Purpose: The purpose of this paper is to, from an employees’ perspective, study how to define leadership and how a good leader is characterised in terms of traits, charisma and efficiency. Method: This study was made by using a qualitative approach with semi-structured interviews and has been collected through chain sampling. Theoretical framework: The basis of this study is theories that provide different definitions of leadership, traits required for leaders and also what efficiency, effective leadership and charismatic leaders means according to different researchers. Empiricism: Data for this study has been collected through seventeen interviews with people in varied positions. One of them was performed via mail and the remaining eye-to-eye. The age of the respondents varies as well as knowledge and experience of leadership, since all of them have or have had leaders and some of them are or have been leaders. Conclusion: The employees’ definition of leadership is based on traits and personality and show that there is a common link between good, effective and charismatic leadership. However, from the employees’ perspective it is not possible to find a clear equal sign between the three concepts.

Despite wide application of community-based programmes to prevent injuries and promote health over the last 25 years, there is a paucity of evaluations from which to obtain evidence regarding the effectiveness and critical factors contributing to achieving effectiveness of these programmes. Research on community-based injury prevention programmes thus far has been driven by the question “does it work?” However, merely establishing whether a programme works or not provides insufficient information to generate new knowledge about these programmes. Many programme evaluations have been characterised as “black box” evaluations, with inadequate information about the intervening and contextual factors that mediate the relationship between the programme and its effects. Opening the black box is essential to developing the best evidence in relation to community-based programmes. Keeping the question “does it work?” in mind as a departure point, the seven studies of this thesis address different aspects of the questions “why does it work?” and “how does it work?” The aim is to aid in the understanding of factors that influence the operation and effectiveness of community-based injury prevention programmes. The findings from the studies support a number of conclusions with regard to the three research questions posed. There is limited evidence for the effectiveness of communitybased injury prevention programmes. Some of the problems of providing convincing evidence are due to the methodological difficulties of evaluating these programs. Contextual conditions and the amount of financial resources available to a programme are key factors associated with the effectiveness of community-based injury prevention programmes. There is inconclusive evidence regarding the importance of some of the socalled success factors described in the scientific literature for achieving effectiveness. While many programmes have access to locally collected injury data, they devote limited time to the analysis of this ssembled data. When selecting interventions, many programmes rely upon tuitive and subjective methods, e.g. discussions in networks, feedback from the general public, and experiences gained in their own work. This style of decision making is “experience-based” rather than evidence-based. The theoretical underpinning of the community-based approach has certain shortcomings, which could explain some of the difficulties in demonstrating effectiveness seen with many of these programmes. Programmes overwhelmingly define geographical units as communities. However, these entities can be highly heterogeneous and characterised by a weak sense of community, which can yield insufficient community member participation and intersectoral collaboration, as well as inadequate reach for many programmes. At the same time, none of the most plausible assumptions of the community-based approach appears to be fully or widely applied in programme practice. The implication is that many community-based programmes do not function at an optimum level.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare. Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet. Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress. Dock anser alla parter att det i allmänhet investeras för lite ekonomiska resurser i hemtjänsten, vilket får oss att undra vad dessa ytterligare resurser skulle användas till, då båda parter anser sig nöjda med sitt jobb respektive sin hjälp. Det är även svårt att fastställa att effektiviteten i Hägersten/Liljeholmens hemtjänst är hög, då endast en brukare intervjuats vilket ger en subjektiv bild av effektiviteten, detta även om vår studie påvisar en hög effektivitet. / As the population ages, the community is expected to become more effective; home-care's responsibilities increase and competition from private home-care givers is growing; the need for public home-care to adapt increases, requiring more resources. The question is how effective is our public home-care service? The purpose of this thesis is to gain an understanding of the effectiveness of home-care services in the area Örnsberg/Aspudden in the municipal district administration office of Hägersten/Liljeholmen in Stockholm. This has been examined from a personnel and user perspective, through a survey for the personnel and a semi-structured interview with the user. The thesis has primarily a qualitative approach and is based on theories about efficiency and quality. The study has shown that both the personnel and the user feel a high level of satisfaction for home-care in Hägersten/Liljeholmen. They both feel that there is enough time for the planed work and the personnel feels no stress during their average workday. However, all parties consider that there is a general under-investment of financial resources in home-care; which leads us to wonder what these additional resources would be used for, when both parties are satisfied with their job and the help they receive. It is also difficult to determine that the effectiveness of Hägersten/Liljeholmen’s home-care service is high, when only one user has been interviewed. Which gives us a subjective view of efficiency, even though our study shows a high efficiency.

