De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut. Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner. Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem.

Syftet med föreliggande studie är att få en ökad förståelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för Båstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrån en hållbarhetsaspekt. Studien utgår ifrån ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsätt. Vidare utgår den från en abduktiv forskningsansats med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjälp av egna primärkällor som består av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som på olika sätt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvånare i olika åldrar.

De publikationer som Nordiska Afrikainstitutet (NAI) har publicerat från 1967 till 2014 har skrivits av olika forskare vissa har endast bidragit med ett kapitel i en publicering medans andra har återkommit med flera forskarrapporter under flera år. Trots mångfalden av forskare har de haft ett uppdrag från NAI eller så har NAI valt att publicera deras åsikter på grund av att deras åsikter överstämmer med NAI’s syn om den afrikanska utvecklingen. De endogena faktorer som forskarrapporterna har lyft fram som de främsta anledningar till Afrikas ekonomiska förhållanden under den valda undersökningsperioden har varit ett misslyckat politiskt och ekonomisk system och korruption som har bidragit till att underminera det afrikanska samhället, samt en snabb befolkningstillväxt som urholkar den ekonomiska tillväxten som inte är tillräcklig hög för att absorbera befolkningsökningen. De exogena orsakerna har varit IMF och Världsbanken som har påtvingat Afrika utvecklingsprogram som har bidragit till att öka fattigdomen. Dessa faktorer har gjort att de afrikanska nationerna inte har haft samma utveckling som andra utvecklingsländer på andra kontinenter. NAI har i deras publiceringar återkommit till dessa faktorer som de viktigaste orsakerna till Afrikas underutveckling. / The publications published by Nordic Africa Institute (NAI) from 1967 to 2014 have been written by various researchers. Some have only contributed a chapter in a publication while others have returned with several research reports for several years. Despite the diversity of researchers, they have had a mission from NAI or NAI has chosen to publish their opinions because their views are in line with NAI's views on African development. The endogenous factors that the research reports have emerged as the main reasons for Africa's economic conditions during the chosen investigation period have been a failed political and economic system and corruption that have helped to undermine African society, as well as rapid population growth that jeopardizes economic growth as is not sufficiently high to absorb population growth. The exogenous causes have been the IMF and the World Bank that have forced Africa's development programs that have helped to boost poverty. These factors have meant that the African nations have not had the same development as other developing countries on other continents. NAI has reverted to these factors as the main reasons for Africa's underdevelopment.

Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Den här studien handlar om två viktiga ämnen för förskolan, vilka är föräldrasamverkan och hållbar utveckling. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka och skapa kunskap om hur personal i svensk förskola runt om i Sverige använder sig av föräldrasamverkan, specifikt i deras arbete med hållbar utveckling. Studien är baserad på en enkätundersökning, vilket bestod av sju öppna frågor och 16 slutna frågor. Totalt lämnades 102 anonyma svar in av personal i förskolor runt om i Sverige. Resultatet visade att förskolepersonal möjliggör vårdnadshavares involverande och deltagande i arbete med hållbar utveckling genom att förse dem med information på olika sätt, både genom formella och informella samtal. Aktiviteter som pedagogerna brukar hålla för att göra vårdnadshavare delaktiga är främst föräldradagar, öppet hus, drop-in dagar, odlingsfester och arrangerade aktivitetsdagar. Många respondenter ansåg att det gick lika bra att involvera vårdnadshavarna i alla dimensioner inom hållbar utveckling, den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska dimensionen, och de formulerade att hur bra det går beror på deras föräldrasamverkan. Annars upplevde de flesta att den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen var lättast. Endast ett fåtal pedagoger upplevde att den ekonomiska var lättast att inkludera vårdnadshavare inom. Förskolepersonalen förmedlade att deras egen vilja och engagemang till att involvera vårdnadshavarna i arbetet med hållbar utveckling är antingen positivt eller neutralt. Samtidigt var det blandat mellan positiva, neutrala och negativa upplevelser när det kommer till förskolepersonalens upplevelser av vårdnadshavares engagemang och vilja till involvering. De utmaningar som förskolepersonal upplevde framkom i föräldrasamverkan inom arbete med hållbar utveckling var att det finns olika värderingar, livsstilar och kulturella skillnader samt att tidsbristen är ett hinder. En gynnsam följd av vårdnadshavares aktiva medverkan i förskolan är att det skapar förutsättningar till att barnens lärande utvecklas. Samtidigt får personalen nya kunskaper och erfarenheter från vårdnadshavarna samt nya synpunkter på hållbarhetsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

Detta arbete handlar om vad människor gör för färdmedelsval vid vardagspendling från Kristinehamn till Karlstad. Valen som behövs göras för att ta sig från Kristinehamn till Karlstad kan påverkas av flera olika faktorer. Idag finns det flera olika transportalternativ att använda sig av; pendlare mellan Kristinehamn och Karlstad kan välja mellan bland annat bil, tåg samt buss. Dessa färdmedel påverkar de sträckor som används men också slutdestinationens närområde på sina sätt. För att koppla arbetet till samhällsplanering har vi valt att undersöka tre aspekter: ekonomiskt, miljömässigt eller bekvämlighetsmässigt.