Virtuell egendom avser objekt som existerar inom ramen för ett datorspel. Denna typ av egendom innehar fyra grundläggande egenskaper; avsaknad av fysisk form, beständighet,rivalitet och interaktivitet. Kombinationen av egenskaper kan anses vara unik för virtuell egendom. Däremot delas flera egenskaper med annan egendom. Avsaknaden av fysisk formdelas framför allt med immaterialrätter. De andra tre egenskaperna delas med till exempel lösöre. Virtuell egendom saknar alltså fysisk form. Det finns flera grunder för att virtuell egendom ändå ska uppfattas som egendom. Först och främst finns det en rättighet att knyta virtuell egendom till, nämligen ett ägande. Vidare syftar virtuell egendom ofta till att efterhärma fysisk egendom. Egendomen förefaller således kunna omfattas av egendomsbegreppet medstöd av objektfiktion. Stöd för att virtuell egendom kan omfattas av egendomsbegreppet finns också i rättspraxis. Virtuell egendom är lös egendom. Det kan inte sättas likhetstecken mellan virtuell egendom och någon annan existerande egendomstyp. Det kan däremot inte heller med säkerhet slås fast att virtuell egendom utgör sui generis. Detta eftersom virtuell egendom delar många grundläggande egenskaper med annan egendom, vilket gör virtuell egendom möjlig att jämföra med annan egendom. Virtuell egendom kan både utmätas och ingå i konkurs om egendomen är möjlig att avskilja och inte är förlagd med ett överlåtelseförbud från spelföretaget, det vill säga den ursprungliga ägaren. En separatist till virtuell egendom kan grunda sitt anspråk på äganderätt. Huruvida virtuell egendom är tillräckligt specifik och identifierbar, samt om den kan anses vara bibehållen, är beroende av vilken typ av virtuell egendom som avses. Specialitetsprincipen kan således endast aktualiseras på sådan virtuell egendom som utifrån en särskild bedömningär specifik och identifierbar. Separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till virtuell egendom är även möjlig att erhålla med stöd av LRV, om egendomen går att identifiera och avskilja. Separationsrätt på grund av förvärvad äganderätt torde också vara möjligt för sammatyp av virtuell egendom. Aktuellt sakrättsmoment för virtuell egendom torde, likt immaterialrätter, vara avtalet. Den sakrättsliga hanteringen av virtuell egendom förefaller lämplig, även om viss kritik kan riktas mot att traditionsprincipen inte är möjlig att tillämpa.

No description available.

Uppsatsens syfte har varit att genom lagstiftning, förarbeten, praxis och juridisk doktrin utreda förutsättningarna för godtrosförvärv av fastigheter enligt jordabalkens bestämmelser. För att skapa förståelse för de centrala delarna av utredningen har uppsatsen även behandlat betydelsen av fast egendom och fastigheter, samt hur äganderätten övergår till annan part och vad lagfart är. Avseende godtrosförvärv så innebär det att en individ erhåller äganderätten till en fastighet av någon som egentligen inte är den rätte ägaren. Det uppstår således en konflikt om bättre rätt till fastigheten mellan den ursprungliga rätte ägaren och tredje man som förvärvat fastigheten av någon annan än den rätte ägaren. Vidare har i uppsatsen redogjorts för den skadelidandes rätt till kompensation samt för staten och myndigheternas roller. Sammantaget av utredningen har det framgått att varje enskilt fall kräver sin egen bedömning, men att den individ som uppfyller kriterierna för godtrosförvärv som huvudregel är den som är ansett mer skyddad att behålla sin rätt till fastigheten än den ursprungliga rätte ägaren.