Bakgrund: Svenskarna ligger idag i topp på listan över andelen internetanvändare i befolkningen. Hela 94 procent av Sveriges befolkning använder internet och av dem har hela 84 procent någon gång handlat på internet. E-handeln växer så det knakar och det gör att konsumenternas krav på leveransservice ökar. Man kan se det som att leveransservice har utvecklats till ett nytt konkurrensmedel för att kunna överleva på en hårt konkurrensutsatt marknad. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att undersöka och analysera svenska ehandelsföretags leveransservice för att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av leveransservice. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur arbetar utvalda svenska e-handelsföretag med leveransservice som konkurrensmedel? Hur lever utvalda svenska e-handelsföretag upp till konsumenternas krav på leveransservice? Metod och tillvägagångssätt: Datainsamling har skett genom två metoder. Utvalda ehandelsföretag har intervjuats i syfte att ta reda på hur de arbetar med leveransservice. Detta har kombinerats med en enkätundersökning där konsumenters förväntan på leveransservice undersökts. Datan har tolkats och analyserats på ett kvalitativt sätt för att skapa en förståelse för ämnet. Slutsats: Studien visar att svenska e-handelsföretag lever upp till konsumenternas krav på leveransservice samt att de arbetar kontinuerligt för att fortsätta med detta. Resultatet av studien har bekräftat att leveransservice är ett viktigt konkurrensmedel men att det är svårt för e-handelsföretagen att hitta den optimala nivån att ligga på. I takt med att konsumenternas krav på leveransservice ökar gäller det för företagen att följa denna utveckling och ständigt arbeta med effektiviseringar.

Titel: Medarbetares delaktighet och dess påverkan på effektiviteten i en plockprocess - En fallstudie på Åbro Bryggeri Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet Författare: Linda Paulsson och Maria Fällgren Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Bakgrund: AB Åbro Bryggeri är ett familjeägt bryggeri som säljer bland annat egentillverkad öl och cider. De vill fördubbla sin försäljning till 2020 och behöver därför hjälp med nya effektiva arbetssätt. Lite har hittills gjorts för att effektivisera plocklagret och låg motivation och delaktighet bland personalen är ett problem. Eftersom delaktighet har visat sig höja prestationen hos företag och det saknas rättframma arbetssätt kring att skapa delaktighet var det angeläget att se hur Åbro och andra företag kan höja delaktigheten i sina plockprocesser. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera brister som hindrar Åbro från att skapa delaktighet hos personalen i deras plockprocess samt att utifrån upptäckta brister lägga fram förslag på hur Åbro kan förbättra dem för att öka delaktigheten i plockprocessen och därmed öka dess effektivitet. Vidare var syftet att komplettera den aktuella forskningen med ett teoretiskt ramverk kring hur delaktighet kan skapas i en plockprocess. Metod: Studien bedrevs som en fallstudie och med en deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Slutsatser: I analys till frågeställning ett upptäcktes 22 olika brister med Åbros delaktighet i plockprocessen inom områdena Grundläggande behov, Utmaning, Kommunikation samt Ledarskap. Även vilka slöserier dessa brister ger upphov till i plockprocessen diskuterades. I analys till frågeställning två gav författarna förslag på 11 lösningar som kan eliminera eller förbättra dessa brister och därmed förbättra plockprocessens effektivitet. I analys till frågeställning tre presenterade författarna ett teoretiskt ramverk för hur delaktighet kan skapas i en plockprocess. De fyra begreppen som operationaliserats i början av studien, Grundläggande behov, Utmaning, Kommunikation samt Ledarskap, visade sig lämpliga i författarnas ramverk. / Title: Employee’s participation and its effect on the efficiency of the order picking process - A case study at Åbro Bryggeri Course: Master Thesis in Logistics for Civilekonomprogrammet Authors: Linda Paulsson och Maria Fällgren Tutor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Background: AB Åbro Bryggeri is a family-owned brewery, which sells their manufactured beer and cider, among other beverages. They want to double their sales before 2020 and therefore need help to make their ways of working more efficient. Few things have been done to make the picking warehouse more efficient so far and low motivation and participation among the staff is a problem. Since employee participation has been shown to raise companies’ performance and there is a lack of straightforward ways to work towards more employee participation, there was a need to investigate how Åbro and other companies can raise employee participation in their picking processes. Purpose: The purpose of this study was to identify defects which prevents Åbro from creating more employee participation in their picking process and with these defects as a base suggest how Åbro can improve these defects to raise employee participation in the picking process and as an effect raise the efficiency in the picking process. Further the purpose was to add a theoretical framework of how to create employee participation in a picking process to the current research. Method: This study was conducted as a case study with a deductive onset. Data collection was done through un-structured and semi-structured interviews, focus groups and surveys. Conclusions: In the analysis of research question one 22 different defects were discovered concerning Åbro’s employee participation in the picking process. These were related to the aspects Basic needs, Challenge, Communication and leadership. Which wastes these defects generated in the picking process was also discussed. In the analysis of research question two the authors submitted 11 different improvement suggestions, which can eliminate or better the defects and therefore improve the efficiency in the picking process. In the analysis of research question three the authors presented a theoretical framework of how employee participation can be created in a picking process. The four aspects that were operationalized in the beginning of thestudy, Basic needs, Challenge, Communication and Leadership, were shown to be appropriate in the author’s framework.

