Studien syftar till att undersöka varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien innefattar fyra perspektiv inom kompetensutveckling i arbetslivet; ledningsrationellt-, humanistiskt-, institutionellt- samt konfliktperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex informanter bestående av tre ansvariga för kompetensutveckling samt tre medarbetare som regelbundet deltar i kompetensutvecklings- insatser. Resultatet skildrar fyra teman i form av kompetensutvecklingens syfte, fördelaktiga effekter på medarbetare och verksamhet, negativa effekter på medarbetare och verksamhet samt förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning drogs slutsatsen att tjänsteföretag främst satsar på kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga, utvecklingsbenägna, attraktiva arbetsgivare samt på grund av lagstiftning och krav. Det har visat sig att tjänsteföretag som utfört kompetensutvecklingsinsatser erfarit både fördelaktiga- och negativa effekter. För att få ytterligare perspektiv presenteras även förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

Spel och underhållning är ett område som utvecklas dagligen. På senare tid har det i dagens samhälle uppmärksammats varför spelutveckling är så pass framgångsrikt. Detta har lett till att människor bryter ner spel till dess komponenter. Beståndsdelar och element av spel applicerade på sysslor inom områden som inte är relaterade till spel kallas för spelifiering. Syftet med spelifiering är att motivera användare för uppgiften. Från det moderna spelet Candy Crush har ett element inom detta område uppmärksammats, vilket är de rörliga effekterna och animationerna. Syftet med denna studie är att undersöka inverkan av rörliga effekter och animationer på motivationen hos studenter. Aktiva universitetsstudenter fick använda en spelifierad applikation designad för att påverka motivationen. Ett spelifierat program med studietema utvecklades. Programmets användare exponeras för rörliga effekter & animationer och deras uppskattade motivation loggas. Utöver denna loggdata samlades kvalitativa svar in via enkäter, för att uppnå högre validitet för resultatet. Resultaten visar att motivationen tenderar att öka vid användandet av en spelifierad applikation med rörliga effekter inom studier. Deltagarna blev mer motiverade när de såg programmet som ett hjälpmedel, och kunde effektivisera sin inlärning och studieteknik. Programmet som användes innehöll två distinkta delar; spelifieringselement och rörliga effekter. Resultaten tydde på att spelifieringselementen påverkade mer än vad de rörliga effekterna gjorde. / Games and entertainment is an area that is growing and developing. Clearly, games are successful, and this has inadvertedly led to breaking down games into its core components. Game developers and researchers are examining parts and elements of games and applying the addictive elements on tasks that are not related to games. This is called gamification, and its purpose is to motivate users for the task at hand. From the modern game Candy Crush an element from this area has attracted attention, which is the visual motion effects and animations. The purpose of this study is to examine the motivational influence of visual motion effects and animations. This is accomplished by selecting as participants college students who are actively studying, and letting these students use a gamified application for the purpose of increasing their motivation. To examine this we have produced a program with a study-theme, whose users are exposed to motion effects and animations, and in which their self-estimated motivation are recorded. Beyond this type of data, more qualitative answers were recorded from surveys to reach a higher degree of validity of the results. The results reveal that there is an overall trend for motivational increase in using a gamified application within studies. The users become more motivated when they see the program as a tool, and can therefore streamline their learning techniques. The program that was used contained two distinct parts that are worth separating; gamification elements and motion effects and animations as a form of reward. From the results, it was concluded that the gamification elements affected the users motivation considerably more than the motion effects did.

Fältet sports economics har för det mesta nått konsensus att professionella idrottsklubbar kostar mer än vad det smakar. Det mesta av fältets slutsatser är dock anpassade till en amerikansk kontext. Pandemin i nuläget har även satt fokus på det ekonomiska läget för många av de svenska idrottsföreningarna. Därför undersöker den här uppsatsen ifall idrottsföreningar i SHL och Allsvenskan har externa effekter på en kommuns attraktivitet eller inkomster med hjälp av fixed effects på paneldata med Sveriges kommuner över perioden 2000–2019. Resultatet antyder att kommuner med SHL-föreningar har knappt 1% högre genomsnittlig nettoinkomst för dess invånare men inget starkt signifikant estimat finns för Allsvenska föreningar. Signifikansen för SHL-föreningarna blir klart svagare när kontroll för befolkningsmängd och storstadskommuner inkluderas. Inget signifikant estimat för kommunernas attraktion, mätt med nettoinflyttningar som andel av kommunens befolkningsmängd, finnes heller. / The field of sports economics has mostly reached a consensus that professional sports clubs cost more than it is worth. However, most of the field's conclusions are adapted in an American context. The current pandemic has also focused on the economic situation for many of the Swedish sports associations. Therefore, this thesis examines whether sports associations in the SHL and Allsvenskan have external effects on a municipality's attractiveness or income with the help of fixed effects on panel data with Sweden's municipalities over the period 2000–2019. The results suggest that municipalities with SHL associations have almost 1% higher average net income for its inhabitants, but there is no very significant estimate for Allsvenska associations. The significance for the SHL associations becomes clearly weaker when control for population and metropolitan municipalities are included. There is also no significant estimate of the municipalities' attraction, measured by net moving as a proportion of the municipality's population.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                          Jendar Mala                           Mohammed Saad                                              97/08/16                                  96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare:  Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga:                 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats:  Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och      detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas                  företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade                        arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen                       påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess                 kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande                 arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade                 tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören.                   Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är                       tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att                       nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.

