant för fina partiklar. Detta orsakas av utrustningen för förbehandling av luften. Underhållet visar störst variation beroende på scenariot och användningen av avfuktaren eftersom antal underhållningstillfällen kan avvika mycket. Denna livsfas är däremot mindre relevant i grundscenariot eftersom den utgör endast en liten andel av den totala påverkan. Demontering är irrelevant för resultaten och utgör i genomsnitt mindre än 1%. Scenarioanalysen visar att en stor variation väntas för olika användningsställen eftersom produktionen av elen påverkar resultaten betydligt. De avgörande parametrar i denna studie är drifttimmar, målvärdet för fukthalten och klimatet. Förbättringspotential anses finnas i andelen återvunnet material i produktionsfasen, såsom integrering av hållbar energiteknik och energieffektiva lösningar under användningen. Det konstateras att en ökad konsumtion av material kan vara gynnsamt om detta reducerar påverkan under användningen. Detta är baserat på den tydliga skillnaden i påverkan under drift jämfört med de resterande livsfaser. Studien kan ses som exempel hur EU taxonomin för miljömässig hållbarhet skulle kunna appliceras inom avfuktning. Den kan också användas som referens för ytterligare studier inom området av livscykelanalys. Fortsatt arbete kan utökas till flera konfigurationer av rotorsorptionsavfuktare, såväl som inkluderandet av andra metoder för miljökonsekvensbedömning.

The EU Taxonomy, a cornerstone of the EU’s sustainable finance framework, serves as a vital tool for market transparency by defining criteria for economic activities aligned with a net-zero trajectory by 2050 and other environmental goals. This new regulation significantly impacts the real estate sector, presenting substantial challenges for residential developers in aligning with its requirements. Given the recent implementation of the Taxonomy, limited research exists on its practical impacts. This thesis aims to fill this gap by exploring the challenges and strategies of Swedish residential real estate developers in adapting to the EU Taxonomy.  The study employs a qualitative research approach, conducting semi-structured interviews with industry stakeholders to examine organizational, technical, economic, and external perspectives. The findings reveal that developers struggle with the Taxonomy’s complexity, insufficient guidance, and lack of standardized approaches. Additional challenges include conflicting stakeholder expectations and inconsistent local government directives. The significant resources and upfront costs required for alignment further complicate compliance. To overcome these challenges, companies are integrating sustainability into core business strategies, fostering cross-departmental collaboration, and adopting green innovations in project design and construction. Financially, they are pursuing green financing options, recognizing their importance for competitiveness and investor appeal. Additionally, companies are engaging in industry networks and seeking external guidance.  The study underscores the critical role of external market dynamics in driving the adoption of the EU Taxonomy. Investors and creditors, through increased scrutiny and demand for sustainable investments, promote compliance. Integrating sustainability into business strategies is not only a regulatory requirement but also essential for long-term competitiveness and resilience. / EU-taxonomin, en hörnsten i EU’s ramverk för hållbar finansiering, är ett viktigt verktyg för att skapa marknadstransparens genom att definiera kriterier för ekonomiska aktiviteter som är i linje med en netto-noll-resa till 2050 och andra miljömål. Denna nya reglering har haft stor påverkan på fastighetssektorn och medför betydande utmaningar för bostadsutvecklare att anpassa sig till dess krav. Med tanke på att taxonomin nyligen implementerats finns det begränsad forskning om dess praktiska påverkan. Denna avhandling syftar till att fylla denna lucka genom att utforska utmaningarna och strategierna hos svenska bostadsutvecklare i anpassningen till EU-taxonomin.  Studien använder en kvalitativ forskningsmetod och genomför semi-strukturerade intervjuer med branschaktörer för att undersöka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och externa perspektiv. Resultaten visar att utvecklare kämpar med taxonomins komplexitet, otillräcklig vägledning och bristen på standardiserade tillvägagångssätt. Ytterligare utmaningar inkluderar motstridiga förväntningar från olika intressenter och inkonsekventa direktiv från lokala myndigheter. De betydande resurser och initiala kostnader som krävs för att uppnå överensstämmelse försvårar dessutom efterlevnaden.  För att hantera dessa utmaningar integrerar företag hållbarhet i sina kärnstrategier, främjar tvärfunktionellt samarbete och antar gröna innovationer i projektutformning och byggnation. Finansiellt söker de gröna finansieringsalternativ och erkänner deras betydelse för konkurrenskraft och investerarattraktion. Dessutom engagerar sig företag i branschnätverk och söker extern vägledning.  Studien betonar den kritiska rollen hos externa marknadsdynamiker i att driva införandet av EU-taxonomin. Investerare och långivare, genom ökad granskning och krav på hållbara investeringar, främjar efterlevnad. Att integrera hållbarhet i affärsstrategier är inte bara ett regulatoriskt krav utan också avgörande för långsiktig konkurrenskraft och motståndskraft.