Tillverkningsföretag med lågvolymsproduktion måste hitta lösningar för att förbättra effektiviteten som inte kräver stora investeringar för att göra verksamheten lönsam. I denna studie undersöks hur effektiviteten kan förbättras för plåtdetaljer genom förändring av tillverkningsmetoder samt omkonstruktion med avseende på produktion. Genom undersökning av ett specifikt fall behandlar studien hur konventionella tillverkningsmetoder såsom svetsning och kantpressning kan ersättas med plåtformningsmetoder. Metoderna tryckformning, flexforming och djuppressning har studerats och utvärderats. Studien visar att flexformning och sammanfogning med skruvförband resulterar i kortare tillverkningstid, lägre tillverkningskostnader och lägre kompetens samtidigt som god kvalitet erhålls. Däremot kan ersättningen av kantpressning medföra en kostnadsökning till förmån för arbetsmiljön.

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

Sociala medier är en ny medieplattform som har börjat konkurrera med traditionella medier. Inom svensk politik har TV, radio och tidningar varit de största plattformarna för politiska aktörer att profilera sig. För en politisk aktör har sociala medier däremot skapat nya möjligheter att på ett billigare, snabbare och mer tidseffektivt sätt nå ut till väljarna. Facebook och Twitter två sociala medier som det mest frekvent talas om där Facebook är det största sociala mediet. Där kan aktörerna både lägga ut bilder, skapa grupper och skapa ”gilla” sidor. Forskning kring sociala medier visar på att det bidrar till en starkare och större mobilisering både fysiskt och över internet. Forskningen visar även på hur sociala medier idag leder till att relationen mellan medier och partier/politiker blir mer dynamisk. Studien redovisar och analyserar de politiska sekreterarnas åsikter utifrån tre teorier: offentlighet, tvåstegshypotesen och gestaltning. Dessa är valda för att visa på sociala mediers användningsområden och faktiska användning. Samt semistrukturerade intervjuer med de politiska sekreterarna ligger till grund för empirin. Resultatet visar på att sociala medier har en central roll i Huddingepartiernas arbete där förmågan att själva forma och publicera nyheter har stor betydelse. Möjligheten att kunna påverka nyheter och effektivt kunna nå ut till väljare är två viktiga funktioner som sociala medier har. Resultatet visar också på att partiernas förmåga att själva agera opinionsledare har ökat och i enlighet med forskningen kunna mobilisera väljare i större utsträckning. Studien hoppas kunna bidra till att påvisa hur sociala medier används och kan användas i svensk politik, hur dess roll blir mer avgörande i takt med den teknologiska utvecklingen.

