Detta är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur supportpersonal upplever chatbotar ur en effektivitetssynpunkt. Fem testdeltagare med erfarenhet av supporthantering intervjuades i studien. Före intervju fick deltagarna genomföra testscenarion med två chatbotar. Testerna genomfördes med data ifrån verkliga och ofta återkommande supportärenden. Därefter intervjuades testdeltagarna om deras upplevelse av effektivisering vid supporthantering med en chatbot. Följande faktorer belystes: tid, kostnad, produktivitet, effektivitet och implementation. Intervjudata antyder att faktorerna är av betydelse för hur supportpersonalen upplever chatbotanvändning ur en effektivitetssynpunkt. Supportpersonalen upplevde att chatbotanvändning skulle kunna medföra både en tidsbesparing och en kostnadseffektivisering. Vidare indikerar intervjudata att en chatbot kan öka supportpersonalens produktivitet liksom effektivitet i supportavdelningen. Resultatet från intervjuerna antyder att implementeringen av en chatbot kan ha en betydelse för såväl tid som kostnad, produktivitet och effektivitet. Detta innebär att hur en implementering genomförs i en verksamhet kan få en inverkan på den sammantagna upplevelsen av effektiviseringen vid chatbotanvändning.

Företag kan ha olika motiv till att lämna felaktig redovisning, men oftast uppstår felen pågrund av misstag. Det är revisorns uppgift att i sin revision se till att redovisningen inte ärmissvisande. Till sin hjälp använder sig revisorer allt mer av hjälpsystem i revisionsarbetet.En revision inleds alltid med en planering, där revisorn bestämmer hur revisionen ska gå till.Men det hör mer till regel än undantag att det i en revision idag ingår att köra in data frånkunden i ett program som analyserar datan på olika sätt, för att sedan få en checklista på vadsom bör kontrolleras mer noggrant. Ett problem med detta kan vara att användarens möjlighettill få erfarenhet av manuellt arbete begränsas. Syftet med studien är att beskriva fördelarnamed de hjälpsystem som används inom revisionsbranschen och försöka identifiera eventuellarisker med användandet av dessa. Detta leder oss till forskningsfrågan: Vilka fördelar medförhjälpsystem inom revisionsbranschen och finns det några risker? Den litteratur denna studieanvänder sig av är i huvudsak forskning om de positiva effekterna av hjälpsystem, men detfinns även en del litteratur om risker med användandet. Dessa risker beskrivs i litteraturensom att revisionsarbetet simplifieras av hjälpsystemen vilket medför att kunskapen om dettraditionella revisionsarbetet riskerar att dö ut. En kvalitativ studie användes i denna studiebestående av sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra auktoriserade revisorer ochtvå revisorsassistenter. Resultatet av studien var att hjälpsystemen har effektiviseratrevisionsarbetet avsevärt. Den risk som studien har identifierat är att användaren avhjälpsystem riskerar att “schimpansifieras”, det vill säga att personen endast utför detarbetsuppgifter som hjälpsystemet rekommenderar. Enligt studien är revisorerna medvetnaom denna risk och motarbetar den med att coacha assistenterna att tänka kritiskt och inte stirrasig blind på rekommendationer. Förslag på fortsatt forskning: en bredare kvantitativ studie föratt få ett bättre underlag att dra en slutsats från.

Automation är ett begrepp som präglar industrin allt mer på senare tid. Det skapar stora utmaningar för små och medelstora företag (SMF) att utnyttja de teknologiska medel som finns för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens marknad. Många områden berörs som är förknippat med automation eftersom det är ett multivariabelt system. Rapporten kommer att fokusera på vad som kan göras inför investering av automation, vilket har lett till att analysera företagets behov och dess nuläge för att utreda ifall automation löser deras nuvarande och framtida behov. En annan utmaning som kan tänkas uppstå från automatisering är kompetensbehovet. Studien utreder effekten av detta med hjälp av benchmarking av andra företag och litteraturstudier. Analysen av empirin kommer även att skapa en uppfattning om hur vissa parametrar kan tänkas att påverkas av automation.