Bakgrund: Narkotikarelaterade dödsfall har de senaste åren ökat markant. Den vanligaste behandlingsformen för personer med missbruksproblematik av opioider är läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbruk, med andra ord en LARO-behandling. Eftersom behandlingen medicinerar klienter med ett substitutionspreparat anses det trots stort vetenskapligt stöd vara en kontroversiell behandling som fortsätter vara väl omdiskuterad. Syfte: Studien syftar till att undersöka de sociala effekterna av en LARO-behandling utifrån ett klientperspektiv. Metod: I studien granskas tolv artiklar med en kvalitativ ansats bestående av intervjuer som berör ämnet och delas in i teman. Resultat: De sociala effekter som identifierats som vitala för klienter som genomgår en LARO-behandling är på dennes sociala relationer samt sysselsättning. / Background: Drug related deaths has increased significantly during the past years. The most common form of treatment for opioid dependence is medication assisted treatment, MAT. Since the treatment includes substitution medication for clients it is considered a controversial method that continues to be well debated, even though it has great scientific support. Aim: The study aims to investigate the social effects of MAT from a client perspective. Method: The study reviews twelve articles with a qualitative approach consisting interviews related to the main subject which is divided into themes. Results: Social relationships and occupation has been identified as most vital social effects for clients in MAT.

Syftet med studien är att genomföra en kritisk granskning av SM-veckan och belysa hur värdstäder motiverar och följer upp evenemanget samt arbetar med planering, utförande samt uppföljning av arrangemanget. Detta görs genom tre frågeställningar; Hur kommer SM-veckan till och vad kräver Riksidrottsförbundet (RF) av värdstaden för att få agera värdstad, vad motiverar en värdstad att arrangera SM-veckan och hur följs detta upp samt hur samlar värdstaden in kunskap för att utveckla och utvärdera evenemanget och vilka lärdomar förs vidare? Vi har i vår studie utgått från tre olika teoretiska modeller och begrepp, vilket bildat vår teoretiska ram. Dessa är intressentmodellen, projektstrategier och utvärderingsteori.Vidare har en kvalitativ metod använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna. Därför har vi valt att genomföra en dokumentanalys på dokument som berör SM-veckan, samt genomfört intervjuer med totalt 11 respondenter. Resultatet av studien visar att de ekonomiska effekterna av arrangemanget samt samarbetet inom kommunens förvaltningar har stärkts genom att arrangera SM-veckan. Dock har studien inte kunnat verifiera att arrangemanget har påvisat en ökad stolthet över staden för invånarna eller att fler människor har anslutit sig till föreningar på grund av arrangemanget, något som samtliga respondenter använder som motivering för ett arrangemang av SM-veckan. Resultatet visar att denna känsla som finns i Borås även delas med RF och andra värdstäder.Vi har genom resultatet dragit slutsatserna att SM-veckan trots organisationens komplexa struktur upplevs som välfungerande av värdstäderna, föreningslivet samt RF. Enligt RF ska en utvärdering i utvecklingssyfte göras (Riksidrottsförbundet, 2018b). Trots det beställer RF enbart en turistekonomisk undersökning och en medieanalys som inte syftar till att vara kunskapsutvecklande. Det innebär således att det finns utvecklingspotential vad gäller utvärderingsarbetet för värdstaden. För vidare forskning kan ett större grepp kring arrangerande föreningar och förbund och deras uppfattning av arrangemanget utföras för att få en än tydligare bild av evenemanget. / The purpose of the study is to conduct a critical review of the Swedish championship week and highlight how host cities motivate and follow up on the event as well as work with planning, execution and follow-up of the event. This is done through three issues; How does the Swedish championship week occur and what does the Riksidrottsförbund (RF) require from the host city to become the host, what motivates a host city to host the Swedish championship week and how is it followed up on, and how does the host city gather knowledge to develop and evaluate the event and what lessons are passed?In our study we have used three different theoretical models and concepts, which formed our theoretical framework. These are the interest model, project strategies and evaluation theory.Furthermore, in order to fulfill the purpose and answer questions, a qualitative method has been used. Therefore, we have chosen to carry out a document analysis on documents relating to the Swedish championship week, and conducted interviews with a total of 11 respondents.The result of the study shows that the economic impact of the arrangement and the cooperation within the municipality's administrations have been strengthened by arranging the Swedish championship week. However, the study has not been able to verify that the event has shown increased city pride for residents or more people have joined associations because of the event, which all respondents use to motivate an arrangement of the Swedish championship week. The result shows that this feeling in Borås is also shared with the RF and other host cities.Through the results, we have concluded that, despite the complex structure of the organization, the Swedish championship week is perceived as well-functioning by host cities, associations and RF.The Host City Manual shows that an evaluation should be made in the purpose of developing and improving the Swedish championship week (Riksidrottsförbundet, 2018b). Despite this, RF only orders a tourism-economic survey and a media analysis that does not aim to be knowledge-building. This means that there is development potential in the evaluation work for the host city. For further research, a greater grip on arranging associations and unions and their perception of the arrangement can be performed to get a clearer picture of the event.

