Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav. Modellen använder olika perspektiv och i detta arbete belyserjag empirin från tio intervjuer ur fyra olika perspektiv för att se hur väl dagens värderingssystem kommeratt passa in i det nya insatta insatsförsvaret.Resultatet av min undersökning visar att det finns ett behov av att reformera dagens system inomframförallt tre områden. För det första krävs en revidering av de målsättningar som vi värderar mot. Enstörre flexibilitet och snabbare uppdatering av målsättningarna krävs i en omvärld som förändras med alltstörre hastighet. För det andra bör metoderna för hur vi värderar rent praktiskt omarbetas. Många anserdet vara felaktigt att krigsförbandscheferna bedömer sitt eget förbands förmåga och en extern nationellvärderingsstyrka efterfrågas. Den tredje punkten som kräver åtgärder är återkopplingen från devärderingar som gjorts. Förbanden saknar engagemang och redovisning av vilka åtgärder som vidtagits.I arbetet redovisas ett förslag till hur krigsförbandsvärderingen skulle kunna förbättras och enpedagogisk förklaringsmodell som kan underlätta förståelsen för den av försvarsledningen framtagnastrategiska kartan. Denna är avgörande för att krigsförbandsvärderingen skall kunna utnyttjas optimalt. / It is of vital importance for the war fighter to know his or her ability, notduring a fight, but before. This has been common knowledge since thebeginning of time. This is as important now as ever, but do we really know ourabilities, do we have what it takes? The purpose of this paper has been toexamine and analyse how the Swedish Armed Forces measure theirperformance and war fighting capability, not only in theory but also inpractice. The overarching question posed has been:Will the present evaluation process handle tomorrow’s challenges ofthe restructured Swedish Armed Forces?To answer this question the writer uses the management theory BalancedScorecard, BSC by Kaplan & Norton. BSC has been selected by the SupremeCommander to implement new strategies into the Armed Forces.The writer applies the four perspectives of BSC on the present evaluationprocess to find the answer to the earlier posed question. The empiric basis, thatthis research is based upon, is ten interviews with different officials involvedin the evaluation process.The result of the research is grouped into three themes. Firstly there is aneed to improve the objectives that the evaluation is based upon. Several of theinterviewed respondents stated that the objectives were rigid and inflexible.This will not be appropriate in the near future when the surrounding world willchange at the flick of a switch. Secondly the commander of the evaluated unithim-or herself makes the evaluation. The opinion of most respondents was thatan external team should perform the evaluation. This team however, shouldnot be international, even though this is often the case when NATOevaluations take place. Finally the feedback from evaluations will have to beimproved. A frequent answer during interviews was that the higher commandsdid not comprehend the situation at unit level. Neither did the unit level haveany confidence in that the result of the evaluations were taken care of oraccounted for when financial means were allocated. The lack of feedback wasinterpreted as lack of interest in what the units were producing.The writer presents his recommendations on how to improve theevaluation process based on the three themes mentioned. He also partlycompares the Balanced Scorecard with NATO Guidelines for OperationalPlanning, GOP to demonstrate close points of similarities. Since the GOP isadopted in the Swedish Armed Forces there may be advantages to regardpeacetime and wartime management issues with the same approach. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Etter Berlinmurens fall har de økonomiske rammene til Forsvaret vært synkende. Forsvarets krigsstruktur har under den samme tid blitt drastisk redusert. Fredsstrukturen med støttefunksjonene(logistikk mm) er ikke på samme måte berørt. Fredsstrukturen må tilpasses(skreddersys) til de oppgaver som Forsvaret har og framtidig vil ha. Dette vil medføre at vi må ha en mer fleksibel, effektiv og mindre organisasjon på drifts og produksjonssiden.Mange bedrifter har de siste 10-15 årene valgt å bruke outsourcing som et verktøy for å effektivisere og kostnadsredusere. Vellykkede outsourcing/integrasjonsprosesser kan gi høyere fleksibilitet og fordelen at man kan fokusere mer på kjernevirksomheten og ledelsen av denne. Hensikten med denne studien er å diskutere om Forsvaret kan effektiviseres gjennom outsourcing. Videre er ambisjonen å vurdere forutsetninger for outsourcing og hvordan og på hvilken områder man kan implementere outsourcing i Forsvaret.Med det store potensialet man har i Forsvaret for effektivisering kan outsourcing være et godt virkemiddell for mer rasjonell drift og derved lavere kostnader som kan brukes på investeringssiden. Vellykkede outsourcing/integrasjonsprosesser kan gi betydelige fordeler, men det må understrekes at relativt mange bedrifter er misfornøyd. Dette er ofte som en følge av at bedriftene ikke har gjennomført grundig forarbeid, planlegging og vurderinger før de har startet prosessene. Forsvaret , som er på vei inn i en ”outsourcingssituasjon”, ligger i faresonen. Flere krav og overordnede betingelser, satt av Forsvaret selv, følges ikke på en sikker måte. Dette kan medføre problemer på sikt og ”en outsourcing” uten ønskelig/optimal effekt. / With the end of the cold war, and a changed security threat, the Norwegian Armed Force military budget has declined .The  budget allocated to the purchase of new equipment and the modification and upgrade of existing systems must be increased in the future to meet the new (warfighting) scenarios. To meet this challenge CHOD NO have to  reduce the costs and improve the performance of its logistics(support) organization.The benefits of outsourcing are apparent every day in our national economy. Companies report that outsourcing could provide the desired benefits. Outsourcing enables companies and other organizations to focus on their core competencies and activities. The main intention of this study is to discuss if and how implementation of outsourcing can lower costs and provide  more efficient support(logistics)  to the Norwegian Armed Forces.The study discuss the problem through resource-based theory, and  a make-or –buy perspectives model has been used and developed for analyses and conclutions(empirical versus theory- test).The study shows that the Norwegian Armed Forces have to prepare and analyse ”their” organization prior to any outsourcing activity. Outsourcing integration must also be well prepared and analysed. Evaluation must be performed continuously.Some important areas are: • Outsourcing as a part of the Norwegian Armed Forces strategy and development to achieve future goals and visions(?) • Core competence/activity • Political  acceptance and approval • Power/dependence • Management/culture/boundaries • Readiness • Law and regulations • Cost analyses(lowest costs ?) / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram: Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp? Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper. Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. / We had a notion that it sometimes can be difficult as the leader of a group to create trust and effectiveness. Our purpose of this study was to examine the leadership factors that may affect to strengthen trust and effectiveness in a group. To answer the purpose of the study the following question were presented:  What leadership factors can enhance trust and effectiveness in a work group? Based on the purpose of the study two qualitative interviews with the two designated supervisors were conducted and also a quantitative survey was conducted in the two work groups. Our results show mainly that it is adapting to the situation and context, the ability to waive personal interests and instead ensure the collective interest, flexibility and attention on the needs and wishes of the work group, and also support through the availability of which is the leadership factors that can enhance trust and effectiveness in a work group.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller. Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik. Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret. För att uppfylla syftet genom­fördes en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer på fyra svenska tillverkande företag som deltagit i Produktions­lyftet. Studien visar att de deltagande företagen ser Lean som tillämpbart på alla slags processer, men att de i praktiken upplever att konceptet är svårare att använda i kontorskontexten än i fabrikskontexten. Resultaten visar också att företagen ännu inte fullt ut tagit till sig en kundfokuserad logik, vilket kan innebära en risk för att delar av förbättringsarbetet avseende tjänste­processer skadar deras konkurrens­förmåga.