This thesis contributes to the discussion on the use of library plans in public libraries in Sweden. Library plans were made mandatory 15 years ago, and the thesis’ aim is to further our knowledge about whether or not library plans of public libraries in Sweden are being used as an instrument of effectiveness or as something else. The study was carried out by applying qualitative document analysis to ten up-to-date public libraries’ library plans and by reviewing them through the lens of organizational theory. The goals in each library plan were compared to the public activities offered at the library in order to examine to what extent the public activities could be means to achieve the goals in the corresponding library plan. The results show that the ten library plans hardly functioned as an instrument of effectiveness. According to organizational theory, the goals could be considered to be of an official, symbolic, visionary and complex character, which made the analysis of the public activities as means to achieve the goals difficult to carry out. Goals of an operational, realistic or simple character, which according to the theoretical framework would imply the use of the plan as an instrument of effectiveness, were rare. Rather, the libraries seemed to use the plans for communicating their purpose and their importance to their external environment, which in turn implies that the plans were being used for attaining legitimacy.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disability  characterised by difficulties in paying attention, excessive activity and actions without thinking about the consequenses. Symptoms vary among different individuals in how the disability expresses. Symptoms also vary among different age groups. The cause of ADHD is not yet known, but the main theory seems to be due to disturbed dopaminergic transmisson in the regions of the brain that controlls attention, activity control and impulses. Clinical studies show that there seems to be a connection between the etiology of the disability and genetic- and environmental factors. ADHD can’t be cured but a multimodal treatment has been proven to be effective in symptom reduction. The multimodal treatment consist of psychoeducation, psychotherapy and medical treatment. In Sweden methylphenidate is the first choise of drug and if it is not tolerated well by patients in terms of respons or side effects lisdexamfetamine or atomoxetin is choosen. The mechanism of action for these three substances is not completly known but in general they presume to block the reuptake of dopamine and norepinephrine in the presynaptic neurons. This leads to an enhanced transmission at the dopaminergic neurons that in turn stimulates the executive funtions that seem to be deficient in ADHD patients. The aim of this literature study is to investigate how the three substances methylphenidate, lisdexamfetamine and atomoxetine differ in therapeutic effects and side effects profile during long-term treatment for ADHD. Five scientific articles were choosen from the database Pubmed, which analysed the therapeutic effects and side effects of the above choosen drugs during a period of atleast 24 weeks. Participants in the selected studies had a definite diagnosis of ADHD and the participants included were children, adolescents and also adults. Therapeutic efficiency of selected drugs was measured by using different diagnostic scales such as ADHD-RS-IV, CAARS-Inv:SV, AISRS, CGI-S or CGI-I. Therapeutic efficiency was measured by the total reduction of the mean value in the rating scale from start to end of the study. Safety was measured at each follow up session by evaluating the side effects profile and measurements of vital parameters. These studies show statistically significant symptom reductions for all three selected drugs. The results also show differences in therapeutic effects among different drugs. Participants treated with lisdexamfetamine showed greater symptom reduction and thereby the greatest effect. There may be a difference in therapeutic effect between methylphenidate and atomoxetine but more studies are needed to conclude the results. The adverse effects were similar between lisdexamfetamine and methylphenidate but more serious effects were found during treatment with lisdexamfetamine.

The aim of this thesis is to answer whether a group of databases dedicated to selling books or a group of databases dedicated to lending books is more efficient. The measurements used to determine the efficiency of the two kinds of databases are Cumulated Gain and precision in modified versions. The inquiry has been conducted thus that the same 18 queries have been put forth to six databases and these results have consequently been judged according to relevance on a 4-graded scale by five respondents. The rankinglevels have then been merged to one average value per respondent and ranking. These values have then been used to determine CG/iCG/nCG and P@n per query, rank 1-10, per database and per group (the groups being STORE (BUTIK) and LIBRARY (BIBLIOTEK). To measure precision the relevance rankings were merged into binary values representing not relevant and relevant. These ones and zeros have then been used to judge precision per rank 1-10, per database and per group. The precision values regarding individual databases have been calculated for comparison against the average values of the entire groups BUTIK & BIBLIOTEK.No significant differences in efficiency between STORE and LIBRARY were observed at DCV=10 although differences were obvious at positions 1-10 and between individual databases. The method is unsuccessful in answering whether the purpose of a database is a factor in how well it performs in regards to efficiency / Program: Bibliotekarie

SYSteam DTS AB är ett IT-konsultföretag etablerat i Borås. De har cirka 35 anställda,cirka 300 kunder och erbjuder verksamhetsanpassade helhetslösningar inom IT-området.Varje års affärsplan behöver som oftast skrivas ihop under en kort tid vilket medför attunderlaget kanske inte innehåller exakta och uppdaterade uppgifter. Tidsfaktorn påverkaralltså affärsplanens kvalitet.Genom att definiera den typiska kunden till DTS inom modebranschen fastställs likhetermellan kunderna. Därigenom går det att identifiera vilket typ av företag DTS inriktar sigmot och hur mycket pengar det finns kvar att tjäna på dem. Det är nu också möjligt attidentifiera företag som inte är kunder i dagsläget men som har stora likheter med dentypiska kunden, samt hur mycket pengar som finns att tjäna på dem. Informationenfungerar främst som beslutsunderlag för DTS gällande vilken affärsmöjlighet de börprioritera om att antingen satsa på att utöka försäljningen på befintliga kunder eller satsapå nya kunder.Uppsatsens syfte är att visa hur företag kan gå tillväga för att identifiera vissa styrkor ochframgångsfaktorer. Uppsatsen använder två olika synsätt, positivism och hermeneutikoch har ett empiriskt perspektiv då den tillämpar en deduktiv ansats. För att definiera dentypiska kunden och liknande icke-kundföretag samt försäljningsmöjligheter på demanvänds en kvantitativ datainsamlingsmetod. Även en kvalitativ metod används, närföretag som representerar den typiska kunden intervjuas för att ta reda på vad de anser fåut av samarbetet med DTS. Den teoretiska referensramen består av en genomgång avföretagsekonomiska begrepp, såsom SWOT-verktyget, DPM-matrisen och inre/yttreeffektivitet.Analysen visar att satsning på befintliga kunder är den bästa affärsmöjligheten.Anledningen är bland annat att DTS bör förstärka sitt varumärke och sin inre effektivitetinnan de satsar på nya kundrelationer. Dessutom är det både dyrare och svårare atterbjuda tjänster och produkter till icke-kundföretag då de redan har IT-leverantörer DTSmåste konkurrera ut. För övrigt är det även tidskrävande att arbeta upp nya arbetsrutineroch kundrelationer.

