<p>Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.</p><p>Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.</p><p>Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv.</p><p>Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten.</p><p>Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen.</p> / <p>The purpose with this thesis is to describe how a non-profit association measures and presents efficiency and its effects on the organization. Non-profit organizations cannot measure efficiency in the same way as profit-driven organizations since they do not have a financial purpose. In this thesis a christian congregation is studied to attain a deeper insight in how non-profit organizations measures and presents efficiency.</p><p>This thesis is conducted through a case study of both qualitatative and quantitatative character. The authors have visited the congregation in question and made a questionnaire among the members about their attitudes towards efficiency and how it is presented to them. The authors have also interviewed four members of the board to get a deeper insight in the subject.</p><p>What distinguishes non-profit organizations from profit-driven ones is that they have a non-financial purpose. And also that they mostly are operated on a voluntary basis. A non-profit organization is depending on subsidies from members and the municipality. Norms within accounting are designed from a profit-driven view and is mostly focusing on financial measures. For the non-profit sector measures of non financial character is more appropriate to use. The accounting within non-profit organizations are heavily affected by a profit-driven perspective since they do not have an exclusive legislation.</p><p>The efficiency that the congregation measures and presents in their annual report is statistics of members and participants in their activities. However they do present efficiency in sense of objectives verbally through their meetings. Verbal communication can from a informationsystem kind of view be considered as a way of accounting. Non financial measures is the most important ones for the congregation since it can make the members become more engaged in the activities. If the accounting is created in a way that the members can relate to, it may have a positive and motivative effect on the organisation.</p><p>The study resulted in a model that shows the positive effects of presenting efficiency in an organization. By introducing measureable goals more members will become engaged and more resources will be available in the organization. Through this the congregation more easily can reach its goals. Evaluation of reached goals will inspire the members to set up new ones and to become more united.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar av</p><p>Nexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer av</p><p>kabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under början</p><p>av 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektivisera</p><p>produktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fått</p><p>acceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna har</p><p>accepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligt</p><p>försöka förbättra befintlig produktion.</p><p>Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten i</p><p>divisionen ”Tele-Metall”. Divisionen är ett område inom Nexans som bland annat</p><p>innefattar processindustri i form av extrudering (plastbearbetning) och löpande</p><p>produktion i form av krysskabling (kablar tvinnas till grövre diameter). Området</p><p>som granskades avgränsades till två maskiner, krysskablingsmaskin 330 och</p><p>mantlingsmaskin 5.</p><p>För att undersöka vilka förutsättningar som finns gällande</p><p>produktivitetsoptimeringar resulterade teoristudien i användandet av den såkallade</p><p>MPU metoden. Endast P och U delen i metoden användes, där P står för</p><p>prestation och U för utnyttjandegrad. M som står för metod och användandet av</p><p>denna del är låst vid uppdatering av hård- och mjukvara, vilket ligger utanför</p><p>avgränsningen. Med hjälp av denna metod kunde uppsatsen knytas ihop för att</p><p>skapa en helhetsbild. Lean Production och incitamentsystem är strategier som har</p><p>används som verktyg för komma tillrätta med de problemställningar som skapats.</p><p>Kartläggningen av stopptider utfördes genom en absolut tidsstudie, där de två</p><p>aktuella maskinerna analyserades grundligt under två skift. För att få fram ett</p><p>tillförlitligt värde analyserades stopptider registrerade i Nexans datasystem, MOI</p><p>(Mätning och identifiering), tre månader bakåt i tiden. Värdet från MOI satte vi</p><p>sedan i relation till vårt uppmätta värde. Våra beräkningar enligt MPU metoden</p><p>ledde fram till en rad konkreta förbättringsåtgärder. De relativt enkla åtgärderna</p><p>bestod av att implementera ett fungerande incitamentsystem, införa ett Andon</p><p>system med ljud- och ljussignaler, utveckla den befintliga 5S metodiken, skapa</p><p>självstyrande lag, arbeta med MPU metoden och införa Norm meter som</p><p>produktivitetsmått.</p>