Målet med uppsatsen har varit att identifiera sambandet mellan flera kvantitativa samhällsvariabler och andelen singelhushåll i Sverige för att utöka förståelse kring inhemska hushållsbildningen. Tidigare forskning har nämligen visat att andelen singelhushåll inom en region är starkt påverkad av flera faktorer, såväl ekonomiska som sociala, demografiska och geografiska. Variabler som således har studerats innefattar inkomst, studiedeltagande, förvärvsarbete, boendekostnad, urbaniseringsgrad och folkmängd. Analysen utfördes med en tillämpning av paneldata och två linjära regressionsmodeller. Estimeringen av ursprungsmodellen indikerar att sambandet mellan samhällsvariablerna och andelen singelhushåll inte är tillräckligt applicerbar att utgöras som underlag för bostadsbygge, medan alternativa modellen visar på ett högt tolkningsvärde och potentiell applicerbarhet. Slutsatsen av studien tyder på att det inte är tillräckligt att enbart studera kvantitativa variabler för att förstå hela bilden kring inhemsk singelhushållsbildning. Samtidigt är det fortfarande väsentligt för beslutsfattare att ta hänsyn till just kvantitativa variabler för att kunna prognostisera den framtida utvecklingen av hushållsbildningen.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra enligt Sveriges jämställdhetspolitiska mål (Regeringskansliet, 2016). Tidigare studier visar på att relativ arbetslöshet mellan könen har en effekt på våld i hemmet, men resultaten är skilda. Då konsensus saknas inom detta högst aktuella samhällsproblem ökar intresset för att skapa klarhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt relativ arbetslöshet har haft på våld mot kvinnor i hemmet i Sverige under perioden 2008–2018. Undersökningen har genomförts med panelregressioner med fixa effekter. Resultatet visar att en ökning i kvinnors arbetslöshet relativt mäns arbetslöshet har en positiv signifikant effekt på våld i hemmet, vilket bekräftar förhandlingsteorin att försvagad ekonomisk förhandlingskraft hos kvinnan relativt mannen ökar våldet. Resultatet går att ifrågasätta utifrån känslighetsanalyserna, men bedöms ändå vara relevant. Slutsatsen är att det finns en positiv relation mellan arbetslöshetsgapet mellan kvinnor och män och våld mot kvinnor i hemmet, men kausalitet kan inte fastställas.

Bakgrund Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker. Fysisk aktivitet på recept är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården kan arbeta för att främja fysisk aktivitet i befolkningen. En viktig aspekt vid förskrivning av fysisk aktivitet är att stödja personens motivation. För att bedöma effekter av fysisk aktivitet används olika parametrar och mätinstrument.   Syfte Syftet med studien var att beskriva effekter för personer som får fysisk aktivitet på recept.   Metod En litteraturbaserat studie valdes för att göra en översikt inom den aktuella forskningen om fysisk aktivitet på recept i relation till effekter för personen. En systematisk artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl, sökningen kompletterades med en manuell sökning utifrån studerade artiklars referenslistor. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, totalt inkluderades 16 artiklar av hög och medel kvalité.   Resultat Resultatet presenterades fördelat i tre teman: fysiologiska och psykosociala effekter av fysisk aktivitet på recept, samt indirekta följder av fysisk aktivitet på recept. Effekterna hos deltagarna som fått fysisk aktivitet på recept visade ett starkt samband med typ av intervention som studien baserades på. Både signifikanta och icke signifikanta resultat noterades i blodtryck, puls, vikt, midjemått, syreupptagningsförmågan, energiförbrukning samt i biokemiska markörer. Flera studier påvisade förbättring i deltagarnas livskvalité, reduktion av stressnivå och ökad social tillfredställelse. Ökad tid som deltagarna använde för fysisk aktivitet på fritiden, utökade typer av genomförd fysisk aktivitet, högre följsamhet samt ökad kunskap om hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet och information om risker med inaktivitet var indirekta effekter av förskrivningen. Fysisk aktivitet på recept ledde inte till signifikant mer fall och skador hos deltagarna.   Slutsats Fysiologiska effekter noterades tidigt, men uteblev om få insatser med motivation och beteendeförändringar erbjöds. Psykologiska effekter tog längre tid att uppnås. Individuell anpassning av fysisk aktivitet på recept resulterade till större effekter.