I takt med den ökande befolkningsmängden ställs allt högre krav på företag för att bibehålla de ändliga resurserna. En förutsättning för fortsatt utveckling är effektivisering där resurser används på ett mer effektivt sätt med syfte att minska miljöpåverkan men också ur ett kostnadsperspektiv där företagen ska kunna konkurera eller överleva på den ökande marknaden. Idag läggs mycket fokus på verksamheters flöde i riktning mot konsumenter, allt för att tillfredsställa kundbehov och öka vinsterna. Returflödet inriktas på gods som färdas emot det traditionella flödet för utgående gods och har på senare tid ställts i rampljuset mot ett cirkulärt flöde.Syftet med examensarbetet är att kartlägga returflöden från företag belägna i Orust kommun för att undersöka möjligheterna till effektivisering ur olika aspekter. För att driva studien gjordes en enkätundersökning där 19 företag medverkade genom att svara på 13 frågor berörande dess returflöde, varav 12 angav att de har ett returflöde. Respondenterna undersöktes och placerade ut på kartan för att kunna ge en tydligare bild av nuläget. Från enkäten framgick att nästan alla av respondenterna i studien returnerade sitt gods direkt tillbaka till leverantör i samband med inleverans. De resterande företagen med returflöde angav att de skickade gods till avfallshantering. Företagens returgodstyper varierade från returemballage till farligt gods och frekvensen för returgodset varierade från ett par pall per dag till ett par per år.I dagsläget finns två vägar in till ön i riktning norr- eller söderut där all godstrafik går. Utefter respondenternas svar konstruerades två fiktiva mjölkrundor med rutt där även de två avfallscentralerna utgjorde en fördelaktig omlastningspunkt för avlämning av avfall med utgång vid respektive bro beroende på godsets slutdestination. Förutsättningar för att en mjölkrunda med konsolidering ska kunna vara applicerbar är att godsets slutdestination ligger åt liknande håll, att returflödesfrekvensen och godstyper är av liknande karaktär. Att transportera avfall i samband med livsmedel är inget alternativ på grund av lagar, men däremot kan exempelvis glasavfall och returemballage returneras i samma fordon. I komplement till den fiktiva mjölkrundan föreslås en utplacering av två nav utanför Orusts gränser med hänsyn till den tunga belastningen på de broar som ansluter kommunen med fastlandet. Naven agerar också mellanhänder för företagens leverantörer som istället för att köra in på Orust, kan hämta upp godset i respektive nav. I den fiktiva lösningen skulle nuvarande transportsträcka på ön minska från 466,6 kilometer till 157,5 kilometer. Trots att samlastning ofta leder till minskad tids- och flexibilitetseffektivitet kan det ur ett miljö- och kostnadsmässigt perspektiv öka effektiviteten för företagen. Den fiktiva lösningen kan på liknande sätt appliceras på fler företag belägna på Orust beroende av verksamhet och plats. / In line with the growing population the demands on companies to act more sustainable are increasing. A prerequisite for continued development is efficiency enhancement where resources are used in a more efficient manner with the aim of reducing environmental impact but also from a cost reducing and social sustainability perspective. The focus is commonly placed on the forward flow of products, often with the goal to make as much money as possible and still please the customers.The main purpose with this thesis is to map the return flow from companies located in Orust to examine the possibilities to enhance the efficiency from various aspects. To carry out the study, a survey was conducted involving 19 companies responding to 13 questions concerning their return flow. From the survey, it was found that almost all of the respondents in the study returned their goods directly back to the supplier in conjunction with the delivery. The remaining companies with return flow indicated that they sent goods to waste management. The return types of the companies ranged from return packaging to dangerous goods and the frequency of returnees varied from a few pallets per day to a few pallets per year.There are two bridges over to the island of Orust where all the freight traffic is going: one in the north and one in the south. Following the respondents' responses, two fictional milk rounds were constructed by route where the two waste centers also represented an advantageous relocation point for waste disposal at the end of each bridge depending on the end destination of the goods. Prerequisites for this type of consolidation to be applicable are that the destination of the goods is similar, that the return flow rate and type of goods are of a similar nature. Carriage of waste in the same vehicle as food is no alternative due to regulations, but, for example, glass waste and return packaging can be returned in the same vehicle. In addition to the fictional milk round, a placement of two hubs outside Orust's borders is proposed in due to the heavy burden on the bridges connecting the municipality with the mainland. The hubs could also act as intermediaries for companies’ suppliers who instead of driving into Orust can pick up the goods in their respective hubs.In the fictitious solution, the current transport distance on the island would decrease from 466.6 kilometers to 157.5 kilometers. Although this type of consolidation often leads to reduced time efficiency, it can increase the efficiency of the companies from an environmental and cost perspective. The fictitious solution can similarly be applied to more companies located at Orust, depending on the business and location.

Bakgrund och syfte: Syftet med studien var att undersöka hur CV-lös rekrytering kan fungera som arbetssätt inom bemanningsbranschen. I enlighet med det har CVts och personliga brevets betydelse, rekryteringsprocessers tidsåtgång samt rekryterares primära attityd gentemot CV-lös rekrytering tagits i beaktning. Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data. Resultat: CVt till skillnad från det personliga brevet fyller en viktig funktion i rekryteringsprocessen för att utläsa den sökandes kompetens. En CV-lös rekryteringsprocess skulle dock kunna effektivisera urvalsprocessen vid ett stort urval, om det framkommer tydligt huruvida den sökande uppfyller tjänstens skallkrav. Slutsatser: CV-lös rekrytering är inte alltid det mest lämpliga tillvägagångssättet för att effektivisera rekryteringsprocesser. Det som framförallt behövs ta i beaktning vid implementeringen av CV-lös rekrytering som arbetssätt är aktuella tjänsters komplexitet samt i vilken kontext omvärlden befinner sig i.