The Gift 2.0 - A Museological Study of donations of Objects and its Underlying Motives, is a study in order to explain why people choose to donate items for museums, rather than any other alternative.The empirical study consists of qualitative, semi-structured research-interviews conducted with seven selected curators from various museums, with extensive experience of the subject acquisition. I have chosen to only examine Swedish cultural-historical museums. The hypothesis that I assumed was first and foremost that the heritage sphere is what Pierre Bourdieu calls a field. The reason that people would donate objects to museums, is that the donation itself brings cultural capital to the donor, from people with the same habitus. Since I felt that Bourdieus theory of field, capital and habitus could not explain all the reason why people donate items to museum, my second hypotheses was that certain objects are what Annette Weiner called inalienable possessions, objects that at any cost may not be sold or bartered away. It is precisely the ability to keep the object outside of the commercial sphere that is the essential for an inalienable possession. Linked to this hypothesis I argued that museums act like a bastion of inalienable possessions, in which the donor can continue to keep the object while it has been given. My source material consists of the research interviews and secondary material that I have acquired during the study, consisting of literature, deed of gift and e-mail correspondence. I have analyzed both primary and secondary source material using my hypotheses. The results of this study verify that my hypothesis is valid to use as a musicological theory of gifts. The study is a two year master´s thesis in Museum and Heritage Studies.

The aim of the thesis is to clarify the landlord’s rights and obligations towards the tenant when a case of emergency occurs in the tenant’s apartment. What can a landlord do to get access to the tenant’s apartment when a case of emergency occurs? Will the landlord be liable if he damages any property of the tenant during the time in the apartment? These are some of the questions that we will answer. The problem is guided by two main principles: the landlord’s right of possession of the apartment and also the tenant’s right of use of the same property. The conflict between these two principles and between the interests of the landlord and the tenant is the foundation of this problem. Case of emergencies in an apartment are not regulated in Swedish law. Therefore, we have chosen to do comparisons to other forms of similar situations, which already are regulated in the law. These comparisons are made to see if similar rules can be applicated to cases of emergencies in the tenant’s apartment. In addition to this, we have also used case law, which treats similar situations, to see if the principles from these cases also can be applicated in case of emergencies in the tenant’s apartment. / Uppsatsens syfte är att klargöra hur hyresvärdens rättigheter och skyldigheter gentemot hyresgästen regleras vid en nödsituation i hyresgästens lägenhet. Frågor som vi kommer att försöka svara på är bl a: hur långt får hyresvärden gå när han bereder sig tillträde till hyresgästens lägenhet? Blir han ersättningsskyldig om han skulle skada hyresgästens egendom då en nödsituation föreligger? Problemet är utöver ett obligationsrättsligt, även ett sakrättsligt problem. De sakrättsliga principer som ligger till grund för problemet är äganderätten och nyttjanderätten. I vårt fall kommer dessa till uttryck genom att hyresvärden, som har äganderätten till sin egendom, upplåter nyttjanderätten av sin egendom till hyresgästens förmån. Det här förhållandet mellan hyresvärden och hyresgästen är en av orsakerna till att det uppstår ett problem vid hyresvärdens tillträde till lägenheten vid en nödsituation. Eftersom nödsituationer inte är reglerade i 12 kap. 26 § Jordabalken har vi valt att göra jämförelser med andra typer av situationer som finns reglerade i lagen. Dessa är: mindre brådskande förbättringsarbete och annat arbete, brådskande förbättringsarbete och bekämpning av ohyra i hyresgästens lägenhet. Dessa jämförelser görs för att utreda vilka regler som kan tänkas tillämpas då en nödsituation föreligger. För att uppfylla syftet har vi även tagit hjälp av ett par äldre rättsfall som behandlar områden som har nära anknytning till vårt problem.

<p>This master thesis examines the copyright law with the purpose of sorting out the consequences and the effects of the law impacted on libraries. The theories used are mainly discourse analysis and public domain theory. At the centre of the examination is the effects that copyright law bring to libraries and their ability to perform their work. A major part of this thesis is gathered around the analysis of the presumptive key words that give the structures of copyright law the possibility to claim rightfulness. This is an outspoken strategy to illustrate the discourse of copyright law. Through the whole working process the author is trying to keep a critical point of view. The literature that is used consists to the biggest parts of texts written as an examination of the copyright law and the effects of the law. The author also uses legislations and laws regulating libraries work in society. The goal of the examination is to point out and discuss the friction that appears when one system of intellectual property is institutionalized in society. With this comes the mission of opening a discussion concerning the possibilities for libraries to “keep going strong” in a time deeply influenced and regulated by copyright law.</p>