As climate change progresses, extreme weather events such as heatwaves, heavy rainfall, and flooding are expected to become more common and frequent. Increased climate-related risks pose multiple threats to society, including damage to properties and infrastructure, loss of human lives, and economic instability. This necessitates property owners to adapt to future climate scenarios. To direct capital towards sustainable investments and contribute to a green transition, the EU has introduced measures such as the EU Taxonomy, and the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which an increasing number of companies will gradually be covered by. Many companies are unprepared for the growing demands of the CSRD, which must be reported according to the European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  The purpose of this report is to identify the climate-related risks faced by real estate companies, focusing on properties for public use, and to highlight the economic consequences of these risks. Furthermore, the report aims to contribute to the development of methods for ongoing management of climate risks, including prioritization and action planning, as well as exploring how real estate companies can integrate climate adaptation in line with ESRS. The development of the model for climate and vulnerability analyses is based on previous analyses conducted by various actors and adapted to ESRS. Semi-structured interviews have been conducted with industry players to gain insight into how the work on climate adaptation of properties is progressing and its financial impact. To investigate how market value can be affected by preventive climate adaptation measures compared to post-climate event costs, a Discounted Cash Flow Analysis was performed. A five-step model has been developed, including: mapping of the property portfolio, identifying climate-related risks, risk analysis and property-specific characteristics, risk assessment, and implementation of climate adaptation measures. Investments in climate adaptation measures are cheaper in the long run than not adapting, as the costs of damage are often much higher and have a more negative impact on property values. The work on climate adaptation is an ongoing process, and sustainability reporting according to CSRD is complex. Insurance companies only compensate for damages classified as "unforeseen and sudden." This means that properties need to be climate-adapted to be insurable. Without insurance protection, it also becomes difficult to obtain bank loans, as properties are often used as collateral. / I takt med klimatförändringarna förväntas extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar bli allt vanligare och mer frekventa. Ökade klimatrelaterade risker hotar samhället på många sätt, såsom skador på fastigheter och infrastruktur, människoliv och ekonomisk stabilitet. Vilket ställer krav på fastighetsägare att klimatanpassa utifrån framtida klimatscenarier. För att styra kapital mot hållbara investeringar och bidra till en grön omställning har EU bland annat infört EU-taxonomin, och Corporate Sustainabilty Reporting Directive (CSRD), som allt fler företag successivt kommer att omfattas av. Många företag är inte förberedda på de ökande kraven från CSRD som ska redovisas enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  Syftet med rapporten är att identifiera klimatrelaterade risker som fastighetsbolag, med fokus på samhällsfastigheter, står inför samt att belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa risker. Vidare syftar rapporten till att bidra till utvecklingen av metoder för löpande hantering av klimatrisker, inklusive prioritering och åtgärdsplanering, samt att undersöka hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i linje med ESRS. Utvecklingen av modellen för klimat- och sårbarhetsanalyser baseras på tidigare analyser utförda av olika aktörer samt anpassning till ESRS. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med branschaktörer för att få en inblick i hur arbetet med klimatanpassning av fastigheter pågår och dess finansiella påverkan. För att undersöka hur marknadsvärdet kan påverkas av förebyggande klimatanpassningsåtgärder jämfört med kostnader efter en klimathändelse, genomfördes en kassaflödesanalys (Discounted Cashflow Analysis).  En 5-stegsmodell har utvecklats som inkluderar: kartläggning av fastighetsbeståndet, identifiering av klimatrelaterade risker, riskanalys och fastighetsspecifika egenskaper, riskbedömning samt implementering av klimatanpassningsåtgärder. Investeringar i klimatanpassningsåtgärder är billigare i längden än att inte klimatanpassa, eftersom kostnaderna för skador ofta är mycket högre och påverkar fastighetsvärdet mer negativt. Arbetet med klimatanpassning är en pågående process, och hållbarhetsrapportering enligt CSRD är komplicerat. Försäkringsbolag ersätter endast skador som klassas som ” plötsliga och oförutsedda”. Detta innebär att fastigheter behöver klimatanpassas för att vara kunna försäkras. Utan försäkringsskydd blir det dessutom svårt att få banklån, då fastigheter ofta används som säkerhet.