<p>För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt.</p><p>Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta gjordes bland annat genom en intervjuserie där personer med god insyn i respektive tryckeri tillfrågades. Intervjuerna, den studerade litteraturen kring nyckeltal och resultat från diskussioner i fokusgrupper, låg sedan som underlag för analysen kring vilka mått som vore lämpligast att följa upp inom Bold. Resultatet är tio nyckeltal utformade för att spegla de faktorer som är mest avgörande för tryckeriernas framgång. Nyckeltalen uppfyller ett antal kriterier som är viktiga för att de ska ge önskad effekt och vara lämpliga för jämförelser. Vidare togs förslag fram på kommunikationsvägar som bör vara gemensamma inom koncernen, vilket ger tryckerierna liknande förutsättningar att engagera medarbetarna.</p><p>I och med de koncerngemensamma nyckeltalen blir förenklad informationshantering allt viktigare. För att interna jämförelser ska vara meningsfulla måste insamling, sammanställning och återkoppling av data ske på samma sätt på tryckerierna och sedan delas dem emellan. Den befintliga hanteringen av information kring nyckeltal kan anses bristfällig då den innefattar omfattande manuellt arbete och omständliga flödesvägar, vilket resulterar i bristande informationskvalitet. En lösning på dessa problem togs fram som avser effektivisera och automatisera flödet genom att koppla samman tryckeriernas system och på så sätt öka tillförlitligheten i utfallen. Den lösning som visade sig passa syftet bäst var att varje tryckeri samlar all lokal information från processystem i lokala databaser för att sedan skicka den vidare till DNEX databas. De tre tryckerierna kan då alla dra nytta av DNEX mer utvecklade system för sammanställning och presentation.</p><p>Rapporten visar hur viktigt det är att mäta processer och prestationer för att kunna förbättra sin verksamhet, samt vikten av att engagera alla anställda i förbättringsarbetet. För att uppnå önskad effekt med arbetet med nyckeltal måste tydliga målvärden formuleras och kommuniceras för varje mått. Vidare bör återkopplingen ske så snabbt som möjligt efter mätning för att möjliggöra analys av utfallet. Det är också viktigt att införa nya rutiner för att kommunicera nyckeltalen men även för registrering av den information som ligger till underlag för mått som baseras på subjektiva bedömningar. Under hela arbetet framstod behovet av ett integrerat informationsflöde mellan tryckerierna tydligt för att möjliggöra intern benchmarking och uppföljning med koncerngemensamma nyckeltal.</p>

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultat: Litteraturen pekar på att audiologisk grupprehabilitering är kostnadseffektiv och bidrar med vissa positiva psykosociala effekter för individen och dennes anhöriga. Det har framkommit att det är positivt för individen att träffa andra i en liknande situation. Detta arbete har inte kunnat visa på något entydigt samband mellan de positiva effekterna och rehabiliteringens utförande. Slutsatser: Audiologisk grupprehabilitering kan, med stöd i vetenskaplig litteratur, erbjudas till patienter då denna håller samma kvalitet som individuell och medför vissa positiva psykosociala aspekter för patienten och dennes anhöriga samt är kostnadseffektiv.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam. 1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp. För att analysera statistiken användes Statistica.  Resultat Resultaten visade inte på några skillnader hos interventionsgruppen gällande konflikter, samarbete, effektivitet och krav respektive kontroll. Gällande kommunikation var förbättringen 19,4 procent, ett resultat som var marginellt signifikant (p=0,08).  Resultaten från kontrollgruppen innehöll ett signifikant resultat, där de försämrade sitt resultat gällande samarbete och effektivitet med 4,5 procent (p=0,03). Slutsats En halvdags teambuilding visade sig inte ge några stora effekter på de parametrar som undersökts, bortsett från att kommunikationen förbättrades hos interventionsgruppen medan samarbetet och effektiviteten försämrades hos kontrollgruppen. / Aim The overall purpose of this study was to investigate whether a half-days physically active team building activity can affect a working group or not. The aim is explicated by the following questions: 1.      Can the collaboration and efficiency within a team be improved by a physically active team building activity? 2.      Can the perceived level of demands and control be improved by a physically active team building activity? 3.      Can the communication within a team be improved by a physically active team building activity? 4.      Can the conflicts within a team decrease through a physically active team building activity? Method This study was a quantitative intervention study where both the intervention group and the control group have filled out two questionnaires. The participants were recruited from two similar companies located in the area of Stockholm, Sweden. In the intervention group there were 17 participants and in the control group there were six. The intervention conducted was physically active. The questionnaire contained background questions regarding such as age and gender and questions regarding how the respondents experienced the communication, collaboration, efficiency, demands and control within their working group. Statistica was used to analyze the statistics. Results The results revealed no significant differences within the intervention group regarding conflicts, collaboration, efficiency, demands and control. The communication within the group was improved by 19, 4 percent (p=0,08) and the result was marginally significant. The results for the control group revealed one significant difference, where the results regarding collaboration and efficiency were deteriorated by 4, 5 percent (p=0,03). Conclusions A half day of physically active team building did not give any significant effects on the parameters investigated, aside from the fact that the communication within the intervention group was improved and the collaboration and efficiency within the control group was deteriorated.