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte: Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC. Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet. En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras. RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående. / The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology. The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent. When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology. Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar av Nexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer av kabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under början av 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektivisera produktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fått acceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna har accepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligt försöka förbättra befintlig produktion. Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten i divisionen ”Tele-Metall”. Divisionen är ett område inom Nexans som bland annat innefattar processindustri i form av extrudering (plastbearbetning) och löpande produktion i form av krysskabling (kablar tvinnas till grövre diameter). Området som granskades avgränsades till två maskiner, krysskablingsmaskin 330 och mantlingsmaskin 5. För att undersöka vilka förutsättningar som finns gällande produktivitetsoptimeringar resulterade teoristudien i användandet av den såkallade MPU metoden. Endast P och U delen i metoden användes, där P står för prestation och U för utnyttjandegrad. M som står för metod och användandet av denna del är låst vid uppdatering av hård- och mjukvara, vilket ligger utanför avgränsningen. Med hjälp av denna metod kunde uppsatsen knytas ihop för att skapa en helhetsbild. Lean Production och incitamentsystem är strategier som har används som verktyg för komma tillrätta med de problemställningar som skapats. Kartläggningen av stopptider utfördes genom en absolut tidsstudie, där de två aktuella maskinerna analyserades grundligt under två skift. För att få fram ett tillförlitligt värde analyserades stopptider registrerade i Nexans datasystem, MOI (Mätning och identifiering), tre månader bakåt i tiden. Värdet från MOI satte vi sedan i relation till vårt uppmätta värde. Våra beräkningar enligt MPU metoden ledde fram till en rad konkreta förbättringsåtgärder. De relativt enkla åtgärderna bestod av att implementera ett fungerande incitamentsystem, införa ett Andon system med ljud- och ljussignaler, utveckla den befintliga 5S metodiken, skapa självstyrande lag, arbeta med MPU metoden och införa Norm meter som produktivitetsmått.

Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.

I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs. Denna tolkning går emot de tolkningsrekommendationer och det syfte som uttalades i det förarbete som låg till grund för den ändring av regeln som genomfördes 1995. Trots detta har samtliga avgöranden i RÅ 2010 ref. 11 funnits vara förenliga med de rättssäkerhetskrav som kan ställas när medveten och frivillig skatteplanering genom-förts. Regeringsrätten har dessutom, i den utsträckning det varit möjligt, genom sin tolkning säkerställt att bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1p IL fått ett effektivt tillämp-ningsområde. Att Regeringsrätten tolkar bestämmelsen med utgångspunkt i ordalydelsen och tillmäter regelns allmänna syfte avgörande värde innebär att domstolen fortsätter med den meto-dologiska praxis som påbörjades på 1990-talet. Även om uppsatsen endast bygger på ett rättsfall så kan denna kontinuitet sägas innebära att det bör finnas goda möjligheter att förutse enligt vilka riktlinjer Regeringsrätten kommer att tolka skattelag i framtiden när det är fråga om skatteplanering. Slutligen påpekas att tolkning av detaljerade uttalanden i förarbeten bör ske med försiktighet när det finns risk för att dessa inte stämmer över-ens med den aktuella regelns bakomliggande syfte.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.