I denna studie har fenomenet miljöcertifiering och dess inverkan på transaktionspriser undersökts. Under det senaste decenniet har intresset och efterfrågan på hållbarhet kraftigt ökat. Tillsammans med krav från Europeiska Unionen har investerare, fastighetsägare och hyresgästers efterfrågan på hållbara fastigheter ökat. För att skapa incitament förhållbarhetsinvesteringar i fastighetsbranschen krävs det att arbetet är ekonomiskt gynnsamt och att företag kan räkna hem sina investeringar. Studien undersöker om miljöcertifierade fastigheter historiskt sätt genererat en värdepremie vid transaktionstillfällen. Syftet medstudien är att identifiera om miljöcertifieringsstämpeln medför en ekonomisk värdepremie samt identifiera hur miljöcertifieringens utveckling ser ut i ljuset av EU-taxonomin. Genomregressionsanalyser analyseras olika attributs inverkan på priset med syfte att kunna isoleramiljöcertifieringen och därigenom analysera hur miljöcertifieringen påverkar priset. Därutöver har en kompletterande kvalitativ intervjustudie utförts för att underbygga resultaten iden kvalitativa analysen. Studiens resultat visar att det finns tendenser till att miljöcertifierade fastigheter betingar högre priser än icke-certifierade fastigheter. Däremot kan studien inte med signifikans bevisa att det är just miljöcertifieringsstämpeln som ensamt bidrar till de högre prisnivåerna. Studiens resultat pekar på att EU-taxonomin kommer förändrafastighetsmarknadens dynamik på ett sätt som fortfarande inte är säkerställt samtidigt som tunga investerare lagt stora resurser på att miljöcertifiera sina bestånd. Då experter utrycker sig försiktigt och delvis har olika utgångspunkter är miljöcertifieringens framtid i ljuset av EU-taxonomin oviss. Utvecklingen av branschens affärslandskap kommer att till stor delpåverkas av EU-taxonomin och det är således viktigt att investerare, fastighetsägare och marknadsanalytiker följer utvecklingen noggrant. Dessutom bör branschorganisationer och forskare fortsatt engagerar sig i hållbarhetsfrågor för att främja en mer miljömässig, social men också ekonomiskt hållbar framtid inom fastighetsbranschen. / The purpose of this study is to investigate the economic advantages of eco-labeling in the real estate market. By employing a quantitative methodology, our goal is to identify if there is a financial key performance indicator for environmental certifications within the Swedish market. In the past decade, the demand for and interest in sustainability have increased. Along with stringent regulations from the European Union, the demand of sustainable properties have risen. To create incentives for sustainability efforts, the work must be economically beneficial. Companies need to justify their sustainable investments and therefore this study examines whether environmentally certified propertied have historically generated a higher transaction price compared to properties without eco-labeling. To answer our research questions an eclectic method was applied. A quantitative data analysis was combined with a qualitative interview study to deeply investigate how and if ecolabeling brings an economic value premium and to identify the development of certifications in the light of the EU-taxonomy. Through regression analysis we analyze the impact of various attributes on the price with the aim of isolating the environmental certification and thus analyzing how the eco-labeling is affecting the price. The qualitative study works as a complement to the quantitative analysis to support the results and put it into a context. The study concludes that there are tendencies for environmental certified properties to command higher prices than not certified properties. However, the results cannot significantly prove that it is the environmental labeling alone that contributes to higher price levels. The dynamics of the real estate market will change due the EU-taxonomy in a way that’s still uncertain. As experts express caution and have partly different perspectives, the future of environmental labeling in the light of EU-taxonomy remains uncertain. The development of the business landscape will be influenced by the EU-taxonomy, making it important for investors, property-owners and market analysts to closely follow its development. Moreover, industry organization and research should continue to engage in sustainability issues to promote a more environmentally, socially and economically sustainable future within the real estate industry.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.