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden. Resultaten av studien visar att kraven i störst utsträckning förmedlas på möten och att tjänstemännen har sin utbildning till hjälp för att hantera kraven. De situationer som uppstår där tjänstemännen måste prioritera är vid masshantering, användningen av mallar och vid jakten på tillfredsställande statistik. Sammanfattningsvis kan det konstateras att rättssäkerheten förutsätts vara något som tjänstemännen har med sig från utbildning och något som de automatiskt går in i i och med sin anställning. Effektiviteten är däremot något som måste läras ut, eller snarare pressas fram. / The fundamental values of the public administration are democracy, legal security and efficiency. This study examines how legal security and efficiency is mediated by the swedish tax agency, how the civil servants handle these demands and in which situations the civil servants must prioritize between these demands. In the chapter The public administration and the civil servants account is given for the theory and the previous research this study utilizes. The applied theory is Max Webers theory on bureaucracyand civil servants. Previous research depicts how the demands on legal security and efficiency are treated by the public administration and gives account for two reforms which have been implemented by the public administration during the last decades. The results of the study shows that the demands are mostly intermediated during meetings and that the civil servants have their education to help handle the demands. The situations in which the civil servants need to prioritize are in the usage of templates, mass handling and when looking for satisfactory statistics. In conclusion it can be stated that the legal security is assumed to be something the civil servants bring with them from their education and something they automatically apply due to their education. Efficiency, on the other hand, is something that needs to be taught, or rather, forced.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag. Författaren använder sig av två metoder i denna fallstudiemiljö för att uppnå studiens syfte. Dels har totalt 20 kvalitativa intervjuer genomförts med företagets utvecklingsavdelning och inköpsavdelning för att kunna studera samarbetsutmaningarna. Dels har båda avdelningarna fått svara på en enkät i syfte att kunna möjligöra en beskrivning av avdelningarnas kultur. Resultat och analyskapitlet är uppdelat i fyra delar där samarbetsutmaningarna enligt de två avdelningarnas perspektiv inleder avsnittet (5.1 och 5.2). Utvecklingsavdelningen i 5.1 uttrycker framförallt sin frustration över hur uppbackningen från inköp i dagsläget fungerar. Inköpsavdelningen beskriver i 5.2 ovetande av vad som sagts i 5.1 att avdelningen måste börja bistå utvecklingsavdelningen bättre men att ansvaret inte bara ligger på inköp. I 5.3 så publiceras resultatet av studiens enkät vilket visar på att kulturen inom de två avdelningarna påminner om varandra men att vissa attribut utgör skillnader. Utvecklingsavdelningen är mer extrem när det gäller förmågan att jobba mot resultat samtidigt som det visade sig att de har ett mjukare arbetsklimat och större fallenhet för att jobba i grupp.    I 5.4 vilket är sista delen i femte kapitlet, söker studien svar på om utmaningarna i 5.1 och 5.2 kan förklaras av utfallet från studiens enkät. Slutsatsen är att studien kan påvisa ett starkt samband mellan vissa kulturattribut och förekomsten av utmaningar. Det mest signifikanta sambandet är att medarbetarna på inköpsavdelningen inte har en kultur där de bistår varandra i så stor uträckning vilket påverkar uppkomsten av utmaningar. Studien konstaterar också att de två avdelningarna jobbar mot olika mål samtidigt som man inte delger varandra vilka behov respektive avdelning har.

Bakgrund och syfte Inom hälso- och sjukvården har krav på ökad effektivitet, tillgänglighet och höjd kvalitet, samt en minskad ekonomisk ram, krävt förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet. Ett syfte med denna avhandling är att utifrån professionellas upplevelser och erfarenheter belysa den praktiska innebörden av begreppet effektivitet i hälso- och sjukvården. Ett annat syfte är att utifrån olika perspektiv belysa ledarskap och medarbetarskap i samband med strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården. Metod Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) genomförda med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Delstudie I bygger på intervjuer kring begreppet effektivitet med strategiskt utvalda representanter för en organisations tre beslutsnivåer. Delstudie II och III bygger på intervjuer med medarbetare från olika professioner som deltagit i två olika sjukhussammanslagningar. I delstudie IV intervjuades medarbetare om sina upplevelser i anslutning till privatisering av en hälso- och sjukvårdsorganisation. Resultat Då en gemensam definition av begreppet effektivitet saknas i en Rorganisation ges olika aktörer utrymme att göra sin egen tolkning, vilket kan påverka måluppfyllelsen på ett negativt sätt. Vid strukturförändringar är det viktigt att medarbetare ges möjlighet till såväl delaktighet som att kunna balansera sina åtagande i processen. Det är även av vikt att medarbetare i en förändringsprocess har tillit till ledningen och organisationen. Strukturförändringar kan samtidigt innebära spännande utmaningar och nya möjligheter till utveckling. Slutsatser Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården, i syfte att effektivisera, är komplexa och mångfacetterade. Samtidigt är begreppet effektivitet mångtydigt och svårutvärderat. Det påverkas av såväl struktur och ledarskap som medarbetarskap. En förändringsprocess påverkar både ledarskap och medarbetarskap. Framgångsfaktorer är medarbetarnas möjlighet till delaktighet och balans, samt deras tillit till såväl struktur