Syfte: Studiens syfte är att beskriva onboardingprocessen av HR-konsulter via deras erfarenheter samt upplevelser och genom det lokalisera de nyckelfaktorer som spelar in för en funktionell process. Genom att identifiera nyckelfaktorerna önskar vi bidra med ett resultat vilket kan skapa effektivitet i onboardingprocessen samt generera kunskap om hur organisationer kan optimera det initiala samarbetet mellan parterna.   Metodik: Studien är kvalitativ med en deduktiv ansats. Studiens empiri har insamlats genom intervjuer samt ett kompletterande verktyg där respondenterna fick välja prioriterade kärnvärden. Samtliga respondenter är verksamma HR-konsulter. Resultat: Onboardingprocessen är ett samspel mellan uppdragsgivare och HR-konsult. Bägge parter spelar en vital roll sett till huruvida det kommer uppnås en effektivitet eller ej. Det kan konstateras att uppdragsgivare har ett ansvar att förse HR-konsulter med diverse nyckelfaktorer vilka möjliggör samt underlättar genomförandet av uppdraget. HR-konsulter har ett ansvar att under onboardingprocessen utifrån sin expertiskunskap dela med sig av diverse erfarenheter och synvinklar. Kommunikationen mellan parterna behöver vara öppen och det krävs att bägge parter är delaktiga i upprättandet av ett givande samspel vilket bidrar till att uppdraget kan styras i den riktning vilket resulterar i en effektiv slutprodukt. / Purpose: The purpose of the study is to describe the onboarding process of HR-consultants via their experiences and through that pinpoint the key factors which plays a part to make a functional process. By identifying those key factors, we wish to contribute with a result which can create efficiency in the onboarding process and generate knowledge regarding how organizations can optimize the initial collaboration between the parties. Methodology: The study is qualitative with a deductive approach. The empirical data of the study has been gathered through interviews and a complementary tool where the respondents got to choose prioritized core values. All the respondents are active HR-consultants. Conclusion: The onboarding process is an interplay between the employer and the HR-consultant. both parties play a crucial part whether effectivity will be achieved or not. It’s clear that the employer holds a responsibility to provide the HR-consultant with key factors who enables the completion of the assignment. HR-consultants holds a responsibility to provide different approaches through their expertise during the onboarding process. The communication between the parties needs to be open and both parties are responsible to establish a rewarding interplay that contributes to a flexible approach which results in an efficient final product.

Detta arbete har genom experiment och tester undersökt förbättringspotentialen för en halvautomatisk grundtillsyn av Ra180. Eftersom att denna grundtillsyn tar lång tid är det högst relevant att försöka korta ner den. Genom noggranna mätningar som har testats har det tagits fram lämpliga lösningar för en påtaglig förbättring. I linje med detta har även en undersökning gjorts av huruvida en helautomatisk grundtillsyn är möjlig. Genom dessa undersökningar har också en hårdvaruprototyp till denna metod tagits fram och implementerats.

Länsstyrelsen i Blekinge genomgick en stor omorganisation under 2018, i en del av arbetet med att effektivisera, få en mer strategisk planering av arbetet och ge utrymme till att vara mer delaktiga i länets utveckling. Funktionen Tillsyn och Prövnings vattengrupp valdes ut som en fokusgrupp för projekt x, vars mål är att skapa nytt arbetssätt. Detta resulterade i att syftet med examensarbetet var att identifiera behov av samt föreslå arbetssätt och verktyg som hjälper projekt x gruppen att effektivisera och kvalitetssäkra sitt arbete. Metoden som valdes för examensarbetet var grundad teori, på grund av att metoden är öppen, vilket innebär att författaren fick möjlighet att arbeta väldigt brett och bygga upp djupgående kunskap om behoven och arbetssättet under tiden. Författaren genomförde även en deltagande observationsstudie som passar väldigt bra ihop med grundad teori. Resultatet blev att fem stycken kategorier identifierades, dessa var effektivisering, kunskap, digitalisering, samverkan och implementering. Inom dessa kategorier togs det fram verktyg och modeller som ska hjälpa projekt x gruppen i deras arbete. Detta resulterade i en ansats till teoretisk modell, som visar på hur de olika verktygen och arbetssätten samverkar och vilka förutsättningar som behövs för att effektivisera gruppen och även implementera förändringen i resten av organisationen. Slutsatsen som kunde dras av examensarbetet var att samverkan, effektivisering, digitalisering och kunskap är oftast kombinerade med varandra och att de i kombination med varandra effektiviserar arbetet. Den ansatsen till teoretisk modell, som presenteras i det här examensarbete visar på hur de olika verktygen och arbetssätten samverkar och vilka förutsättningar som behövs för att effektivisera gruppen och även implementera förändringen i resten av organisationen. / The County Administrative Board of Blekinge underwent a major reorganization in 2018, in part of the work of streamlining, getting a more strategic planning of the work and giving room to be more involved in the county's development. The function Supervision and Testing Water Group was selected as a focus group for project x, whose goal is to create a new working method. This resulted in the purpose of the thesis being to identify the need for and propose working methods and tools that help the project x group to streamline and quality assure its work. The method chosen for the thesis was grounded theory, because the method is open, which means that the author had the opportunity to work very broadly and to build in-depth knowledge of the needs and working methods in the meantime. The author also conducted a participatory observation study that fits very well with grounded theory. The result was that five categories were identified, these were efficiency improvement, knowledge, digitalization, collaboration and implementation. Within these categories tools and models were identified that will help the project x group in their work. This resulted in an approach to the theoretical model, which shows how the various tools and working methods interact and what conditions are needed to streamline the group and implement the change in the rest of the organization.