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen. Resultatet visar att det bl. a finns en problematik när det gäller tidsperspektivet, dvs. den hastighet i vilken organisationsförändringen ägt rum. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

Rullprofil i Örebro AB tillverkar i huvudsak rullformade profiler till användning inom byggnadsindustrin. Flytten av verksamheten år 2016 har inneburit en hög personalomsättning för företaget, och detta har lett till att de inre ställtiderna mellan produkter som ska tillverkas i dagsläget är högre än vad företaget strävar efter. I och med detta vill Rullprofil ha olika alternativ över vilka åtgärder de kan ta för att reducera dessa ökade ställtider. För att skapa en så tydlig insikt som möjligt inom hur processerna gällande denna omställning genomförs i dagsläget samt vilka åtgärder som skulle vara bäst lämpade inom förbättring av dem så användes flertalet former av observationer, intervjuer, dokumentation, litteratur samt analysverktyg. Då det handlar om ställtider så valdes SMED som metod. En allt tydligare förståelse över problemet skapades genom detta projekt, och det gick att identifiera en viss brist på rutiner och avgränsningar mellan processerna gällande denna omställning. Det blev tydligt att ett tidigare SMED-projekt som genomförts inom företaget krävde uppföljning på flertalet områden. De otydliga avgränsningarna mellan processerna samt rutinerna behövde åtgärdas, och utöver detta så fanns en stor potential för förbättringar gällande effektivitet, planering och kvalitet. Insikten som skapades genom studien var att ett av momenten inom processerna i fråga, valsstolar, tar upp en stor del av den totala tidsåtgången som krävs i dagsläget, medan många av de övriga momenten har en stor variation inom deras tidsåtgång. Alla dessa moment tillsammans skapar en stor mängd efterjustering på grund av att deras initiala inställning ofta ej blir tillräckligt pålitlig, och denna efterjustering är både komplicerad att genomföra samt kräver en hög tidsåtgång. Ytterligare analyser gällande avgränsningar mellan processerna detta projekt hanterar, tidsåtgångar, rörelse samt nedbrytning av momenten blev sedan genomförda för att generera ett stort urval av förbättringsförslag. Dessa förslag är riktade till att arbeta ut den största delen av efterjusteringen, minska tidsåtgångar som krävs för olika moment samt genomföra dessa parallellt med så mycket som möjligt förberett. Tillsammans har förslagen potential att minimera tidsåtgången som krävs för den inre omställningen, en uträknad estimering är att förslagen skulle sänka denna tidsåtgång med 80–90%. En utvärdering och diskussion ges sedan över tveksamheter där detta finns, implementering av givna förslag samt övriga delar av relevans. Efter detta ges övriga förslag på förbättringar som uppkommit genom studiens gång och som Rullprofil kan finna värde inom. / Rullprofil i Orebro AB is mainly manufacturing roll formed profiles for usage in the construction industry. The move of the operation in year 2016 has meant a high turnover of personnel for the company, and this has led to that the inner setup times between products to be manufactured in the present are higher than the company is striving for. Because of this Rullprofil now wants to clarify what different options they have for measures that can be taken to reduce these. To create as clear of an insight as possible of how the processes regarding this setup is currently being performed and which measures that would be most appropriate to improve these, a wide variety of observations, interviews, documentation, literature and tools for analysis were used. Since this has to do with setup times, SMED was chosen as a method. An ever so more clear understanding of the problem was generated throughout this project, and a lack of routines and delimitations between the processes regarding these setup times were identified. It became clear that an earlier SMED-project the company have performed demanded follow-up regarding several areas. The unclear delimitations between the processes and routines needed measures, and beyond that there were a big potential for improvements regarding efficiency, planning and quality. The insight that were created throughout this study was that one of the activities performed in the processes in question, the rolling mills, takes up a big part of the total time required in the present, while many of the other activities has a big variation in the time they require respectively. All these activities together then builds up a large amount of after-adjustments to be made, because the initial setup often isn’t reliable enough, and these after-adjustments is both complicated to perform and time consuming. Further analysis regarding delimitations between the processes this project handles, time required, movement and breakdown of the activities were then used to generate a large selection of suggestions for improvement. These suggestions are directed towards working out most of the after-adjustments, reduce the time required to perform different activities and then carry them out parallelly with as much as possible prepared. Together these suggestions have the potential to minimize the time required to perform the inner setup, a calculated estimation is that the suggestions would lower these required times with 80-90%. An evaluation and discussion are afterwards given regarding the uncertainties that exists, implementation of given suggestions and other areas of relevance. After this, other suggestions for improvements that have been realized throughout this project that can be of value to Rullprofil is given.