This master thesis examines the copyright law with the purpose of sorting out the consequences and the effects of the law impacted on libraries. The theories used are mainly discourse analysis and public domain theory. At the centre of the examination is the effects that copyright law bring to libraries and their ability to perform their work. A major part of this thesis is gathered around the analysis of the presumptive key words that give the structures of copyright law the possibility to claim rightfulness. This is an outspoken strategy to illustrate the discourse of copyright law. Through the whole working process the author is trying to keep a critical point of view. The literature that is used consists to the biggest parts of texts written as an examination of the copyright law and the effects of the law. The author also uses legislations and laws regulating libraries work in society. The goal of the examination is to point out and discuss the friction that appears when one system of intellectual property is institutionalized in society. With this comes the mission of opening a discussion concerning the possibilities for libraries to “keep going strong” in a time deeply influenced and regulated by copyright law.

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.

Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.

Att bo i husbåt är en boendeform som fortfarande håller på att etableras på bostadsmarknaden, och regelverket kring detta är nästintill obefintligt. Det har inte återfunnits någon lagstiftning som hanterar boende på vatten och det råder tvivel om vad som gäller vid upplåtelse av husbåtar vid en kajplats. Reglerna kring upprättandet av husbåtar faller mellan plan- och bygglagstiftningen och hamnens egna regler vilket gör att det inte konkret går att säga vilken upplåtelseform som är den mest tillämpbara sett för både markägaren och den som vill bo på vatten. För att få svar på frågeställningarna i denna studie har intervjuer genomförts med olika parter dessutom har olika lantmäteriförrättningar, där vattenfastigheter bildats, analyserats. Intervjuerna genomfördes sedan med telefonintervju med semistrukturerad metod samt via mailkonversation med några enstaka respondenter. Avtalshandläggare, nyttjanderättshavare, mäklare, ett företag som producerar flytande villor och en förrättningslantmätare kontaktades för att få olika perspektiv på upplåtelsen av kajplatserna. Analysen av förrättningsakterna gav en djupare förståelse över hur fastighetsbildning på vatten sker. Respondenterna i studien uppfattade den svenska lagen lika ofullständig som författarna gjorde när det gäller boende på vatten. Resultaten visar att beroende på vilken typ av boendeform kan lagen tillämpas på olika sätt. Studien visar att den bästa lösningen för flytande villor borde vara att bilda vattenfastigheter, vilket skulle göra att villan blir fastighetstillbehör. Detta skulle göra att belåningen av villan är möjlig. När det handlar om husbåtar som är i form av ett fartyg visar studien att den bästa lösningen för denna boendeform är att tillämpa lägenhetsarrende med längsta möjliga upplåtelsetid som är 25 år. Att ha lägenhetsarrende gör det dock svårt för belåningen. / To live on a house boat is a housing form that still is establishing on the housing market, but the regulations about this are almost non-existent. You cannot find any legislation regarding living on the water today and there are doubts about what applies for grants of house boats at a berth. The rules about establishment of house boats falls between the “plan- och bygglagen” and the rules of the harbor, which makes it difficult to say which one of the grant agreement that is the most applicable for the property owner and the person who wants to live on the water. To get answers the questions in this thesis interviews were performed with different parties and different cadastral procedures were analyzed regarding water properties. The interviews were completed by phone interviews with a semi structured method and with a few respondents the questions were put through email. In this thesis a few different respondents were asked to answer the questions, this to see different perspectives of the grant of berth. The different respondents that answered the questions were a few contract managers, usufructuary, a real estate agent, a lawyer, a company which produce house boats and a cadastral surveyor. The analysis of the cadastral procedures gave a deeper understanding how property formation on water can be done. The respondents in this thesis perceived the Swedish law as incomplete as the authors of this thesis regarding living on the water. The results show that the law can be applied in different ways depending on which type of housing form it is. The study shows that the best solutions for floating houses should be property formation, that will make the house real property and will make financing of the house possible. When house boats, which are formed like ships, the study shows that the best solutions for this housing form is to apply ground lease in general with the longest grant as possible, which is 25 years. To have ground lease in general as a solution makes it hard for the house boat owners to get a loan.