Marinens neutralitetsvakt under andra världskriget är trots sin närhet till nutiden ett ämne som är relativt sett outforskad i modern forskning. En av huvuduppgifterna för verksamheten var att bevara Sveriges neutralitet och territoriella suveränitet genom att förhindra krigförande parter att använda landets territorium. Standardverket på ämnet, som skrevs på marinledningens initiativ på 1960–talet, är det enda verket som delvis behandlar den aspekten av marinens neutralitetsvakt. Där görs grova kvantifieringar av informationen som presenterar övergripande siffror för vissa av åren under perioden. I den övriga forskningen nämns inte aspekten alls. Den här uppsatsen syftar därmed på att skapa en överblick och förståelse för den här aspekten av marinens neutralitetsvakt för att kunna dra slutsatser kring marinens effektivitet. Det görs genom att undersökningens resultat står till grund för en diskussion om marinen som organisation enligt Brooks teori om militär effektivitet.  Undersökningen görs genom att chefen för marinens krigsdagbok under andra världskriget studeras både kvantitativt och kvalitativt. Kvantifieringen görs av de neutralitetskränkningar och åtgärder som förekommer i källmaterialet. Den kvalitativa delen av arbetet består av en textanalys av direktiven och inläggen som relaterar till neutralitetskränkningar. Undersökningen visar en stor diskrepans mellan standardverket och det undersökta källmaterialet. Diskrepansen betyder att mer forskning på ämnet är nödvändigt, för att fastställa och fördjupa forskningen kring marinens neutralitetsvakt. Uppsatsen finner att marinens effektivitet varierade under andra världskriget och att den kanske nådde sin höjd åren 1942–1943. Sett till helheten så lyckades marinens neutralitetsvakt med sitt syfte – att bevara Sverige från kriget. / The Navy’s neutrality guard during World War II, despite its proximity to the present, is a subject that is relatively unexplored in modern research. One of the main tasks of the neutrality guard was to preserve Sweden’s neutrality and territorial sovereignty by preventing warring parties from using the country’s territory. A classic book on the subject, written at the initiative of the naval leadership in the 1960s, is the only work that at least partially deals with this aspect of the Navy’s neutrality guard. There, rough quantifications of the information are made, presenting overall figures for some of the years during the period. This aspect is not mentioned at all in the rest of the research. This bachelor thesis thus aims to create an overview and understanding of this aspect of the Navy’s neutrality guard in order to draw conclusions about the Navy’s effectiveness. This is done by basing a discussion on the results of the thesis about the Navy as an organization according to Brooks’ theory of military effectiveness. The investigation is carried out by studying the chief of the Navy’s war diary during World War II both quantitatively and qualitatively. The quantification is made from the neutrality violations and measures that occur in the source material. The qualitative part of the work consists of a text analysis of the directives and posts that relate to neutrality violations. The thesis shows a large discrepancy between the previous research and the source material examined. The discrepancy means that more research on the subject is necessary to determine and deepen the research around the Navy’s neutrality guard. The essay finds that the Navy’s effectiveness varied during World War II and that it perhaps reached its peak in the years 1942–1943. Seen as a whole, the Navy’s neutrality guard succeeded in its purpose – to keep Sweden out of the war.

Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras?Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat.Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet.Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed?We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test.The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency.Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.

Resumé Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras? Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat. Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet. Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed? We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test. The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency. Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.