som ledarskap / Background and purpose Within health and medical care, demands on increased efficiency, availability and increased quality, as well as a reduced financial framework, have required changes in the health and medical care system. One aim of this thesis is to illustrate the practical significance of the concept of efficiency in health and medical care on the basis of the experience of professionals. Another aim, on the basis of different perspectives, is to illustrate leadership and employeeship in connection with structural changes within health and medical care. Method The thesis builds on four studies (I – IV) carried out with the help of a qualitative research approach. Study I builds upon interviews on the concept of efficiency with strategically selected representatives for an organisation’s three decision levels. Studies II and III builds upon interviews with employees from different professions who have participated in two different hospital mergers. In study IV employees were interviewed about their experiences in connection with the privatisation of a health and medical care organisation. Outcome When there is no definition of the concept of efficiency in an organisation, different players are allowed scope to make their own interpretation, which can negatively affect fulfilment of objectives. During structural changes it is important that employees are given the opportunity to participate and to be able to balance their commitments in the process. It is also important that employees, in a process of change, have trust in the management and organisation. At the same time, structural changes can involve exciting challenges and new possibilities for development. Conclusions Structural changes within health and medical care, with the purpose of streamlining, are complex and multifaceted. At the same time the concept of efficiency is ambiguous and difficult to evaluate. It is influenced by structure and leadership as well as employeeship. A process of change affects both leadership and employeeship. Success factors are the employees’ prospects for participation and balance, and their trust in both structure and leadership.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung &amp; Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai &amp; Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet. Det var 41 av 104 individer som valde att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 39,42%. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan stadium 3 och 4 när det gäller gruppens utvecklingsstadium kopplat till effektivitet. Studien visade ingen signifikant skillnad i effektivitet eller upplevt utvecklingsstadium mellan olika upplevda ledarskapsstilar. Trots få signifikanta kopplingar ger studien en möjlighet till vidare forskning inom området. / The study's aim was to investigate the group member’s experiences of the leadership, efficiency and developmental stage. This was done to analyse if there was a connection between the experienced style of leadership), the experience of the group’s stage of development and the experienced efficiency. There is research regarding leadership and efficiency in relation to high performance professions (Chi, Chung &amp; Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai &amp; Williams, 2003) which led to that the authors of this particular study decided to investigate if this relationship was also present within a group of office employees. The population consisted of government employees in two different municipality, all together the form was sent out to 104 individuals. The participants had to answer surveys that were created by Bass and Avolio (1995) to answer the part about leadership and Wheelan (2010) to answer stage of development and efficiency. 41 out of 104 decided to participate in the study which resulted with a response rate of 39,42%. The result showed a significant difference between stage 3 and 4 when it comes to the group’s stage of development connected to efficiency. The study did not show a significant difference in efficiency or experienced stage of development between the different types of leadership. Even though there's few significant connections the study presents opportunities to further research in the area.

<p>Effektivitetsmätning är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många företag. Historiskt sett har denna mätning begränsats till ekonomiska aspekter, men i dagens samhälle räcker inte det. För att hänga med i den allt hårdare konkurrensen mellan företagen måste effektivitetsmätningen täcka upp organisationens samtliga aktiviteter. Utifrån teorier om effektivitet, mål och mått har det därför undersökts hur privata företag arbetar med den inre effektivitetsmätningen, samt hur detta kan appliceras på tjänste- och systemutvecklingsföretaget Aptic AB.</p><p>Denna kvalitativa studie baseras på sju intervjuer genomförda på olika företag som alla har använt sig av effektivitetsmätningar i flera år. För att få en överblick av Aptic AB:s behov av liknande effektivitetsmätningar intervjuades även två personer från denna organisation. Intervjuerna var halvstrukturerade med öppna frågor för att respondenterna skulle ha möjlighet att ta upp det som de själva tyckte var viktigt.</p><p>Empirin visar att effektivitet kan mätas genom att sätta upp mål inom områden som ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet, medarbetare, säkerhet, miljö och förbättringar, för att sedan utföra mätningar som visar hur verksamheten ligger till i förhållande till det. Eftersom samtliga företag ansåg att effektivitetsmätning är en viktig del i organisationens överlevnad på längre sikt, så rekommenderas även Aptic AB att påbörja detta arbete.</p>