Bakgrund: Planeringsstadier inom skogsindustrin sker på både lång, medel och kort sikt. Virkesflödesplanering startar med en långsiktig strategisk planering rationaliseras på taktisk och operationell nivå desto närmare i tiden avverkning kommer. Planering i flera stadier utförs för att närma sig ett högt resursutnyttjande där verksamheten arbetat med att planera och utveckla sina aktiviteter. En stor aktivitet inom virkesflödet är transport. Skogsindustrin kör tunga transporter vilket ställer krav på planeringen av faktorer som vikt, volym och distans. Tunga transporter utreds för tillfället där målet är att kunna öka tillåten bruttovikt på svenska vägar. För skogsindustrin ses denna utveckling som en viktig del i ökad konkurrenskraft. Syfte: Studien syfte är att identifiera ett optimalt scenario av kostnadsbesparingar för Skogsbolaget AB genom ett förbättrat arbete med virkesflödesplanering samt undersöka framtida användande av HCT fordons påverkan på kostnader inom virkesflödet. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ inriktning som forskningsdesign och tillvägagångssätt för studien. Även om vissa matematiska beräkningar används anses den vara av kvalitativ natur. I studien har en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri utförts. Data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer samt genom simuleringsverktyget Woodflow. Respondenter bestod till början av produktionschefen tillika författarnas kontaktperson på Skogsbolaget AB för att sedan genom snöbollsurval expanderat till logistikchef och logistiker på Skogsbolaget AB. Slutsats: Studien har identifierat icke optimala delar av Skogsbolaget ABs virkesflöde och var kostnader uppstår. Ett förbättrat planeringsarbete med fokus på kostnadsbesparingar har tagits fram för att förbättra de delar som krävs. Planeringsarbetet sker på strategisk-, taktisk-, och operationell nivå. Total kostnadsbesparing för hela flödet har simuleras fram för att sedan brytas ned till produktgruppsnivå. De största kostnadsbesparingarna är funna i sågtimmerflödet, där mer specifikt sågtimmer tall har störst kostnadsbesparing. Därför rekommenderas det att sågtimmer tall flödet ska vara en start i planeringsarbetet. Vidare har tre olika scenarion skapats där 50-, 75- och 100 % HCT fordon används vid transportarbetet. Genom att använda HCT fordon sjunker fasta kostnader då de sprids ut på en högre transporterad volym per lastbil och rörliga kostnader sjunker enl. presenterad prislista per km. Det resulterar i att 100 % HCT fordon innebär högst kostnadsbesparingar, men det är i grunden Trafikverkets ansvar att tillhandahålla möjligheten att använda HCT fordon i den utsträckningen.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet. / Program: Textilekonomutbildningen

The Swedish Textile industry has since the beginning of the 70-ties moved their production to countries with cheap labour further and further away. The production in the Baltic countries and Asia has become reality for many Swedish manufacturing companies. With today’s technology the communication with remote countries has ceased to be a problem. The difficulties have instead turned out to be more focused on transportation of goods and just in time deliveries to Sweden. In cooperation with Fristads AB we have made a study of Fristads AB´s flow of merchandise and their surrounding logistics. Our focus has mainly been on the production in Vietnam.The purpose with our study has been to clarify which important parts Fristads AB must include in their flow of materials and choices of suppliers, to be able to create an even more efficient supply chain. An effectiveness that will make Fristads AB maintain their leading position on the market. Fristads AB`s expressed ambition was that their producer in Vietnam would take over the responsible for purchase and stock keeping of the accessories.The scientific approach of the study has mainly been qualitative and we have performed several interviews with key figures within Fristads AB. We have also carried out a field study at Fristads AB’s warehouse of raw materials and productions unit at Jurkalnes in Riga, Latvia.In our theoretic frame of references we have chosen theories of Arjan J. Van Weele, Michael Porter, Ralf Blomqvist, Stig-Arne Mattsson and Peter Kraljic. The different theories discuss business logistics, effectiveness in supply chains, chain of values and strategies of choosing suppliers.1We rather quickly realized the complexity of the company and the ways they handled their raw materials. This partly because Fristads AB has many different articles, but also because they are a member of a larger organisation where many decision are made centrally. During our study we kept coming back to the fact that the absence of an integrated business system caused unnecessary redundant work of many documents. In our analysing part we compare our empiric material with our theoretic frame of reference.Our conclusions and recommendations to Fristads AB were that they should develop an even closer cooperation with their suppliers and producers, to maintain their strong position at the market. Further more we found out that an integrated business system, where all involved parties are integrated, are necessary for Fristads AB to create an effective supply chain. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Uppsatsnivå: C

No description available.

<p>Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojekt</p><p>Arbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.</p><p>Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.</p><p>Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning. Examensarbetet klargör vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen.</p>