Denna fallstudie som utförts på energibolaget Öresundskraft AB undersöker sambandet mellan effektivisering av arbetsgrupper och företagsprestationer. En nyckeltalsanalys, en korrelationsanalys och en intervjustudie gjordes på Öresundskraft, tillsammans med en jämförelse med andra energibolag. När Öresundskrafts arbetsgrupper blev effektivare ökade lönsamheten på kort sikt, de fick fler och nöjdare kunder, kostnaderna minskade och personalen blev effektivare och mer välmående. Dessutom ökade flexibiliteten och öppenheten för förändring, en aspekt som är särskilt relevant för företag eller branscher som står inför förändring. Resultat från denna studie kan användas av företag som vill förbättra den interna effektiviteten och öka sina prestationer. / This case study at the energy company Öresundskraft AB studies the relationship between group efficiency and business performance. An analyzation of key performance indicators, a correlation study and interviews was conducted at Öresundskraft, as well as a comparision to other energy companies. As the teams became more efficient, Öresundskraft’s short time profitability increased, they got more customers and the customers became more satisfied, Öresundskraft also increased internal efficiency and decreased expenses. The employees became happier, more flexible and more open to changes, which is relevant especially to companies that face an instable future. The results from this study are useful to companies that want to improve their internal efficiency and increase their performance.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Christopher-Robin Ericson, Axel Vikberg, William Väisänen Titel: Att upprätthålla effektiva arbetssätt under organisationsförändring –En fallstudie hos Scania Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Organisatorisk förändring, effektivitet, avbrott, produktivitet Forskningsfrågor: Hur kan effektiva arbetssätt bibehållas under förändring? Hur kan risken för avbrott minimeras i arbetet under förändring? Syfte: Syftet med detta arbete är att identifiera samt beskriva hurorganisationer under förändring bibehåller effektivitet i sinaarbetssätt Metod:Datainsamlingen i arbetet har skett genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare påScania. Slutsats: Förberedelse och kommunikation är viktiga för att bibehålla effektivaarbetssätt under organisationsförändring. Dessa två egenskaper äräven avgörande för att minimera risken för avbrott. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors Christopher-Robin Ericson, Axel Vikberg, William Väisänen Title: Maintaining effective work practices during organizational change –A Case study at Scania Supervisor: Johan Grinbergs Keywords: Organizational change, Efficiency, Disruptions, Productivity Research questions: How to maintain efficient working ways during organizational change? How can the risk of disruption be minimized during change? Purpose: The purpose of the study is to identify and describe how organizationsduring change maintain efficient work ways. Method: Data has been collected through qualitative method. Semi-structuredinterviews have been done with employees at Scania. Conclusion: Preparation and communication are important to maintain effectiveworking methods during organizational change. These two aspects arealso crucial to minimize the risk of interruption.

Artificial intelligence permeates all industries nowadays, including the accounting sector. The benefits of cost reduction and efficiency improvement in accounting through AI implementation have been emphasized by several researchers. The purpose of this study is to describe how companies currently utilize artificial intelligence in the accounting process to decrease costs and enhance efficiency. A deductive approach was used, and to gain a deeper understanding of AI implementation in accounting, a qualitative approach was applied through qualitative interviews. The data was collected from five respondents, transcribed, and analyzed. The sample consisted of five accounting economists from different accounting firms with a mix of experiences in accounting. The study revealed that AI is not fully implemented in the accounting industry, but it simplifies the work for accounting economists through the use of various AI systems. AI systems can handle bookkeeping, compile financial statements, and facilitate information retrieval. Accounting economists now have the opportunity to provide advisory services, strengthening customer relationships. Therefore, AI contributes to cost reduction and increased efficiency in the accounting process. / Artificiell intelligens genomsyrar alla branscher nuförtiden, bland annat redovisningsbranschen. Fördelar med kostnadsreducering och effektivisering i redovisningen genom AI implementering har betonats av flera forskare. Syftet med denna studie är att beskriva hur företag i dagsläget använder sig av artificiell intelligens i redovisningsprocessen för att minska kostnader och öka effektiviteten i redovisningen. En deduktiv ansats användes och för att få en djupare förståelse om AI implementeringen i redovisningen tillämpades en kvalitativ ansats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet samlades in genom fem respondenter som transkriberades och analyserades. Urvalet bestod av fem redovisningsekonomer från olika redovisningsbyråer som hade en blandning av erfarenheter inom redovisning. Studien visade att AI inte är fullt implementerat i redovisningsbranschen men det förenklar arbetet för redovisningsekonomer genom användning olika AI-system. AI-systemen kan bokföra, sammanställa bokslut och underlätta informationssökningen. Redovisningsekonomer har nu möjligheten att ge rådgivning vilket förstärker kundrelationerna. AI bidrar därför till kostnadsreduktion och ökad effektivitet i redovisningsprocessen.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter. / The transportation industry is in need of a common and standardized measure for measuring the efficiency and despite advanced IT systems and modern tools, there is currently a lack of this. Carriers need not only to develop their own, internal dimensions, but also accepted and recognized measurements that can be used to communicate with customers, governments and other external stakeholders.

Transportinfrastruktur har en samhällsbärande nyckelfunktion eftersom de flesta av oss nyttjar någon form av transport dagligen. För transportinfrastrukturprojekt i den offentliga sektorn behöver flera aspekter vägas in och är i allmänhet tids- och resurskrävande och förbrukar betydande ekonomiska resurser via allmänna skattemedel. I syfte att få stabilitet i projekt under hela projektprocessen och att nå projektmål och öka effektiviteten, används projektmodeller. Samtidigt upplevs införande och användande av en projektmodell inte alltid ge önskad effekt för projektverksamheten. Projektmodeller är komplexa och kräver förankring, ledning och projektmedarbetares kunskap och kompetens för att kunna tillämpas och användas på rätt sätt.  Syftet med denna studie är att skapa förståelse om och i vilken utsträckning projektmodeller används i den offentliga sektorns transportinfrastrukturprojekt, och hur detta upplevs att påverka projektets måluppfyllelse och effektivitet. En kvalitativ studie har genomförts och primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  I studien har det framkommit att användande av projektmodeller för infrastrukturprojekt inom olika organisationer i den offentliga sektorn varierar. Det finns komplexitet i anpassning och modifiering av projektmodeller till en organisationsspecifik version och strategi, samt svårighet i att anpassa en universell projektmodell till alla olika projekt. Studien utgör ett bra exempel på fenomenet i offentlig sektor, att driva transportinfrastrukturprojekt utan projektmodell, eller driva projekt med magkänsla, till att tillämpa styrmedel i form av en projektmodell. Samband mellan användande av projektmodell och respondenternas upplevelse av projektmåluppfyllelse och att nå inre effektivitet finns utifrån denna studie. Däremot saknas starkt samband mellan användande av projektmodell och projekteffektmåluppfyllelse samt att nå yttre effektivitet. Projektmodeller upplevs kunna bidra till projektorganisationen med att utveckla ett gemensamt projektspråk, en kultur av öppen kommunikation med intressenter och en förståelse för de kritiska projektrelaterade faserna. Projektmodeller har fördelarna som styrning och standardisering, minskad risk för projektmisslyckande, ökad produktivitet, förbättrad kvalitet och förbättrad kommunikation, med en betoning på projekts inre effektivitet. Användande av projektmodeller upplevs hjälpa till att nå projektmålet och därmed ökar automatiskt chansen att nå effektmål och yttre effektivitet, under förutsättning att det är rätt projekt som har beställts. / The purpose of this study is to get an understanding of whether and to what extent project models are used in the public sector for transport infrastructure projects, and how this is perceived to affect the project’s objective fulfillment, goal fulfillment, efficiency and effectiveness. A qualitative study has been conducted and primary data have been collected through semi-structured interviews. The study has shown that the use of project models for infrastructure projects within different organizations in the public sector varies. It is perceived there is a connection between the use of the project model and project goal fulfillment and achieving efficiency. On the other hand, it is perceived there is a lack of strong connection between the use of a project model and project objective fulfillment and achieving effectiveness. Project models are perceived to be able to contribute to the project organization by developing a common project language, a culture of open communication with stakeholders and an understanding of the critical project related phases. Project models have the benefits of control and standardization, reduced risk of project failure, increased productivity, improved quality and improved communication, with an emphasis on project efficiency. The use of project models is perceived to help achieve the project goal and thus automatically increases the chance of achieving project objective and effectiveness, provided that it is the right project that has been ordered in the beginning.

Specialförband och specialoperationer beskrivs ofta i förhållande till reguljära enheter och konventionella operationer. De beskrivs som något som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Detta kan i sin tur ställa andra krav på specialförbandslogistiken än på logistiken för reguljära förband.   Den logistikteori som finns idag är i huvudsak baserad på fallstudier av konventionell krigföring. Det saknas alltså ett teoretiskt ramverk för specialförbandslogistik och idag baseras det på doktriner och handböcker som bygger på praktiskt vunna erfarenheter. Syftet med denna uppsats är att analysera fram viktiga principer för specialförbandslogistik och i och med det ge ett bidrag för att öka förståelsen för just fenomenet specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer.   Genom att analysera specialförbands och specialoperationsempirin, både deduktivt med hjälp av befintlig logistikteori och induktivt genom extensiv läsning, har logistikteorin utvecklats. Några principer från logistikteorin har nyanserats och omarbetats, någon har strukits och några tillkommit. Principerna för specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer är integrering, framsynthet, improvisation, flexibilitet, tillgänglighet, tempo, enkelhet, överlevnad, effektivitet, kreativitet, operationssäkerhet och interoperabilitet.

The purpose of this thesis is to find out if it is possible to introduce a higher gross weight of trucks, from the current 64 tonnes to 74 tonnes. It would mean that the Swedish transportation would be more efficient and it would strengthen the Swedish business sector 's international competitiveness and also support the continued productivity, thus an efficient forest infrastructure is the key to obtain this. The report's input are from literatures, the Swedish Forest Agency’s recommended width increases of the road and simulations based on radius and angle of the curves. The results are based on calculations made ​​from the input data. The results of the report shows that the Forest Agency’s recommended width increases are enough to drive a 74 tonnes truck, which means that the 74 tonnes trucks are useable in the forestry after adjustments of the road. An increase from 64 tonnes to 74 tonnes would from an environmental point of view reduce carbon dioxide emissions by up to 11% and also the road would be better preserved when the axle load is distributed in a more efficient way.